Social hållbarhet 7: Ekonomisk försörjningskvot (icke-arbetande per 100 sysselsatta)

Ekonomisk försörjningskvot kan beräknas på olika sätt, en metod är att räkna antalet arbetslösa och personer utanför arbetskraften i förhållande till antalet sysselsatta. Med denna metod är uppgiften för Åland ca 110,3, det vill säga färre sysselsatta personer än icke-sysselsatta. Om den ekonomiska försörjningskvoten är 100 innebär det att en person som arbetar inte bara skall försörja sig själv, utan även en extra person. Ökningen av den ekonomiska försörjningskvoten år 2020-2022 beror till stor del på den ökade arbetslösheten i spåren av coronapandemin och de tillhörande restriktionerna.

Enligt ÅSUBs sysselsättningsstatistik år 2022 fanns det 110,3 icke-sysselsatta personer per 100 sysselsatta personer, år 2021 fanns det 114,9 icke-sysselsatta personer per 100 sysselsatta personer. Även om den ekonomiska försörjningskvoten förbättrades år 2021-2022, är kvoten fortfarande mycket högre än innan coronapandemin (år 2019) då kvoten var ca 105,5.

Ett annat sätt att beräkna den ekonomiska försörjningskvoten är att räkna antalet 0–14 åringar, arbetslösa samt pensionärer per 100 sysselsatta (det vill säga man beaktar inte studerande, beväringar samt övriga personer utanför arbetskraften). Enligt detta sätt var den ekonomiska försörjningskvoten på Åland ca 89,8 år 2022 (92,9 år 2021).

Under lågkonjunkturen (år 2009) ökade antalet arbetslösa markant, men även antalet pensionärer ökade då många personer pensionerades i förtid. Under år 2014–2019 märks åter en liten uppgång i den ekonomiska försörjningskvoten, ökningen kan härledas till den ökande andelen pensionärer. En jämförelse med hela Finland visar att den ekonomiska försörjningskvoten normalt är lägre på Åland. I Finland var den ekonomiska försörjningskvoten (0–14 åringar, arbetslösa samt pensionärer per 100 sysselsatta) ca 104,9 år 2022, efter att ha varit så hög som nästan 140 år 1993 (under bankkrisen).

Uppdaterad 7.2.2024