Hållbar utveckling år 2021

Majoriteten av de arbetslösa får ett jobb inom sex månader, medan drygt 28 procent av de arbetslösa arbetssökande fick vänta längre än så år 2020

• År 2020 importerades ca 230 GWh elenergi från Sverige, nästan 77 procent av den totala elanskaffningen. Produktionen av vindenergi var år 2020 ungefär 57 GWh (andelen ca 19 procent).

• Det beräknade koldioxidutsläppet var år 2018 ca 8,4 ton koldioxidekvivalenter per person (ca 8,5 ton per person år 2017). Jämfört med år 2005 har utsläppet per person minskat med ungefär 18,9 procent.

• De i lag skyddade naturskyddsområdena på Åland uppgick år 2020 till ca 3 057 hektar landareal och 33 049 hektar vattenareal. Uttryckt i procent av Ålands areal täcker naturskyddsområden knappt 2,0 procent av landarealen och ca 2,8 procent av vattenarealen.

• År 2020 föddes det 261 barn på Åland, medan antalet döda var 291 personer. Dödligheten har, mer eller mindre, hållit sig på ungefär samma nivå sedan 1951, medan nativiteten har minskat markant sedan 50-talet. I längden innebär detta att befolkningen på Åland blir äldre.

• Majoriteten av de arbetslösa får ett jobb inom sex månader, medan drygt 28 procent av de arbetslösa arbetssökande fick vänta längre än så år 2020.

• Demografisk försörjningskvot är ett mått där man beräknar antalet personer i åldern 0–14 år samt 65 år och äldre per antal personer i åldern 15–64 år (arbetsför befolkning). Den demografiska försörjningskvoten på Åland var år 2020 ca 65,3, och den har visat en stadig ökning de senaste tio åren (den var 53,2 procent år 2010).

• År 2019 klarades i genomsnitt 76,4 procent av brotten som kommit polisen till kännedom upp, en ökning från 75,0 procent år 2018. Sedan 1980 har i genomsnitt 66,2 procent av brotten klarats upp.

• År 2018 var den offentliga skuldens andel av Ålands BNP ca 3,3 procent.

• År 2019 hade de åländska hushållen i genomsnitt ca 49 500 euro/år i disponibel inkomst (2019 års pengar).

• De största inkomstskillnaderna finns normalt i Mariehamn där Gini-koefficienten år 2019 var 30,9. På landsbygden var Gini-koefficienten 25,7 och i skärgården 27,5. Ju högre värde desto större inkomstskillnader.

Publikationen är ett komplement till ÅSUBs temaområde Hållbar utveckling. Nyckeltalen på temaområdet uppdateras fortlöpande under året då ny information blir tillgänglig.