Ekonomisk hållbarhet 9: Gender Inequality Index (GII)

Åland placerar sig normalt väldigt högt i en internationell jämförelse av nyckeltalet Gender Inequality Index (GII), mycket beroende på den låga fruktsamheten i åldern 15–19 år bland kvinnorna på Åland. Det som normalt talar till Ålands fördel gällande Gender Inequality Index (GII) är den låga mödradödligheten, den låga fruktsamheten, den höga utbildningsnivån samt det relativt höga arbetsmarknadsdeltagandet. Däremot försämras nyckeltalet normalt på grund av kvinnornas låga andel bland lagtingsledamöterna. År 2022 var det beräknade Gender Inequality Index (GII) för Åland ca 0,015, det vill säga ungefär ett 1,5 procentigt tapp i jämställdhetsprestation. Ett genomsnitt för åren 2002–2022 ger Åland ett GII nyckeltal med värdet 0,043 enligt ÅSUBs beräkningar.

I detta nyckeltal jämförs Åland med ett urval länder på basen av nyckeltalet Gender Inequality Index (GII) år 2021. I den internationella jämförelsen tappade Åland mark år 2021 och placerade sig på trettonde plats (med ett GIII på ca 0,54), försämringen beror till största delen på ett något högre fruktsamhetstal för kvinnor i åldern 15–19 år. Den internationella jämförelsen toppades av Danmark (0,013), följt av Norge (0,016) samt Schweiz (0,018). Data för en internationell jämförelse för år 2022 fanns inte tillgängligt vid publiceringen av detta nyckeltal.

Gender Inequality Index – indexet för bristande jämställdhet
UNDP – FN:s utvecklingsorgan - mäter varje år mänsklig utveckling i världens länder, med hänsyn till hälsa, utbildning och inkomst - HDI - Human Development Index. År 2010 infördes ett nytt index: GII, Gender Inequality Index, som även tar hänsyn till jämställdhet. Det är alltså väldigt grundläggande parametrar som bygger på välfärd och politik. Indexet skall utläsas på så sätt att desto lägre värde desto mer jämställt är regionen, ett index på 0,000 är helt jämställt och ett index på 1,000 är så icke-jämställt som möjligt. Ett index på exempelvis 0,075 innebär ett 7,5 procentigt tapp i prestation över de tre dimensionerna hälsa, egenmakt och arbetsmarknad.

Mödradödlighet
Bland mödradödlighet räknas kvinnans död under graviditet eller inom 42 dygn efter graviditetens slut oberoende av graviditetens längd eller läge. Med räknas alla gravida kvinnor, som dött till följd av orsaker som är förenade med eller som har förvärrats av graviditet, dock inte genom olyckshändelse eller genom en våldsam död. Mödradödligheten räknas under kapitel XV i sjukdomsklassifikationen. Mödradödligheten erhålls genom att dividera antalet mödradödar per 100 000 levande födda barn. I beräkningarna har vi satt detta värde till minimivärdet 10 på grund av det på Åland inte har inträffat dödsfall till följd av graviditet eller förlossning på mer än 20 år.

Fruktsamhet i åldern 15–19 år
Fruktsamhet avser antalet levande födda barn som fötts av kvinnorna i åldern 15–19 år per tusen kvinnor i medelfolkmängden i samma åldersgrupp.

Representation i lagtinget
Andelen kvinnor och män i Ålands lagting (www.lagtinget.ax)

Utbildning på sekundär nivå
Andelen av befolkningen äldre än 24 år som uppnått en utbildningsnivå på minst sekundär nivå (gymnasialstadie) eller högre utbildning. Observera att examensregistret innehåller vissa brister där en del utbildningar utanför Finland saknas, andelen borde således i teorin vara ännu högre för Åland.

Relativt arbetskraftstal
Andelen personer i åldern 15–74 år som hör till arbetskraften av befolkningen i samma ålder.

Uppdaterad 7.2.2024