Befolkningen 2017

Inflyttningen gav tillskott i yngre åldersklasser

Ålands befolkning ökade med 275 personer 2017 och var 29 489 personer vid årets slut. Kvinnorna blev 122 flera och männen 153. Flyttningen gav ett överskott på 234 personer och födelseöverskottet blev 44 personer, d.v.s. de födda var flera än de avlidna.

ÅSUB har nu publicerat statistikrapporten om befolkningen 2017 med samlade uppgifter om befolkningsrörelsen och -strukturen. Statistiken visar utvecklingen både under fjolåret och för längre perioder.

Långsamt sjunkande födelsetal

Antalet födda låg på 2000-talets medelnivå, men i relation till folkmängden är tendensen sjunkande. Under 2000-talets första decennium var födelsetalet i medeltal 10,4 barn per 1 000 invånare, men 2017 var det nere på 9,5, vilket tangerar den tidigare lägsta nivån från 2015. Antalet tvillingfödslar var dock det största på 15 år eller 8 stycken. Aborterna var 74, en minskning med 2 från 2016.

Antalet avlidna 2017 var ovanligt lågt, men det har visat en stigande tendens under 2000-talet. I relation till befolkningen har det varit på ungefär samma nivå eller strax under 10 per 1 000 invånare, vilket betyder att knappt 1 procent av befolkningen avlider årligen. På 1990-talet var flyttningsöverskottet inte så mycket större än födelseöverskottet, men under 2000-talet har det varit den dominerande tillväxtfaktorn.

Fortsatt stor flyttningsvinst från länder utanför Norden

Av de över 1 000 inflyttade kom över 400 från Sverige och nästan 400 från Finland. Båda siffror tillhör de högsta noteringarna under 2000-talet. Inflyttningen från utomnordiska länder var rekordstor, över 200 personer.

Utflyttningen till Finland och Sverige var dock nästan lika stor som inflyttningen, varför överskottet blev bara några tiotal i förhållande till vartdera landet. För de utomnordiska ländernas del var utflyttningen bara en fjärdedel så stor som inflyttningen och därigenom blev överskottet över 150 personer. De senaste 15 åren har den utomnordiska flyttningen vanligen stått för det klart största nettot. Flyttningsöverskottet, såväl totalt som i förhållande till utomnordiska länder, var störst för 20–40-åringar samt för barn under 10.

Över 3 000 är utländska medborgare och 2 000 har dubbelt medborgarskap

Sett till födelseort har de invånare som kommer från utomnordiska länder ökat mest under 2000-talet, med 1 800 personer. Också 2017 hade denna grupp den största ökningen, 100 personer. De är nu över 2 200 personer eller nästan 8 procent av befolkningen. En fjärdedel av dem kommer från Baltikum, en tredjedel från andra EU-länder och en knapp tredjedel från andra världsdelar. Av invånarna födda utanför Norden är 80 procent under 50 år, hälften mellan 30 och 50.

Genom den stora utomnordiska inflyttningen har invånarna med andra språk än svenska och finska ökat sin andel av befolkningen från drygt en procent år 2000 till åtta procent nu. Samtidigt har andelen svenskspråkiga sjunkit från 94 till 87 procent och andelen finskspråkiga varit oförändrat knappt 5 procent.

De utländska medborgarna är över 3 000, nästan tre gånger så många som år 2000. Tidigare stod Sverige för den övervägande delen, men nu är en majoritet medborgare i utomnordiska länder. Därtill kommer att drygt 2 000 finska medborgare har dubbelt medborgarskap.

Andelen äldre ökar långsammare än i Finland men snabbare än i Sverige

Inflyttningen gav ett plus i åldrarna under 50 och kompenserade därmed större delen av den minskning som de naturliga förändringarna medförde. Den del av befolkningen som har fyllt 65 ökar däremot betydligt genom att stora årskullar årligen uppnår pensionsålder, och 2017 blev de 230 flera.

Andelen 65 år fyllda har dock stigit långsammare på Åland än i Finland och ligger nu bara obetydligt högre, knappt 22 procent. I Sverige har ökningen av andelen äldre bromsats upp av den stora inflyttningen och är nu lägre än för Åland och Finland efter att ha varit högre år 2000.

Hela rapporten Befolkningen 2017 finns i pdf-format nedan.

Mera information finns i befolkningsdatabasen.