Arbetsmarknadsbarometern 2018

Utvecklingen på arbetsmarknaden fram till våren 2019 ser ut att präglas av en viss positiv volymtillväxt och ett rekryteringsbehov som hålls relativt högt. I år förväntas den sysselsatta arbetskraftens volym öka med 44 årsverken, eller 0,4 procent. Ett fortsatt högt antal pensioneringar tillsammans med varierande tillväxtförväntningar inom näringslivet håller rekryteringsförväntningarna uppe trots den försiktiga nettotillväxten. Inom den privata sektorn väntas i år en ökning med 20 årsverken (motsvarande 0,2 procent av den sysselsatta arbetskraften). Även inom den offentliga sektorn väntas en ökning, här på 24 årsverken (motsvarande 0,6 procent av den sysselsatta arbetskraften). I år motsvarar behovet 681 årsverken eller 5,8 procent av arbetsstyrkan, att jämföra med 772 årsverken (6,6 procent) för ett år sedan. Fjolårets starka optimism inom näringslivet har dämpats och vi ser i år mer återhållsamma förväntningar på det kommande året i de flesta branscher.

Servicepersonal den mest efterfrågade yrkesgruppen

Den mest efterfrågade yrkesgruppen i årets enkät är servicepersonal (ISCO 51). Gruppen har en efterfrågan motsvarande 59 årsverken. Gruppen har varit den mest efterfrågade de flesta av de senaste åren, trots en viss negativ trend. Personalomsättningen för gruppen är relativt stor, vilket bidrar till det kontinuerligt höga rekryteringsbehovet.

Den näst mest efterfrågade yrkesgruppen våren 2018 är försäljare och butiksinnehavare (51 årsverken), vilket innebär att efterfrågan på denna yrkesgrupp minskar i årets undersökning. Gruppen var ifjol den mest efterfrågade (99 årsverken), mycket beroende på expansionsförväntningar inom handeln.

Processarbetare (ISCO 51) fortsätter att finnas med högt upp på listan av de mest efterfrågade yrkena. I år motsvarar rekryteringsförväntningarna 39 helårsverken. Det innebär visserligen en nedgång från fjolårets toppnivå (51 årsverken), men är samtidigt en tydlig fortsättning på de senaste årens stora efterfrågan på gruppen.

Närvårdare, annan vårdpersonal och hemvårdare (ISCO 532) har i år en särskilt stor efterfrågan, motsvarande 39 årsverken. Detta är klart högre än fjolårets efterfrågan (26 årsverken).

Figur. De mest efterfrågade yrkesgrupperna våren 2018 och deras efterfrågan 2013-2018. Avser den förväntade efterfrågan 12 månader framåt.

Var fjärde rekrytering uppskattas vara en nyinrättad tjänst

En uppskattning av hur fördelningen mellan ersättande rekryteringar och helt nya anställningar ser ut i år indikerar att cirka 26 procent (motsvarande 180 årsverken) utgörs av helt nya anställningar, att jämföra med 37 procent (282 årsverken) förra året. Detta skulle innebära att så gott som hela förändringen i det förväntade rekryteringsbehovet beror på minskade expansioner.

De yrkesgrupper där flest nya tjänster uppskattas inrättas är kundtjänstpersonal, kontorspersonal samt byggnadsarbetare m.fl. (exkl. elmontörer). Enligt prognosen skulle det skapas 13 helårsverken inom var och en, vilket är knappt hälften av gruppernas totala rekryteringsbehov. De övriga rekryteringarna är ersättningar som kan bero på personalomsättning, säsongsarbete eller avgångar från arbetsmarknaden. En stor del av de nyinrättade byggnadsarbetartjänsterna beror dock troligen på rörelser mellan företag, eftersom en rad parallella expansioner och minskningar väntas inom byggbranschen.

Efter dessa följer grupperna restaurang- och storhushållspersonal, processarbetare samt specialister inom databaser, -nätverk och systemprogram. Vår uppskattning visar att andelen nya anställningar ligger kring 30 procent för de två förstnämnda, medan drygt hälften av de totala rekryteringarna av specialister inom databaser m.fl. uppskattas vara nyinrättade tjänster.

Dämpade förväntningar på personalstyrkans tillväxt i de flesta branscher

Tillväxtförväntningarna på det privata näringslivets personalstyrka har i år dämpats efter fjolårets mycket positiva förväntningar. Branscherna finans och försäkring samt företags- och personliga tjänster är de enda som inte har lägre förväntningar i år än de hade för ett år sedan.

I årets barometer väntas branscherna företagstjänster samt finans och försäkring öka mest procentuellt sett; motsvarande 44 respektive 22 helårsverken. Personliga tjänster väntas i sin tur växa med 19 årsverken.

Vatten och el har oftast varit den stabilaste av alla branscherna och även i år väntas en liten ökning motsvarande tre årsverken. Branschen övrig industri väntar sig en ökning på fem årsverken.

Hos alla de hitintills nämnda branscherna kan vi registrera en förväntad arbetskraftstillväxt som ligger över näringslivets totalt sett (0,2 procent). Övriga branscher ligger under denna relativa tillväxtnivå.

Transportbranschen, som domineras av sjöfarten, förväntar sig en oförändrad personalstyrka under den kommande 12-månadersperioden. Även livsmedelsindustrin väntar sig en i det närmsta oförändrad personalstyrka; en marginell minskning motsvarande ett årsverke.

Handeln väntar sig en minskning på tolv årsverken. Detta efter två år av expansionsförväntningar. Byggbranschens förväntningar har sedan finanskrisens utbrott 2008 varit positiva endast två år, 2011 och 2012. Branschen väntar sig i år en minskning på 18 årsverken, vilket är i nivå med fjolårets förväntningar.

Den delen av primärnäringarna som bedrivs i bolagsform räknar med en minskning motsvarande åtta årsverken. Detta är en större minskning än i tidigare barometrar, men på samma gång en fortsättning på de mestadels negativa förväntningarna som branschen haft under undersökningsperioden (2007–2018).

Hotell- och restaurangbranschen, slutligen, är den mest pessimistiska vad gäller personalutvecklingen. Där förväntar man sig en minskning motsvarande 34 helårstjänster.

Kockar återkommande på listan över svårrekryterade grupper

På frågan om vilka yrkesgrupper som företagen uppfattar som svårast att få tag på är flera yrken återkommande. Yrken som kockar, yrkeschaufförer, maskinpersonal inom sjöfarten nämns alla i årets enkät, i likhet med tidigare år. Allmänt kan konstateras att spridningen mellan branscherna är stor vad gäller vilka yrken som tros vara svårast att rekrytera. Förutom ovan nämnda yrken är andra exempel på svårrekryterade yrkesgrupper IT-personal, farmaceuter, städare och läkare.

Bland de yrkesinriktningar som framhålls som svårast att få tag på för arbetsgivarna inom landskapssektorn finns poliser, jurister, enhetschef, IT-personal, läkare, tekniska experter, social- och hälsovårdsinspektör, fiskmästare, samt förare av tunga fordon.

Från den kommunala sektorn framhålls även detta år särskilt yrken inom vård och omsorg. Socialchef, - sekreterare och -arbetare nämns alla av respondenterna. Även handledare och närvårdare nämns som svårrekryterade. Förutom dessa uppger enheterna inom den kommunala sektorn att bland annat miljöingenjör och olika typer av chefer kommer att bli svåra att rekrytera. Flera av grundskolorna uppger att det kommer att bli svårast att rekrytera speciallärare. Utöver detta framhålls en rad andra typer av lärare, samt yrken som skolpsykolog, fritidspedagog och kock för storhushåll.

Inom den statliga sektorn tros enstaka yrkesgrupper som beskattare och ekonomisekreterare bli svårast att få tag på. Ett par av enheterna framhåller svårigheter med att hitta personer där språkkunskaperna i både svenska och finska är tillräckliga.

Nära hälften av de anställda fortbildar sig

I vår enkät frågar vi även om behovet av fort- och vidareutbildning. Cirka 41 procent av de anställda inom det privata näringslivet beräknas få möjlighet att fortbilda sig inom det närmaste året. Högst är fortbildningsfrekvensen inom branscherna transport och kommunikation, personliga tjänster samt vatten och el där drygt hälften av personalen beräknas få tillfälle att fortbilda sig under året, följt av finans och försäkring samt företagstjänster.

Inom den offentliga sektorn beräknas fortbildningsfrekvensen uppgå till 48 procent. För tredje året i rad väntas över hälften av personalen inom landskapssektorn och den statliga sektorn fortbilda sig.

Positivt flyttningsnetto avgörande för att kompensera för pensioneringar

Vi förväntar oss att cirka 400 personer kommer att gå i pension innevarande år.

Uppskattningsvis 200 personer kommer att avgå från sina arbetsplatser av andra orsaker än pension under 2018 (t.ex. till följd av omstruktureringar i företagen). Ett positivt flyttningsnetto är fortsättningsvis avgörande både för att upprätthålla storleken på arbetskraften och för att möjliggöra en fortsatt ökning av antalet arbetsplatser på Åland.

Tidsserier över förväntningar på rekryteringsbehov och jobbtillväxt finns i våra databaser.

Hela rapporten och en bildpresentation finns tillgänglig nedan.