Medborgarundersökning: Mariehamn 2012

Mariehamnarna är nöjda med sin stad 

I den medborgarundersökning som ÅSUB gjort på uppdrag av Mariehamns stad hösten 2012 fick medborgarna i Mariehamn tycka till om sin stad och dess verksamheter. Sammanlagt 547 personer besvarade enkäten och betygsatte följande tre områden:

· Staden som en plats att bo och leva på

· Stadens verksamheter

· Medborgarnas möjligheter till inflytande på stadens verksamheter och beslut

Överlag ger invånarna Mariehamn goda betyg. Man ger betyget "mycket nöjd" för staden som en plats att bo och leva på. Stadens verksamheter, alltså det som politiker och tjänstemän ansvarar för, får med god marginal betyget "nöjd", medan betyget för möjligheterna till inflytande med knapp marginal var "nöjd".

Förutom att ge betyg på enskilda områden ger utredningen handfasta mått på vilka områden man bör satsa på om man vill höja helhetsbetyget. Tanken är att en uppföljande undersökning ska göras om tre år och att man då kommer man att kunna göra jämförelser och se om staden lyckats i sitt kvalitetsarbete.

ÅSUB har utvecklat sin analysmodell för undersökningen självständigt men enligt önskemål från uppdragsgivaren utgått från den modell som svenska Statistiska Centralbyrån (SCB) tillämpar i sina medborgarundersökningar, vilket ger möjligheter att jämföra resultaten för Mariehamn med motsvarande undersökningar gjorda i Sverige.

Betyg under 40 klassas som "inte godkänt", betyg mellan 41 och 54, som "godkänd", 55 till 74 är "nöjd" och betygsindex på 75 eller över tolkas som "mycket nöjd".

Mariehamn som en plats att leva på

Invånarnas bedömning av Mariehamn som en plats att leva på (Nöjd-Region-Index (NRI)) får det sammanfattande betyget 79 på en 100-gradig skala, vilket visar att medborgarna med god marginal är mycket nöjda. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande betyg för samtliga 115 kommuner i Sverige som var med i undersökningarna hösten 2011 och våren 2012 var 61. Att frågan om invånarna kan tänkas rekommendera sin hemstad för vänner och bekanta fick betyget 83 är ett ännu tydligare utslag för invånarnas positiva inställning till Mariehamn som en plats att leva på.

De potentiella effekterna av förändringar i betyget på de enskilda delområdena på respektive helhetsbetyg redovisas i utredningen. Resultatet av vår analys är att om man vill höja helhetsbetyget (Nöjd-Region-Index, NRI) bör man prioritera områdena bostäder och arbetsmöjligheter.

Rapporten använder begreppen "prioritera", "förbättra om möjligt", ge "lägre prioritet" och "bevara" och det är då alltid underförstått med tillägget: "om syftet är att öka helhetsbetyget". Det är alltså inte ÅSUB:s egna förslag till prioriteringar osv, som anges, utan endast vad vi kunnat utläsa av analysen av enkätsvaren. Att vissa områden har låga effektmått ska inte tolkas som att de inte är viktiga, eftersom måtten endast anger vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av deras betygsindex skulle innebära.

Områdena som bör förbättras om möjligt är i första hand fritidsmöjligheter och trygghet. Området kommunikationer hör med knapp marginal till områdena som bör förbättras om möjligt. Området kommersiellt utbud hamnade ändå med en liten marginal inom de områden som enligt vår analys kan ges lägre prioritet, om syftet är att öka helhetsbetyget.

Invånarnas bedömning av stadens verksamheter

Invånarnas bedömning av stadens verksamheter (Nöjd-Medborgar-Index (NMI) var något mindre positiv än bedömningen av staden som en plats att leva på. Det sammanfattande betyget blev 70, medan området bemötande och tillgänglighet fick betyget 68. Stadens invånare är alltså otvetydigt "nöjda" - dock inte "mycket nöjda" med stadens verksamheter.

Analysen visade att de områden som bör prioriteras om syftet är att förbättra helhetsbetyget är gator och vägar samt miljö (stadens insatser för att invånarna skall kunna leva miljövänligt). Verksamheter som bör förbättras om möjligt var renhållning och sophämtning, idrotts- och motionsanläggningar samt kultur, medan verksamheter som bör bevaras enligt vår analys av enkätsvaren var grundskolan, barnomsorgen, vatten och avlopp.

Verksamheter som kan ges lägre prioritet om syftet är att förbättra helhetsbetyget: stöd för utsatta personer, äldreomsorgen, gång- och cykelvägar. Här bör noteras att vi i analysen av de så kallade öppna svaren, där de svarande fick möjlighet att uttrycka vad de tyckte staden skulle satsa på, fann att den tredje största gruppen bland de svarande önskade satsningar inom just äldreomsorgen. Äldrevården engagerar alltså, men områdets koppling till den övergripande betygsättningen av stadens verksamheter är svag.

Möjligheterna till påverkan och inflytande

Det sammanfattande betyget Nöjd-Inflytande-Index (NII) visar hur medborgarna bedömer möjligheterna till påverkan och inflytande i Mariehamn. Betyget blev med minsta möjliga marginal "nöjd", det vill säga 55 på den 100-gradiga skalan. Det måste ändå klassas som ett jämförelsevis gott resultat.

Medelvärdet för invånarnas betyg vad gäller kontakt, information, påverkan och förtroende blev 58 på den 100-gradiga indexskalan.

FIGUR 1. Prioriteringsmatris: möjligheterna till påverkan och inflytande

Vi fann att de områden som bör prioriteras om syftet är att förbättra helhetsbetyget är områdena påverkan och förtroende (se Figur 1). Området information bör förbättras om möjligt, medan området kontakt bör bevaras, om syftet är att förbättra helhetsbetyget.

Förutom att besvara frågor med graderade svarsalternativ fick de svarande i enkäten ange vilket område man tyckte staden skulle satsa på. Vi fann att man i första hand prioriterade fyra områden, nämligen stadens gator och trafik (19 procent av de avgivna svaren), skola och ungdomsaktiviteter (15 procent), äldreomsorgen (12 procent) samt förbättringar av stadens affärscentrum, butiker och turistservice (11 procent). Sammanlagt täckte dessa områden in 57 procent av respondenternas önskemål om vad staden skulle satsa på i framtiden.

Hela rapporten kan läsas här

   Publicerad 09.01.2013