Andel utexaminerade från åländsk gymnasienivå 2008-2012 samt valda utbildningsområden vid fortsatta studier
Runt 80 procent slutförde sina studier på åländsk gymnasienivå
En undersökning som ÅSUB gjort på beställning av Ålands landskapsregering visar att examinationsgraden vid de åländska treåriga utbildningsprogrammen på gymnasienivå låg runt 80 procent för de program som påbörjade utbildning under 2005–2008. Mellan 30 och 40 studerande avbröt varje år sina studier på dessa program under åren 2010–2012. Av de som utexaminerades 2008–2012 fortsatte hälften sina studier på yrkeshögskola, högskola eller universitet och de mest populära utbildningsområdena var handel och samhällsvetenskaper samt teknisk utbildning.
Ungefär 75 procent tog examen efter tre år, ytterligare 5 procent efter fyra år
Av de som påbörjade treåriga utbildningsprogram på gymnasienivå under åren 2005–2008 tog 73–76 procent examen inom tre år och 5–7 procent efter fyra år, vilket nedanstående diagram visar. Ytterligare några enstaka personer tog examen efter fem eller flera år. I de flesta av de undersökta årskullarna var andelen kvinnor som slutförde studierna något större än andelen män. De utbildningsprogram som hade den högsta examinationsgraden, överlag högre än 90 procent, var frisörprogrammet, byggteknik, el och data med inriktning datorteknik, samt student- och gymnasielinjen, medan programmen för närvårdare och sjöfart hade de lägsta andelarna utexaminerade med siffror mellan 35 och 67 procent för de undersökta åren.
Vanligaste kända avbrottsorsaken var byte av studieprogram eller läroinrättning
Uppgifter om antal studieavbrott och deras orsak har insamlats från läroinrättningarna sedan 2010, varför denna statistik inte täcker lika många år som uppgifterna om examinationsgraden. Under 2010–2012 har årligen mellan 30 och 40 personer avbrutit sina studier på de undersökta utbildningsprogrammen. Läroinrättningarna känner inte alltid till orsaken till studieavbrotten, vilket innebär att kategorin Annat/okänt troligen innehåller avbrott som egentligen borde hänföras till någon av de övriga kategorierna. Av de kända orsakerna var dock byte av utbildningsprogram och/eller läroinrättning betydligt vanligare än jobb. Ungefär lika många av de som bytte utbildning fortsatte studierna på Åland som på fastalandet. Könsfördelningen bland de som avbrutit studierna varierade under de tre åren, men det var ingen stor skillnad mellan könen i detta avseende.
Tre fjärdedelar av de utexaminerade från Ålands lyceum fortsatte studera på högre nivå
Totalt sett fortsatte hälften av de utexaminerade från de treåriga utbildningsprogrammen på gymnasienivå 2008-2012 sina studier på yrkeshögskola, högskola eller universitet, men det fanns stora skillnader mellan de olika utbildningsprogrammen. I diagrammet nedan ser man att de studieförberedande programmen på Ålands lyceum hade den största andelen utexaminerade som fortsatte studera, över 75 procent. Också bland de utexaminerade från utbildningsprogrammen för vaktstyrmän och vaktmaskinmästare samt programmet med samhällelig och social yrkesinriktning gick över hälften vidare till utbildning på högre nivå. Av de som blev frisörer, kockar och servitörer eller tog examen från fordons- och transportteknik var det under en tiondel som fortsatte studera. Totalt var det knappt 30 procent av de utexaminerade från de undersökta programmen inom yrkesutbildningen som studerade vidare på högre nivå.
Drygt 40 procent av de som fortsatte studera efter avlagd examen från yrkesutbildningen gick på Högskolan på Åland
Av alla de utexaminerade från gymnasienivå 2008–2012 som fortsatte studera på yrkeshögskola, högskola eller universitet valde en femtedel Högskolan på Åland. Andelen var högre bland männen än bland kvinnorna, en fjärdedel av männen och en tiondel av kvinnorna valde detta alternativ. Nedanstående diagram visar att en betydligt större andel av de utexaminerade från yrkesutbildningen som fortsatte studera på högre nivå gick vidare till Högskolan på Åland (41 procent) än av de utexaminerade från den allmänbildande gymnasieutbildningen vid Ålands lyceum (8 procent).
Nästan hälften av merkonomerna valde annat utbildningsområde än handel och samhällsvetenskap för sina fortsatta studier
De flesta som fortsatte studera efter avslutad gymnasienivåexamen stannade kvar inom samma utbildningsområde och detta gällde framför allt de som utexaminerats från de tekniska programmen. Merkonomerna var de som avvek mest från det tidigare utbildningsområdet då 24 av 52 personer fortsatte studierna inom andra områden än handel och samhällsvetenskap. Dessa var ganska jämnt fördelade på områdena humanistisk utbildning, naturvetenskap, teknisk utbildning och servicebranscherna. Av de som utexaminerats från de studieförberedande linjerna på Ålands lyceum och studerat vidare gick ungefär 25 procent till studier inom handel och samhällsvetenskap och 15 procent till vardera hälso- och socialvård, teknisk och humanistisk utbildning. Totalt sett gick kvinnorna främst vidare till studier inom handel och samhällsvetenskap, hälso- och socialvård samt det pedagogiska och det humanistiska utbildningsområdet, medan nästan 40 procent av männen fortsatte studera inom det tekniska utbildningsområdet.
Mera detaljerade uppgifter finns i följande excel-tabeller:
Antal studerande som utexaminerats från de 3-åriga utbildningsprogrammen på gymnasienivå 2008–2012 efter kön, studietid och år då studierna påbörjats
Studieavbrott på de 3-åriga utbildningsprogrammen på gymnasienivå 2010–2012 efter orsak, kön och år
Mera information ger Gerd Lindqvist, gerd.lindqvist[a]asub.ax eller Kenth Häggblom, kenth.haggblom[a]asub.ax.
Publicerad den 25 april 2013