Frivilligarbetet inom det åländska föreningslivet - samhällsekonomiska och kvalitativa effekter

Undersökningen har utförts av ÅSUB på uppdrag av Mariehamns stad, Ålands Penningautomatförening och Ålands landskapsregering. Huvudsyftet var att kartlägga betydelsen av det åländska föreningslivets frivilligarbete. Samtidigt utgör undersökningens resultat ett kompletterande beslutsunderlag för den offentliga sektorns samarbete med och stödande av frivilligarbetet på Åland.

Undersökningen har tre delar:
• En kartläggning av det åländska föreningslivet, som grundar sig på uppgifter om 200 åländska föreningar.
• En beräkning av mängden och penningvärdet av frivilligarbete samt en analys av frivilligarbetets samhällsekonomiska effekter.
• En kvalitativ analys av frivilligarbetets effekter - allmänt och ur ett åländskt perspektiv.

Antal medlemmar i föreningarna

I kartläggningen av urvalsföreningarna har vi bland annat sett att det genomsnittliga antalet medlemmar är runt 250 per förening och att det är störst i Mariehamnsföreningarna. En indelning av föreningarna enligt deras verksamhet visar att idrottsföreningarna har det största antalet medlemmar per förening följt av de sociala föreningarna och de övriga föreningarna.

I snitt är 16 procent av medlemmarna barn/ungdomar i föreningarna. Idrottsföreningarna har en större andel barn som medlemmar.

Drygt hälften av medlemmarna i föreningarna är kvinnor och 48 procent män. Det förekommer skillnader i andelen kvinnor och män i de olika föreningstyperna. I idrottsföreningarna är 39 procent av medlemmarna kvinnor jämfört med hela 67 procent i de sociala föreningarna.

Uppskattning av antal timmar ideellt arbete
I snitt lägger urvalsföreningarna ned drygt 1.700 timmar ideellt arbete per år. Det årliga antalet ideella timmar är som högst i idrottsföreningarna följt av de sociala föreningarna. Även då man sätter det årliga antalet timmar ideellt arbete i relation till antalet medlemmar är de som högst i idrottsföreningarna.

Uppskattning av frivilligarbetets penningvärde
På basen av nästan 110 föreningars uppgifter om antal timmar ideellt arbete har vi uppskattat den totala mängden frivilligarbete inom det åländska föreningslivet till drygt 800.000 timmar per år.

För att kunna mäta frivilligarbetets samhällsekonomiska effekter har vi först uppskattat den kostnad som skulle uppstå om allt frivilligt arbete förvandlas till lönearbete. Vi antar, för att kunna beräkna effekterna, att allt arbete i föreningarna skulle betalas enligt den kommunala genomsnittliga lönenivån samt att det nya betalda arbetet leder till en ökad insatsförbrukning enligt samma kostnadsstruktur som inom kommunsektorn idag. Dessa hypotetiska antaganden skulle leda till att de kommunala tilläggskostnaderna uppgår till runt 34 miljoner euro.

Uppskattning av frivilligarbetets samhälleliga nytta
Med hjälp av ÅSUBs numeriska jämviktsmodell för Ålands ekonomi kan vi uppskatta vilka samhällsekonomiska kostnader som skulle uppstå om frivilligarbete förvandlas till lönearbete genom att jämföra nuläget mot en hypotetisk situation, då frivilligarbete ersätts med betalt arbete. Beräkningen används endast för värdesättning av frivilligarbetet, då det inte är realistiskt att den offentliga sektorn skulle överta de uppgifter som de åländska föreningarna sköter.

Den samhälleliga kostnaden av omvandling av frivilligarbete till lönearbete kan uppskattas till cirka 36 miljoner euro, om vi använder ett mått som kallas ekvivalent variation (EV). EV mäter välfärdsförändringen mellan två alternativa situationer som en förändring i hushållens disponibla inkomster, som gör utgångsläget och den nya hypotetiska situationen likvärdiga.

Om vi jämför mängden bidrag till föreningar mot samhälleliga värdet av frivilligarbete, får vi till svar att samhällets satsning på en euro genom bidrag ger mellan tre och fyra euro tillbaka.

I de här beräkningarna ingår dock inte några kvalitativa fördelar av frivilligarbetet.

Frivilligarbetets kvalitativa effekter
Litteraturstudier visar på ett tydligt positivt samband mellan frivilligarbete och självskattad god hälsa. Ett samband som även kom upp under intervjuerna med sex åländska eldsjälar. Flera av dessa upplevde nämligen att deras engagemang i föreningslivet påverkar deras hälsa positivt. Under intervjuerna kom det dock även fram att deras engagemang kan påverka deras välmående negativt. Flera av eldsjälarna upplever nämligen att det periodvis kan bli för många timmar frivilligarbete, vilket kan upplevas som tungt. Forskningsresultat visar att det inte är antalet timmar frivilligarbete som är avgörande för den självupplevda hälsan, utan att man deltar i frivilligt arbete. Det vore sålunda viktigt att få fler människor engagerade i frivilligarbete, för att dela på ansvaret och de positiva hälsoeffekterna.

Forskning visar att frivilligarbete för äldre kan vara ett redskap att främja de äldres sociala delaktighet samtidigt som livskvaliteten förbättras för alla generationer. Flera föreningsmedlemmar påpekar de sociala nätverkens betydelse för såväl ung som gammal.

År 2011 var Europaåret för frivilligarbete. Syftet med jubileumsåret var att lyfta fram betydelsen av frivilligarbete och öka uppskattningen för det samt förbättra förutsättningarna för frivillig- och organisationsarbete.

Enligt Europeiska unionens råd underskattas nämligen värdet av frivilligarbete, vilket begränsar frivilligarbetet och dess fulla potential. Även bristen på tillgänglig information om frivilligarbete och dess värde, möjligheter och betydelse för enskilda individer och för samhället kan begränsa frivilligarbetet. Det är sålunda värdefullt att frivilligarbetets samhällsekonomiska och individuella betydelse undersöks och lyfts fram med hjälp av undersökningar som den här.

Hela rapporten kan du läsa här.

En bildpresentation av rapporten finns bifogad nedan.

Ytterligare information om rapporten ger Jouko Kinnunen (e-post: jouko.kinnunen[at]asub.ax, telefon 25494).