Ålands befolkningsutveckling under EU-tiden

Flyttningsrörelser, arbetsmarknad och samhällsdeltagande - åländska erfarenheter under 25 år i EU

ÅSUB har tillsammans med Ålands fredsinstitut fått i uppdrag att genomföra projektet ”Vad har EU betytt för Åland och ålänningarna?”. Uppdragsgivare är Ålands landskapsregering. Fredsinstitutet har det övergripande projektansvaret för projekthelheten som omfattar sex delstudier som publiceras under 2020 och våren 2021. ÅSUB ansvarar för två rapporter och Ålands Fredsinstitut för de fyra övriga rapporterna.

Den här rapporten fokuserar på människors fria rörlighet inom EU och behandlar förändringar i flyttningsrörelsen till och från Åland under EU-medlemskapet och de olika faserna av EU:s utvidgning. Rapporten tar även upp arbetskraftens utveckling, Ålands kompetensförsörjning, integration samt politiskt deltagande. Hur har befolkningsstrukturen på Åland påverkats av den fria rörligheten inom den gemensamma marknaden och hur har ålänningarna tagit del av de möjligheter som den fria rörligheten ger?

Inflyttning viktigt för befolkningstillväxt

Ålands befolkning har ökar med nästan 5 000 personer sedan EU-inträdet 1995. Tillväxten har legat på samma nivå sedan 1970-talet, men befolkningens struktur har ändrat på ett sådant sätt att tillväxten skulle avstanna utan inflyttning. Den naturliga befolkningsrörelsen, det vill säga födda och avlidna, har gett ett allt mindre överskott.

Volymerna har ökat betydligt både vad det gäller inflyttning och utflyttning och samtidigt har stora förändringar skett gällande till och från vilka länder flyttningsströmmarna går. Före EU-inträdet kom majoriteten av de inflyttade från Finland, medan de inflyttade från Sverige varit flera än från Finland under de senaste 25 åren. Samtidigt har inflyttningen från såväl övriga EU-länder som världen utanför EU har ökat betydligt. Av de som flyttar in från andra EU-länder har de flesta kommit från de nya medlemsländerna, det vill säga de som har gått med i unionen 2004 eller senare, främst Rumänien, Lettland och Estland. Tidigare var det i första hand flyttningen till och från Finland som gav ett överskott, men efter EU:s utvidgning har flyttningsöverskottet från de nya EU-länderna varit större, och även flyttningen till och från övriga världen har gett ett betydande nettotillskott till befolkningen. Vi kan också se att utflyttningen till de nya EU-länderna ökat med tiden.

Befolkningen internationaliseras

De förändrade flyttningsmönstren avspeglas i befolkningsstrukturen. Från 1994 till 2019 har invånarna som är födda på Åland ökat med endast 250 personer. De som är födda utanför Åland står således för nästan hela tillväxten och har ökat sin andel av befolkningen från 26 till 37 procent. Invånare födda i Sverige står för den största ökningen, 1 700 personer, medan födda i Finland har blivit 600 flera. Personer födda i övriga EU-länder står för en ökning på 1 300, varav de nya EU-länderna står för 1 100. Invånarna med ursprung utanför EU har ökat med 800.

Fig 1. Invånare födda utanför Åland efter födelseland

Att Ålands befolkning internationaliserats under EU-tiden visas också av att personer med andra språk än svenska ökat mest. Antalet svenskspråkiga har visserligen stigit med 2 200, men andelen av befolkningen har sjunkit från 94 till 87 procent. Finska har behållit sin andel på knappt fem procent, medan andra språk sammanlagt har ökat från en till nästan nio procent. Den största ökningen noteras för språk som hör ihop med inflyttningen från de nya EU-länderna, rumänska, lettiska och estniska.

Åldersmässigt har den största ökningen skett för personer som har fyllt 65 år. De har blivit över 2 600 flera på 25 år, en förändring som beror på en åldersstruktur där stora årskullar har uppnått pensionsålder. Den största delen av inflyttningen har skett i åldrarna 20–39 år, vilket har bidragit till en yngre befolkning och till att också invånarna i arbetsför ålder har ökat. Andelen födda utanför Åland är som störst i gruppen 35–44 år, nästan hälften av invånarna. Personer födda utanför Finland utgör nu en betydande majoritet av de inflyttade som är under 50 år.

Försörjningskvoten beräknad som befolkning under 20 år samt 65 år och äldre i förhållande till invånarna mellan 20 och 64 år är nu 80 procent för befolkningen som helhet. För de som är födda på Åland är den 100, och således betydligt lägre för den del av befolkningen som är född utanför Åland. Detta beror på att den inflyttade befolkningen i hög grad är koncentrerad till arbetsför ålder. Om man ser på arbetskraftens födelseort, framgår det att invånare födda i de nya EU-länderna har stått för den största tillväxten på senare år. Därefter följer personer från länder utanför EU, från de gamla EU-länderna samt från Sverige. Den del av arbetskraften som är född på Åland och i Finland har inte ökat. Vissa svårigheter för inflyttade att komma in på arbetsmarknaden noteras dock i och med att arbetslösheten, som under 2010-talet generellt har varit låg, har varit betydligt högre för personer från de nya EU-länderna och världen utanför EU.

Fig 2. Arbetskraftens utveckling enligt födelseort

Drygt 40 procent av de sysselsatta är födda utanför Åland. Deras andel är högre inom hotell- och restaurangbranschen, livsmedelsindustrin och handeln samt personliga tjänster. De som kommer från de nya EU-länderna är dessutom överrepresenterade inom primärnäringarna och byggsektorn. De olika befolkningsgruppernas genomsnittliga lönenivåer avspeglar de anställdas placering inom olika branscher och yrken. De som är födda på Åland eller i Finland och Sverige har de högsta lönerna, medan de som är födda i de nya EU-länderna och i övriga världen ligger lägst.

När det gäller utbildning kan man inte notera några större strömmar av studerande mellan Åland och EU. Det är framför allt Sverige som har fått ta emot de växande skaror av ålänningar som studerar på annat håll. Av närmare 1 400 personer som studerade utanför Åland 2019 återfanns 840 i Sverige och 460 i Finland, men bara 40 i andra EU-länder och ett knappt 30-tal utanför EU. Åland har inte heller etablerat sig som en studiedestination bland de europeiska ungdomarna. Av de 230 personer från annan ort som studerade på Åland 2019 var nästan samtliga från Finland och Sverige.

Integrationen har utmaningar

Integrationen av inflyttade kan belysas med hjälp av fakta från enkätundersökningar och statistik som ÅSUB tidigare har publicerat. Många utomnordiska inflyttade uppger att de har omfattande brister i sina kunskaper i svenska. Svårigheter att lära känna ålänningar och upplevd diskriminering på grund av språk, ursprung eller tillhörighet är problem som framkommer i publikationerna, i högst utsträckning för personer som flyttat in från utomnordiska länder. Missnöje med arbetsmarknaden uppges också, till exempel att inflyttade upplever att de inte har arbetsuppgifter som motsvarar utbildningen. Valdeltagandet i kommunalval är klart lägst bland personer från de nya EU-länderna. De är också underrepresenterade bland kandidaterna och detta gäller även invånare med ursprung utanför EU.

Hela undersökningen finns som pdf nedan.