Ålands socialräkenskapsmatris 2010
2010-års socialräkenskapsmatris (SAM) är en uppdatering och utvidgad variant av den SAM för år 2007 som togs fram i samband med ÅSUBs utredning om Ålands sjöfartskluster (ÅSUB Rapport 2010:6). Den uppdaterade socialräkenskapsmatrisen utnyttjar informationen i 2007-års SAM, men har justerats enligt de statistiska uppgifter som finns tillgängliga för år 2010 (eller något annat nära liggande år), såsom ÅSUBs nationalräkenskaper, Statistikcentralens regionalräkenskaper, uppgifter över den åländska turismen (Rapport 2009:3 samt relevanta statistikpublikationer), ÅSUBs uppgifter över Ålands handelsrelationer (se Rapport 2009:14, Statistik 2011:3 samt övriga handelsstatistiken), sysselsättningsstatistik, utbildningsstatistik, offentliga sektorns bokslutsstatistik, sjöfartsverkets information över statliga subventioner till sjöfarten, Ålandsdelegationens uppgifter över Ålands skatteinkomster, avräkningsbelopp och skattegottgörelse, för att nämna några av de viktigaste källorna. SAM-databasens monetära enhet är miljoner euro. I jämförelse med 2007-års SAM-tabell är detaljnivån i 2007-års SAM nästan identisk, med den skillnaden att löneutbetalningarna har delats upp enligt två kvalifikationsnivåer: utbildning på högst gymnasialnivå och utbildning på eftergymnasial nivå.
Vid framtagningen av en SAM måste man ta ställning till olika uppgiftskällors pålitlighet då motstridigheter i innehållet mellan olika datakällor mer är en regel än ett undantag. En del av uppgifterna måste också skattas genom indirekta indikatorer. Dessutom är datainnehållet i olika uppgiftskällor sällan identiskt. Detta innebär att uppgifterna måste anpassas och justeras för att få fram en balanserad SAM. Ett val som gjordes med i samband med denna studie gällde överföringen av vinstmedel från PAF till landskapsregeringen. I och med att vi bestämde av modelltekniska skäl att behandla denna post som en sorts indirekt skatt innebär att de publicerade nationalräkenskapernas och SAMs BNP-nivåer (till marknadspris) skiljer sig från varandra med ca 20 miljoner euro.
I vår SAM 2010 registreras alla de inbetalningar till socialskyddsfonderna som de sysselsatta på Åland genererar (inklusive inpendlarna som till stor del är ombordanställda), medan de utbetalningar som utomåländska arbetstagare får från t.ex. pensionsfonder, försäkringskassor och FPA inte registreras i våra SAM-flöden. När Statistikcentralen räknar flöden till och från socialskyddsfonderna på Åland baseras siffrorna på de boende på Åland, vilket leder till att socialskyddsfondernas inkomster redovisade av Statistikcentralen blir mycket lägre. Dessutom skiljer sig Statistikcentralens och ÅSUBs ”ekonomiska gränsdragning” mellan Åland och Finland i vissa verksamheter (t ex fraktsjöfarten), vilket leder till lägre produktikon i Statistikcentralens kalkyler för Åland.
Vad kan man läsa ut av en SAM?
En socialräkenskapsmatris redovisar ekonomins struktur i form av de olika branschernas andel av t.ex. förädlingsvärdet. Vi ser även hur mycket och vad turisterna konsumerar och vad Åland importerar och exporterar. Vi kan dessutom konstatera att Åland genererade sammanlagt ca 320 miljoner euro i intäkter i form av direkta och indirekta skatter, avgifter och vinstöverföringar till staten, landskapet och kommunerna. Därutöver kommer betalningar till socialskyddsfonderna som enligt våra kalkyler uppgick till dryga 183 miljoner euro.
Figur 1 visar ekonomins struktur i ljuset av fyra indikatorer: olika branschers (produkters) andel av förädlingsvärdet, produktionsvärdet (motsvarar nästan omsättning), andelen av export och import. Vi ser att Åland importerar industriprodukter, medan sjöfartens tjänster inklusive passagerar- och fraktsjöfart är våra främsta exportprodukter tillsammans med handel.
Figur 2 visar hur Ålands BNP fördelar sig på olika efterfrågekomponenter. Typiskt för en liten ekonomi är att både importen och exporten är stora i förhållande till BNP. Turistkonsumtionen som här innefattar Ålandsbesökarnas konsumtion ombord och iland uppgår till 22 procent, medan de bosatta hushållens konsumtion motsvarar ca 44 procent av BNP. Landskapsregeringens, kommunernas, statens och socialskyddsfondernas sammanlagda konsumtion uppgår till en fjärdedel av BNP. Alla sektorers sammanlagda investeringar uppgick till en knapp femtedel av BNP.
Observera att de olika inhemska BNP-komponenternas summa överstiger BNP, då BNP från efterfrågesidan beräknas enligt följande formel:
BNP = privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + export- import
Privat konsumtion innefattar hushållens, icke-vinstsyftande organisationers samt turisternas konsumtion.
Följande databaser innehåller två versioner av Ålands SAM 2010:
En mer utförlig beskrivning av socialräkenskapsmatrisen 2010 finner du nedan.