Befolkningen 2011

Ökad andel inflyttade och pensionärer i alla regioner

Befolkningsrörelsen på Åland 2011 präglades av rekordstor inflyttning från Sverige, fortsatt stor inflyttning från utomnordiska länder och ett ovanligt stort flyttningsöverskott (inflyttade minus utflyttade). Tack vare detta blev det en stor folkökning trots att det ökade antalet avlidna gjorde att födelseöverskottet (födda minus döda) var obetydligt. Strukturomvandlingen beträffande ålder fortsatte i och med att antalet personer som fyllde 65 var det största hittills. Detta framgår av ÅSUBs statistikrapport med samlade slutliga uppgifter om den åländska befolkningens storlek, sammansättning och förändringar 2011 som nu har utkommit.

Landsbygden vann mest på flyttningen

Landsbygdens folkmängd växte under 2011 med nästan 320 personer. Närmare hälften av ökningen skedde i Jomala, men även de övriga landsbygdskommunerna hade tillväxt. Flyttningsrörelsen stod för den största delen av ökningen, men också födelseöverskottet bidrog. I Mariehamn var antalet avlidna något större än antalet födda, men tack vare att flyttningen också här gav överskott växte staden med drygt 70 personer. För skärgården var däremot 2011 ett negativt år. Ett underskott såväl vad gäller nativitet som flyttning gjorde att folkmängden minskade med över 40, den största nedgången på 37 år.

Hälften av inflyttningen från Sverige

Av de drygt 950 personer som flyttade in till Åland 2011 kom nästan hälften från Sverige, en tredjedel från Finland och en sjättedel från utomnordiska länder. I Mariehamn som tog emot hälften av inflyttningen var fördelningen ungefär densamma. På landsbygden utgjorde inflyttningen från Sverige en större andel, medan de inflyttade från Finland och utomnordiska länder var relativt sett viktigare i skärgården än på Åland som helhet.

Alla tre regioner hade överskott i den externa flyttningen, men när det gäller flyttningen inom Åland var det bara landsbygden som blev vinnare. Mariehamn och skärgården hade båda ett underskott i den interna flyttningsrörelsen, i skärgårdens fall så stort att det totala flyttningsnettot blev negativt.

Andelen av befolkningen som är född utanför Åland steg i alla regioner. I Mariehamn är den 42 procent, i skärgården 34 och på landsbygden 28. Andelen som är född utanför Norden är åtta procent i Mariehamn, fem procent i skärgården och fyra procent på landsbygden. I skärgården är en större andel av befolkningen född i sin nuvarande hemkommun, 51 procent, mot 34 procent i Mariehamn och 39 procent på landsbygden. 

Andelen av befolkningen som har andra modersmål än svenska ökade också i alla regioner. Den är nu 14 procent i Mariehamn, 13 procent i skärgården och 8 procent på landsbygden.  I Mariehamn är invånarna med övriga språk redan betydligt flera än de finskspråkiga och de är på god väg att gå om också på landsbygden.

Ökning av pensionärer i alla regioner

Flyttningen påverkar också åldersstrukturen. När det gäller Åland som helhet gav flyttningen ett mindre underskott för ungdomar 15–19 år, men överskott i de flesta andra åldersgrupper, dock obetydligt för pensionärerna. Pensionärerna var ändå den åldersgrupp som växte mest under året genom att ännu en stor årskull fyllde 65.

Antalet 65 år fyllda och deras andel av befolkningen steg i alla tre regioner. I Mariehamn bidrog också flyttning i någon mån till ökningen. Personer i åldrarna 30–64 år ökade bara på landsbygden samtidigt som de blev färre i Mariehamn och skärgården. Däremot fick alla regioner flera unga i åldrarna 15–29 år. Barnen under 15 år ökade rejält på landsbygden, främst tack vare flyttningen, men minskade i staden och skärgården.

Hela rapporten kan du läsa här.

Information om befolkningsstatistiken ger Kenth Häggblom: kenth.haggblom[at]asub.ax

Publicerad den 25.10.2012