Bakgrundsuppgifter om arbetslöshet år 2021
Effekterna av coronapandemin och dess restriktioner märks fortfarande på den åländska arbetsmarknaden år 2021
Enligt ÅSUB:s arbetslöshetsstatistik (december 2021) var 803 personer arbetslösa eller permitterade i slutet av år 2021 (364 kvinnor och 439 män). Enligt data från Arbets- och näringsministeriet hade 243 personer varit arbetslösa hela året (i slutet av varje månad), av dessa var 106 kvinnor och 137 män. Detta är en ökning med 61 personer sedan år 2020 (182 personer som var arbetslösa hela året). Antalet är betydligt högre än nivån innan coronapandemin (95 personer år 2019).
Antalet personer som varit arbetslösa eller permitterade vid minst ett tillfälle under året var hela 2 265 personer (en minskning sedan år 2020 då antalet var 3 022 personer, men fortfarande betydligt högre än normalåret 2019 då antalet var 1 255 personer). Månadsvis data finns tillgänglig (rapporteringsdag), men inte dygnsvis information varför antalet teoretiskt kan vara ännu högre. I relation till befolkningen i åldern 18–64 år handlar det om ungefär 13,1 procent som varit arbetslösa vid minst ett tillfälle under året (17,5 procent år 2020, 7,3 procent år 2019). Av de personer som varit arbetslösa vid minst ett tillfälle under året har ungefär 10,7 procent varit arbetslösa under hela året (6,0 procent år 2020). Uppgifterna finns redovisade i tabellen Befolkning i arbetsför ålder (18–64 år) som varit arbetslösa eller permitterade under år 2016–2021.
Figur 1: Antal arbetslösa eller permitterade personer efter längden på arbetslösheten år 2021
Personer som varit arbetslösa under hela år 2021 var äldre (i genomsnitt 47,2 år), jämfört med de personer som hade varit arbetslösa mindre än ett år (i genomsnitt 40,8 år). Andelen personer 60 år och äldre var mycket högre hos de som varit arbetslösa hela året (19,3 procent), än jämfört med de personer som varit arbetslösa mindre än ett år (7,4 procent).
I arbetslöshetsstatistiken kan arbetslöshet beskrivas som antingen antalet arbetslösa arbetssökande i slutet av året (den 31 december) eller som antalet dagar som arbetslös under året. I december 2021 var medianen för arbetslöshetens längd 147 dagar (för kvinnor 153 dagar och män 138 dagar). Detta är en minskning jämfört med situationen ett år tidigare då medianen för arbetslöshetens längd var 184 dagar (för kvinnor 209 dagar och män 174,5 dagar). Medeltalet för arbetslöshetens längd var 335,0 dagar (329,6 dagar för kvinnor och 339,4 dagar för män). Det förekommer dock enstaka fall med mycket lång arbetslöshet varför användningen av medeltal blir något missvisande. Av de personer som var arbetslösa i december 2021 hade ca 58,6 procent även varit arbetslösa i december 2020. Av dessa har drygt hälften varit arbetslösa kontinuerligt under hela år 2021 (ca 52,0 procent).
Sett till yrkesgrupp (ISCO) var det gruppen Kontors- och kundtjänstpersonal som hade den längsta längden på arbetslösheten i december 2021 (medianen var 313 dagar), medan gruppen Övriga arbetstagare hade den kortaste längden på arbetslösheten (medianen var 97 dagar). Den största gruppen sett till antalet arbetslösa arbetssökande var Okänt yrke med 213 personer.
Risken för arbetslöshet var år 2020 preliminärt ca 3,7 procent
Av de personer i åldern 18–64 år som var sysselsatta den 31.12.2019, var ungefär 3,7 procent arbetslösa vid utgången av år 2020 (1,3 procent år 2019). Arbetslöshetsrisken var år 2020 marginellt högre för kvinnorna (3,8 procent) än för männen (3,6 procent). Risken för arbetslöshet beskriver den andel i en viss grupp som är arbetslös följande år.
Figur 2: Arbetslöshetsrisken för sysselsatta år 2020*
År 2020 var arbetslöshetsrisken för studerande preliminärt ca 8,5 procent (5,3 procent år 2019), medan arbetslöshetsrisken för arbetslösa var så mycket som ca 53,9 procent (45,2 procent år 2019). Dessa uppgifter framgår av en samkörning av ÅSUB:s sysselsättningsstatistik med Arbets- och näringsministeriets material över arbetslösa. Vanligtvis tas uppgifterna för arbetslöshetsrisk enbart ur sysselsättningsstatistiken. Sysselsättningsstatistiken kommer dock med två års eftersläpning, varför denna publicering innehåller uppgifter ur Arbets- och näringsministeriets material och kan anses vara preliminära uppgifter.
Orsaken till att risken för arbetslöshet är så pass låg för studerande beror troligen på att en stor del av de studerande fortsätter sina studier även året efter. Den allmänna arbetslöshetsrisken (oberoende av huvudsaklig verksamhet året innan) var i slutet av år 2020 bland befolkningen i åldern 18–64 år ca 5,7 procent (ca 3,0 procent år 2019). Sedan år 2012 har den allmänna arbetslöshetsrisken rört sig omkring tre procent, en något högre nivå än perioden 2009–2011 då den allmänna arbetslöshetsrisken endast var drygt två procent. År 2020 fördubblades nästan arbetslöshetsrisken, främst på grund av effekterna av coronapandemin och de efterföljande restriktionerna. I tabellen sysselsatta 18–64 åringar år 2019, arbetslösa år 2020 och arbetslöshetsrisk (%) år 2020 redovisas uppgifterna per kön och åldersgrupp.