Bakgrundsuppgifter om arbetslöshet år 2024

Försämrat läge på den åländska arbetsmarknaden år 2024

Enligt ÅSUB:s arbetslöshetsstatistik (december 2024) var 770 personer arbetslösa eller permitterade i slutet av år 2024 (345 kvinnor och 425 män). Enligt data från Arbets- och näringsministeriet hade 218 personer varit arbetslösa hela året (minst 365 dagar), av dessa var 92 kvinnor och 126 män. Detta är en ökning med 34 personer sedan år 2023 (184 personer som var arbetslösa hela året). Antalet är betydligt högre än nivån innan coronapandemin (99 personer år 2019).

Antalet personer som varit arbetslösa eller permitterade vid minst ett tillfälle under året var hela 1 517 personer (en ökning sedan år 2023 då antalet var 1 447 personer). Månadsvis data finns tillgänglig (rapporteringsdag), men inte dygnsvis information varför antalet teoretiskt kan vara ännu högre. I relation till befolkningen i åldern 18–64 år handlar det om ungefär 8,8 procent som varit arbetslösa vid minst ett tillfälle under året (8,4 procent år 2023). Av de personer som varit arbetslösa vid minst ett tillfälle under året har ungefär 14,4 procent varit arbetslösa under hela året (12,7 procent år 2023). Uppgifterna finns redovisade i tabellen Befolkning i arbetsför ålder (18–64 år) som varit arbetslösa eller permitterade under år 2016–2024.

Figur 1: Antal arbetslösa eller permitterade personer efter längden på arbetslösheten år 2024

Personer som varit arbetslösa under hela år 2024 var äldre (i genomsnitt 44,7 år), jämfört med de personer som hade varit arbetslösa mindre än ett år (i genomsnitt 40,1 år). Skillnaden har dock minskat och medelåldern på de som varit arbetslösa hela året är år 2024 lägre än tidigare under perioden 2016–2024. Andelen personer 60 år och äldre var högre hos de som varit arbetslösa hela året (15,1 procent), än jämfört med de personer som varit arbetslösa mindre än ett år (7,6 procent).

I arbetslöshetsstatistiken kan arbetslöshet beskrivas som antingen antalet arbetslösa arbetssökande i slutet av året (den 31 december) eller som antalet dagar som arbetslös under året. I december 2024 var medianen för arbetslöshetens längd 142 dagar (för kvinnor 134,5 dagar och män 153 dagar). Detta är en ökning jämfört med situationen ett år tidigare då medianen för arbetslöshetens längd var 121 dagar (för kvinnor 116 dagar och män 122,5 dagar). Medeltalet för arbetslöshetens längd var 382,5 dagar (367,2 dagar för kvinnor och 394,8 dagar för män). Det förekommer dock enstaka fall med mycket lång arbetslöshet varför användningen av medeltal blir något missvisande. Av de personer som var arbetslösa i december 2024 hade ca 41,0 procent även varit arbetslösa i december 2023. Av dessa har drygt en fjärdedel varit arbetslösa kontinuerligt (total längd på arbetslösheten är mer än 365 dagar) under hela år 2024 (ca 28,3 procent).

Sett till yrkesgrupp (ISCO) var det gruppen Jordbrukare, skogsarbetare m.fl. som hade den längsta längden på arbetslösheten i december 2024 (medianen var 288 dagar), medan gruppen Chefer hade den kortaste längden på arbetslösheten (medianen var 74 dagar). Den största gruppen sett till antalet arbetslösa arbetssökande var Okänt yrke med 189 personer.

Födelseort och språk

Av de 769 personer som var arbetslösa i december 2024 (i Arbets- och näringsministeriets material) var nästan 36 procent födda på Åland, drygt elva procent födda i Finland medan närmare 53 procent var födda utanför Finland (inklusive okänt). Av de 344 arbetslösa kvinnorna var ca 29 procent av kvinnorna födda på Åland, ca 12 procent födda i Finland samt nästan 59 procent födda utanför Finland (inklusive okänt). Av de 425 arbetslösa männen var knappt 41 procent av männen födda på Åland, ca elva procent födda i Finland samt ca 48 procent födda utanför Finland (inklusive okänt). Ett beräknat arbetslöshetstal (observera 18–64 år) var 3,3 för personer födda på Åland, 3,1 procent för personer födda i Finland samt 12,0 procent för personer födda utanför Finland (inklusive okänt).

Av de arbetslösa personerna i december 2024 hade närmare 58 procent svenska som modersmål, endast drygt fyra procent hade finska som modersmål och ca 38 procent hade annat modersmål (inklusive okänt). Av de arbetslösa kvinnorna närmare 51 procent svenska som modersmål, endast knappt fyra procent hade finska som modersmål och ca 46 procent hade annat modersmål (inklusive okänt). Av de arbetslösa männen hade ca 63 procent svenska som modersmål, endast knappt fem procent hade finska som modersmål och ca 32 procent hade annat modersmål (inklusive okänt). Ett beräknat arbetslöshetstal (observera 18–64 år) var 3,6 för personer med svenska som modersmål, 4,8 procent för personer med finska som modersmål samt 18,7 procent för personer med annat modersmål (inklusive okänt).

Risken för arbetslöshet var år 2023 preliminärt ca 1,4 procent

Av de personer i åldern 18–64 år som var sysselsatta den 31.12.2022, var ungefär 1,4 procent arbetslösa vid utgången av år 2023 (år 2022 var risken 1,3 procent). Arbetslöshetsrisken var år 2022 lite högre för männen (1,6 procent) än för kvinnorna (1,2 procent). Risken för arbetslöshet beskriver den andel i en viss grupp som är arbetslös följande år.

Figur 2: Arbetslöshetsrisken för sysselsatta år 2023*

År 2023 var arbetslöshetsrisken för studerande preliminärt ca 6,4 procent (4,8 procent år 2022), medan arbetslöshetsrisken för arbetslösa var ca 44,5 procent (39,7 procent år 2022). Dessa uppgifter framgår av en samkörning av ÅSUB:s sysselsättningsstatistik med Arbets- och näringsministeriets material över arbetslösa. Vanligtvis tas uppgifterna för arbetslöshetsrisk enbart ur sysselsättningsstatistiken. Sysselsättningsstatistiken kommer dock med närmare två års eftersläpning, varför denna publicering kompletteras med uppgifter ur Arbets- och näringsministeriets material och kan anses vara preliminära uppgifter. Uppgifter för föregående år har reviderats med material från sysselsättningsstatistiken.

Orsaken till att risken för arbetslöshet är så pass låg för studerande beror troligen på att en stor del av de studerande fortsätter sina studier även året efter. Den allmänna arbetslöshetsrisken (oberoende av huvudsaklig verksamhet året innan) var i slutet av år 2023 bland befolkningen i åldern 18–64 år preliminärt ca 3,3 procent (ca 3,5 procent år 2022). Åren 2012–2019 har den allmänna arbetslöshetsrisken rört sig omkring tre procent, en något högre nivå än perioden 2009–2011 då den allmänna arbetslöshetsrisken endast var drygt två procent. År 2020 mer än fördubblades arbetslöshetsrisken, främst på grund av effekterna av coronapandemin och de efterföljande restriktionerna. År 2021 var risken fortfarande lite förhöjd, till följd av pandemin och restriktionerna, men år 2022–2023 ser det ut som om risken närmar sig nivåerna som rådde innan pandemin. I tabellen sysselsatta 18–64 åringar år 2022, arbetslösa år 2023 och arbetslöshetsrisk (%) år 2023 redovisas uppgifterna per kön och åldersgrupp.