Jämställdhetsbilaga till landskapets budget 2021

Inflyttning och integration ur ett könsperspektiv

För tionde året har ÅSUB utfört en genussammanställning som bilaga till landskapsregeringens budget. Bilagan, som genom åren lyft fram olika aspekter av jämställdhet, fokuserar i år på inflyttning och integration. Ökad inflyttning ställer krav på att de inflyttade blir delaktiga i samhället genom språkfärdigheter, möjlighet till en plats på arbetsmarknaden och ett socialt sammanhang.

Andelen utlandsfödda har ökat under 2000-talet

Under 2000-talet har antalet personer födda utanför Åland ökat betydligt. År 2019 var 40 procent av kvinnorna och 34 procent av männen födda utanför Åland. 15 respektive 12 procent har ett annat modersmål än svenska. De vanligaste språken är finska, rumänska och lettiska.

Bakom befolkningsökningen på drygt 4 000 personer mellan 2 000 och 2019 står till största delen inflyttade kvinnor och män, jämnt fördelat mellan könen. Personer födda utanför Norden står för den största tillväxten. Dessa personer kommer främst från Baltikum, Rumänien, EU och övriga Europa, Thailand samt övriga Asien och Oceanien. Störst skillnad i könsfördelning finns i grupperna inflyttade från Rumänien (flest män) samt Thailand och Filippinerna (flest kvinnor).

Sysselsättningstalet lägre för kvinnor än män från länder utanför Norden

År 2017 var sysselsättningstalet för hela befolkningen i arbetsför ålder 80,2 procent, relativt jämnt fördelat mellan kvinnor och män. För invånare födda på Åland, i Sverige och i Finland var sysselsättningstalet runt 80 procent och något högre för kvinnor än för män. Allra högst var det för kvinnor som flyttat in från Finland (85 procent). Befolkningen född utanför Norden uppvisade ett lägre sysselsättningstal, 68 procent. I denna grupp var talet 3 procentenheter lägre för kvinnor än för män.

Könsfördelningen inom olika branscher varierar, men där finns även skillnader i mönstret med avseende på födelseort. Inom primärnäringarna är den manliga dominansen hög för gruppen födda på Åland, medan könsfördelningen är jämnare för de som är födda utanför Åland. Inom byggbranschen är andelen män oberoende av födelseland över 90 procent. Branscher som handel och hotell uppvisar en jämn könsfördelning medan offentliga sektorns service domineras av kvinnor i alla grupper. Inom företag, finansiering och försäkring är kvinnor i majoritet bland de som är födda i Finland och utanför Norden, medan männen är i majoritet bland de som är födda på Åland och i Sverige.

Fler män än kvinnor är företagare, oavsett födelseland.

Fler flickor än pojkar med annat modersmål får stödundervisning i svenska

Elva procent av flickorna och pojkarna i grundskolan år 2019 hade ett annat modersmål än svenska. Finska stod för ungefär två procent och övriga språk för nio. Av elever med andra modersmål fick 60 procent av flickorna och 47 procent av pojkarna stödundervisning i svenska. Andelen var lägre för finskspråkiga elever, men proportionerna samma.

Fler män än kvinnor återfinns bland studerande i åldern 16-24 år, oberoende av födelseland. Skillnaden är störst i gruppen födda i Finland. Skillnaden förklaras av att fler kvinnor än män flyttar bort från Åland för att studera medan fler män än kvinnor flyttar till Åland i samma syfte.

Fler kvinnor än män med annat modersmål än svenska och finska väljer att studera på gymnasienivå. Av studenterna med annat modersmål än svenska avbryter 19 procent av kvinnorna och 23 procent av männen sina studier. Motsvarande siffror för studerande med svenska som modersmål är 16 respektive 13 procent.

Flest män bland ålandsfödda kandidater i politiska val

I lagtingsvalet 2019 var valdeltagande för kvinnor födda på Åland, i Finland eller i Sverige över 75 procent och ungefär 70 procent för männen i samma grupp. Röstberättigade födda utanför Norden röstar i lägre grad i lagtingsvalet, ungefär 65 respektive 60 procent.
I kommunalvalet röstar 33 procent av kvinnorna och 24 procent av männen i gruppen födda utanför Norden.

Av de röstberättigade i lagtingsvalet var 33 procent av kvinnorna och 24 procent av männen födda utanför Åland, medan siffrorna i kommunalvalet var 44 respektive 37 procent.

Bland kandidaterna i lagtings- och kommunalvalen återfinns avsevärt fler män än kvinnor bland dem som är födda på Åland. I lagtingsvalet utgör män födda på Åland 44 procent av kandidaterna, medan kvinnorna i samma grupp endast utgör 17 procent, en underrepresentation i förhållande till de röstberättigade.

Kandidaterna i kommunalvalen uppvisar samma mönster, med aningen mindre underrepresentation för kvinnorna.

Ungefär varannan svenskspråkig (51 %) och finskspråkig (46 %) svarande uppger sig vara ganska eller mycket intresserad av politik, jämfört med ungefär var tredje svarande (33 %) bland de utomnordiska inflyttade. Av de som uppgav sig vara mycket intresserade är inflyttade män med svenska som modersmål markant fler än kvinnorna i samma grupp. Även bland gruppen med övriga språk som modersmål är det fler män än kvinnor som uppger sig vara mycket intresserade av politik, medan aningen fler inflyttade kvinnor än män med finska som modersmål är mycket intresserade av politik.

Arbete och anknytning största anledningar till inflyttning

Orsak till inflyttning har tidigare presenterats i enkätundersökningen Att leva och bo som inflyttad på Åland (2020).

Av de inflyttade svenskspråkiga uppger 32 procent arbete som främsta orsak till att de flyttat till Åland. En något vanligare anledning för denna grupp var en ålandsanknytning. Bland finskspråkiga inflyttade uppgav 39 procent arbete som främsta anledning och 19 procent anknytning. Varannan utomnordisk inflyttad uppgav i enkäten arbete som främsta orsak.
Bland svensk- och finskspråkiga inflyttade uppgav fler kvinnor än män arbete som huvudsaklig orsak, medan fler män än kvinnor gjorde det i gruppen med övriga modersmål.

I gruppen med svenska som modersmål är det fler män än kvinnor som anger anknytning som orsak till inflyttning medan det i gruppen övriga språk är fler kvinnor än män som flyttar till Åland på grund av anknytning.

Inflyttade kvinnor är ofta högutbildade. Av de svarande i enkäten uppger femtio procent eller mer att de har universitetsutbildning eller likande, medan siffran för männen ligger något lägre i samtliga grupper, runt 40 procent. För att kvinnorna ska kunna dra nytta av sin utbildning och sitt kunnande är det viktigt att de ges goda möjlighet till språkundervisning, för att öka möjligheterna till en plats på arbetsmarknaden.

Bland de inflyttade männen med något annat språk än svenska som modersmål är det vanligare med utbildning på gymnasienivå.

Sociala kontakter utmanar

Relativt få av de tillfrågade i enkäten (upp till drygt 10 procent i samtliga grupper) uppger att de tycker att det är mycket lätt att lära känna ålänningar. Män med finska som modersmål är den grupp som mest sällan upplever att det är lätt. Kvinnor med andra språk än nordiska som modersmål uppger i mindre utsträckning än männen i samma grupp att de upplever det lätt att lära känna ålänningar.

Av inflyttade med svenska, andra skandinaviska språk och finska som modersmål deltar kvinnor i högre utsträckning än män i någon form av organiserad fritidsverksamhet. Relativt få inflyttade med andra modersmål deltar i den här typen av verksamhet och i den gruppen är det jämnt mellan könen.