Dödsorsaker på Åland 1969-2014

Åsub har sammanställt utvecklingen av de vanligaste dödsorsakerna på Åland 1969-2014. De fem vanligaste dödsorsakerna (2014) var cirkulationsorganens sjukdomar (42,7 %), tumörer (23,5 %), demens och Alzheimers sjukdom (9,6 %), andningsorganens sjukdomar (8,6 %) samt olyckor och våld (4,7 %). Figur 1 visar att trenden för cirkulationsorganens sjukdomar har varit neråt gående, medan den har varit stigande för tumörer samt demens och Alzheimers sjukdom. Antalet avlidna i andningsorganens sjukdomar samt olyckor och våld har varit relativt jämnt.

De åländska dödstalen relativt låga

Förutom antalet dödsfall kan dödsorsakerna presenteras som ett allmänt dödstal, vilket eliminerar de skillnader som finns i befolkningens storlek. Med det allmänna dödstalet avses antalet döda per 100 000 personer i medelfolkmängden (se räkneformeln för det allmänna dödstalet). Figur 2 visar att den allmänna dödligheten har minskat i Sverige sedan 2000, medan den har stigit något i Finland från 2005. På Åland har det allmänna dödstalet varierat på grund av det relativt låga antalet avlidna per år. Som högst var det allmänna dödstalet på Åland 2012 då antalet avlidna var högt i flera av de vanligaste dödsorsakerna (tumörer, cirkulationsorganens sjukdomar samt olyckor och våld). År 2014 var det allmänna dödstalet lägre på Åland jämfört med Finland och Sverige.

Det allmänna dödstalet tar dock inte hänsyn till att dödligheten varierar efter ålder och att befolkningens åldersstruktur ändras med tiden. På Åland har både den totala befolkningsmängden och det relativa antalet vuxna ökat från 1969 till 2014 ( se Figur 3). Dessa ändringar kan elimineras genom att räkna de åldersstandardiserade dödstalen. Vid en direkt åldersstandardisering (Standardised Death Rate, SDR) visas antalet avlidna per 100 000 personer i medelfolkmängden då åldersstrukturen kalkylmässigt är den samma under hela undersökningsperioden (se räkneformeln för det åldersstandardiserade dödstalet). Tabell 1 visar de åldersstandardiserade dödstalen för befolkningen i arbetsför ålder (15-64 åriga) på Åland och i Finland. Totalt sett är dödligheten på Åland och bland kvinnor lägre än dödligheten i Finland och bland män. Dödligheten i demens och Alzheimers sjukdom samt andningsorganens sjukdomar är låga bland befolkningen i arbetsför ålder. Dödligheten i olyckor och våld däremot är en tydlig dödsorsak bland män.

I statistiken om de vanligaste dödsorsakerna ingår en delgrupp avlidna för vilka dödsorsaken har inte kunnat specificeras. Till samma grupp hör även avlidna utan dödsattest vilket kan vara fallet exempelvis bland äldre som lider av många sjukdomar och som gör det svårt för läkaren att verifiera vilka tillstånd som var avgörande för dödsfallet (se mera här). Antalet avlidna utan dödsorsak har ökat på Åland sedan 1969 (se Tabell 2).

Cirkulationsorganens sjukdomar minskat som dödsorsak

Den vanligaste dödsorsaken på Åland år 2014 var cirkulationsorganens sjukdomar (109 avlidna, 43 % av alla dödsfall). Figur 4 visar att dessa sjukdomar bestod främst av ischemiska hjärtsjukdomar (44 %), exempelvis hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom. Sjukdomar i hjärnans kärl var den andra största delgruppen (24 %) och resterande dödsorsaker bestod av andra ospecificerade hjärt- och cirkulationsorganens sjukdomar (19 respektive 14 %).

Totalt sett har cirkulationsorganens sjukdomar haft en neråtgående trend på Åland sedan 1969. Detta blir synligt även i den minskande andelen personer som har haft rätt till specialersättningsgilla läkemedel och invalidpension på grund av cirkulationsorganens sjukdomar. Sedan 1990 har andelen personer (40 år och äldre) med rätt till läkemedelsersättning för kranskärlssjukdom minskat från 3,8 till 2,9 procent och för blodtryckssjukdom från 14,2 till 11,8 procent, räknat från befolkningen i motsvarande åldern.

De åldersstandardiserade dödstalen i Figur 5 visar att cirkulationsorganens sjukdomar som underliggande dödsorsak har varit vanligare bland män än bland kvinnor. Totalt sett har dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar sjunkit speciellt för män sedan år 2000. De åldersstandardiserade siffrorna bekräftar därmed den neråtgående trenden för dessa sjukdomar bland män.

Ökande trend av tumörer

Den andra vanligaste dödsorsaken på Åland 2014 var tumörer (60 avlidna, 24 % av alla dödsfall). Figur 1 visar att tumörer har varit en kontinuerligt växande dödsorsak sedan 1969. År 2014 var den största delgruppen tumörer i struphuvudet, luftstrupen, bronk och lunga (22 %) följd av tumörer i lymfatisk och blodbildande vävnad (15 %). En växande delgrupp har varit andra tumörer (15 %), vilka består av bland annat tumörer i skelettet och musklerna samt neurologiska tumörer exempelvis i hjärnan. De mindre delgrupperna år 2014 bestod av tumörer i tjocktarmen, prostata, bukspottkörtel (pankreas), äggstock och urinblåsa med 3-4 avlidna per delgrupp samt av tumörer i magsäcken, ändtarmen, huden, livmodern, matstrupen, levern, bröstkörteln och njure med 1-2 avlidna per delgrupp. År 2014 fanns inga avlidna av tumörer i munnen eller livmoderhalsen.

Figur 6 visar att de vanligaste tumörtyperna har haft en ökande trend då statistiken anges som antal avlidna under femårsperioder. För de mindre tumörtyperna har utvecklingen varit mer varierande: exempelvis antal avlidna av tumörer i bröstkörteln har ökat medan antalet avlidna av tumörer i magsäcken har minskat sedan 1969 (se Figur 7).

Som en följd av det ökade antalet tumörer har även antalet öppenvårdsbesök inom specialiteten cancersjukdomar och strålbehandling ökat på Åland. Under 1994-2013 steg antalet öppenvårdsbesök från 675 till 1 194. Den årliga variationen var dock relativt stor (exempelvis 349 besök år 1995 och 1 436 besök år 2005).

De åldersstandardiserade dödstalen för tumörer 2000-2013 i Figur 8 visar att tumörer som underliggande dödsorsak har varit vanligare för män än för kvinnor. Dessutom har dessa dödstal stigit för män men sjunkit för kvinnor.

De vanligaste tumörtyperna för män har varit följande: tumörer i struphuvudet, luftstrupen, bronk och lunga, tumörer i prostata, andra tumörer samt tumörer i lymfatisk och blodbildande vävnad. Bortsett från den årliga variationen har den långsiktiga trenden för dessa delgrupper varit relativt stabil (se Figur 9). De vanligaste tumörtyperna för kvinnor har varit följande: tumörer i bröstkörteln, tumörer i struphuvudet, luftstrupen, bronk och lunga, tumörer i lymfatisk och blodbildande vävnad samt andra tumörer. Även hos kvinnor har den årliga variationen varit tydlig med relativt stabila lånsiktiga trender (se Figur 10).

Ökning av demens och Alzheimers sjukdom under 2000-talet

Demens och Alzheimers sjukdom var den tredje största dödsorsaken på Åland 2014 (24 avlidna, 9 % av alla dödsfall). En ökning av demens och Alzheimers sjukdom noterades från slutet av 1980-talet både i Finland och i Sverige. Figur 11 visar att andelen personer (65 år och äldre) med rätt till specialersättningsgilla läkemedel p.g.a. Alzheimers sjukdom steg tydligt på Åland från början av 2000-talet. Trenden var något liknande för båda könen även om kvinnors andel har varit klart större än mäns under 2000-talet. Sedan 2011 har dock siffrorna minskat.

De åldersstandardiserade siffrorna för demens och Alzheimers sjukdom i Figur 12 visar att kvinnor i stort sett har haft ett högre dödstal i dessa sjukdomar sedan 2000 jämfört med män (bortsett från åren 2008-2010 och 2013). Totalt sett har dödstalet för demens och Alzheimers sjukdom dock sjunkit bland kvinnor och varit relativt stabilt bland män. Demens och Alzheimers sjukdom blir vanligare då befolkningen åldras (se Figur 1), men visar en mindre dramatisk utveckling då ändringar i befolkningens åldersstruktur elimineras.

Relativt stabilt antal av andningsorganens sjukdomar samt olyckor och våld

Andningsorganens sjukdomar var den fjärde största dödsorsaken på Åland 2014 (22 avlidna, 9 % av alla dödsfall). Olyckor och våld var den femte största dödsorsaken (12 avlidna, 5 % av alla dödsfall). Dessa dödsorsaker har haft en relativt jämn utveckling sedan 1969. Tabell 3 visar att den största delgruppen i andningsorganens sjukdomar under de senaste tio åren har bestått av bronkit och emfysem, vilka orsakas av skador på lungorna och luftrören.

Tabell 4 visar att den största delgruppen bland olyckor och våld under de senaste tio åren har bestått av fallolyckor. Den andra största delgruppen, antalet självmord, har visat en neråtgående trend sedan början av 2000-talet.

En beskrivning av dödsorsakerna finns bifogad nedan.