Arbetsmarknadsbarometern 2020 och coronakrisen

I denna rapport redovisar ÅSUB en prognos över rekryteringsläget på den åländska arbetsmarknaden fram till våren 2021. Resultaten presenteras per bransch och per aggregerad yrkesgrupp för den privata sektorn, samt efter arbetsgivarsektor och yrkesgrupp för den offentliga sektorn. Arbetsmarknadsbarometern har tagits fram på uppdrag av utbildnings- och kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering och Ålands Arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS). Informationen i arbetsmarknadsbarometern baseras vanligtvis på dels några frågor som ingår i den årliga konjunkturenkäten till den privata sektorn, som skickas till ett urval åländska företag, dels från en arbetskraftsenkät som vi i mars skickat ut till i princip hela den åländska offentliga sektorn.  Respondenterna ombads göra bedömningar 12 månader framåt från den period då svaren lämnades in. Årets rapport baseras dels på detta ”standardunderlag” och dels på ytterligare material som i år samlats in ad hoc. Resultaten för näringslivet gäller perioden februari 2020-februari 2021, vilket innebär att sysselsättningsförändringar utgår ifrån läget innan coronakrisen. Det osäkra coronaläget och behovet av anpassade metoder innebär en förhöjd osäkerhet i årets Arbetsmarknadsbarometer.

Mycket svagt arbetsmarknadsläge fortfarande nästa vår

Utvecklingen på arbetsmarknaden under perioden februari 2020 till våren 2021 präglas av en rejäl negativ volymtillväxt och ett avsevärt minskande rekryteringsbehov. I år förväntas den sysselsatta arbetskraftens volym minska med 315 årsverken, eller 2,6 procent. Jämfört med dagsläget innebär dock förväntningarna en viss återhämtning, eftersom det under våren tillkommit cirka 1500 arbetslösa sen februari på grund av coronakrisen.

Om man ser på den privata och offentliga sektorn separat kan man konstatera att det i huvudsak är inom den privata sektorn minskningen sker. I år väntas en minskning med 334 årsverken (motsvarande 4,2 procent av den sysselsatta arbetskraften). Däremot väntas en viss ökning inom den offentliga sektorn, motsvarande 19 årsverken (0,5 procent av den sysselsatta arbetskraften).

Figur. Prognos över förändring (procent) i den sysselsatta arbetskraftens volym i privat och offentlig sektor 2008–2020

I år motsvarar det totala rekryteringsbehovet på den åländska arbetsmarknaden 565 årsverken eller 4,7 procent av arbetsstyrkan, att jämföra med 871 årsverken (7,3 procent) för ett år sedan. Det är huvudsakligen inom det privata näringslivet som förväntningarna har sjunkit och vi ser i år mer pessimistiska förväntningar på innevarande år i de flesta branscher.

Av det totala rekryteringsbehovet kommer enligt prognosen motsvarande 280 årsverken att behövas inom det privata näringslivet (3,5 procent av arbetsstyrkan i sektorn), vilket är en halvering i jämförelse med behovet i fjol. Rekryteringsbehovet är relativt sett störst inom företags- och personliga tjänster samt byggbranschen. Medan branscherna bygg och företagstjänster har de mest positiva förväntningarna i fråga om expansion av personalstyrkan är förväntningarna bland företagen inom branschen personliga tjänster starkt negativ. Inom den offentliga sektorn är det förväntade rekryteringsbehovet närapå oförändrat från ifjol och väntas motsvara 285 årsverken (6,9 procent av arbetsstyrkan).

Efterfrågan på specialister går emot strömmen – kvarstår trots coronautbrottet

Efterfrågan på samtliga aggregerade yrkesgrupper väntas minska under perioden februari 2020-februari 2021. Minskningen i rekryteringsbehovet av olika specialister är däremot marginell och efterfrågan är oförändrad från i fjol. I år väntas efterfrågan på olika specialister motsvara 179 årsverken, vilket är detsamma som den förväntade efterfrågan 2019 (179 årsverken). Till de mest efterfrågade specialisterna hör lärare och andra specialister inom undervisningsbranschen samt specialister inom informations- och kommunikationsteknik (IKT).

Den näst mest efterfrågade yrkesgruppen i år är service- och försäljningspersonal (141 årsverken), som jämfört med ifjol har minskat rejält. Den största minskningen i efterfrågan av denna aggregerade yrkesgrupp sker inom den privata sektorn, som i år efterfrågar 36 helårsverken inom yrkesgruppen i fråga (184 helårsverken i fjol). En stor del av denna yrkesgrupp som jobbar inom den privata sektorn är anställda inom branscher som i hög utsträckning drabbas av coronakrisen (hotell- och restaurang, transportsektorn, handel), vilket är en huvudsaklig förklaring till den stora minskade efterfrågan. Efterfrågan på service- och försäljningspersonal är som störst inom den offentliga sektorn, där efterfrågan ökar något. Ökningen i efterfrågan sker främst på närvårdare, annan vårdpersonal och hemvårdare.

Negativa förväntningar på personalstyrkans tillväxt i de flesta branscher

Tillväxtförväntningarna på det privata näringslivets personalstyrka har i år minskat rejält från fjolårets förväntningar. Inom branscherna transport och kommunikation samt hotell och restaurang är förväntningarna på personalstyrkans tillväxt mest negativa. Till transportbranschen hör företag inom både sjö- och landtransport. Bägge branscher påverkas stort av turismen, en näring som bromsat in världen över med anledning av coronaviruset och de restriktioner som införts för att bekämpa virusets spridning.

Även branschen personliga tjänster, som i fjol hade de mest optimistiska förväntningarna på personalstyrkans tillväxt, väntar sig nu en större minskning i personalstyrka.

En minskning av personalstyrkan förväntas även i branscherna primärnäringarna, livsmedelsindustrin, vatten och el samt handel.

Branscher inom det privata näringslivet som förväntar sig en ökad personalstyrka i förhållande till fjolårets förväntningar är i år en tydlig minoritet. Till dessa branscher hör bygg, företagstjänster och finans- och försäkring.

IT-Personal upplevs som svårt att rekrytera inom näringslivet

Spridningen mellan branscherna är stor gällande vilka yrken som upplevs vara svårast att rekrytera till företagen. Specialister, projektledare och personal inom IT nämns i årets enkät av ett flertal branscher.

Bland de yrkesinriktningar som framhålls som svårast att få tag på för arbetsgivarna inom landskapssektorn finns specialsakkunniga inom samhälls- och socialsektorn, statistisk analys, databaser, -nätverk och systemprogram samt bokföring och redovisning, förvaltnings- och sektionschefer, poliser, fordonsbesiktare, veterinärer, byråchefer, vägunderhållsarbetare, samhällstekniska ingenjörer, arbetsledare inom byggverksamhet.

Från den kommunala sektorn framhålls även detta år yrken inom vård och omsorg, särskilt specialister inom den sociala sektorn. Närvårdare och barträdgårdslärare nämns av respondenterna. Förutom dessa uppges även kommundirektörer vara svåra att rekrytera.

Flera av grundskolorna uppger att det kommer att bli svårast att rekrytera skolpsykologer och elevassistenter. Utöver det uppges lärare av olika slag vara svårrekryterade. Lärare som nämns i årets enkät är bland annat klasslärare, speciallärare och högstadielärare i matematik.

Inom den statliga sektorn bedöms enstaka yrkesgrupper som bokförare, diplomingenjörer och juridiska specialister bli svårast att få tag på. Det finns svårigheter att hitta personer med praktisk erfarenhet.

Var tredje anställd fortbildar sig

I vår enkät frågar vi även om behovet av fort- och vidareutbildning. Här har svaren inkommit före coronakrisen. Cirka 32 procent av de anställda inom det privata näringslivet beräknas få möjlighet att fortbilda sig inom det närmaste året. Högst är fortbildningsfrekvensen inom branscherna livsmedelsindustri, personliga tjänster samt företagstjänster där minst hälften av personalen beräknas få tillfälle att fortbilda sig under året. Inom den offentliga sektorn beräknas fortbildningsfrekvensen uppgå till 57 procent.

Mer pessimistiska förväntningar för sysselsättningsvolymen

Vi förväntar oss att cirka 390 personer kommer att gå i pension innevarande år. Coronakrisen kan dock innebära att siffrorna blir något högre, ifall uppsagda personer eller drabbade egenföretagare tidigarelägger sin pension. Uppskattningsvis cirka 500 personer kommer att avgå från sina arbetsplatser av andra orsaker än pension under 2020. De förväntningar som finns för avgångssvolymen år 2020 är därmed rätt lika fjolårets siffror.

ÅSUBs databaser innehåller tidsserier för de centrala resultaten.

Hela rapporten samt en presentation finns tillgänglig nedan.