Befolkningen 2018

Invånarna födda i Sverige och utanför Norden ökade

Ålands befolkning ökade med 300 personer 2018 och var 29 789 personer vid årets slut. Såväl kvinnorna som männen blev 150 flera. Flyttningen gav ett överskott på 291 personer och födelseöverskottet blev 8 personer, det vill säga de födda var något flera än de avlidna.

ÅSUB har nu publicerat statistikrapporten om befolkningen 2018 med samlade uppgifter om befolkningsrörelsen och -strukturen. Statistiken visar utvecklingen både under fjolåret och för längre perioder.

Ålands befolkningsstruktur och -rörelse 2018

Två av fem nyblivna mammor är födda utanför Åland

Av de 280 födda är 129 flickor och 151 pojkar. Två tvillingpar föddes. Två femtedelar av de nyblivna mammorna var 30–34 år, lika många var yngre och en femtedel hade fyllt 35. En betydande del av mammorna är själva födda utanför Åland, över 40 procent. Nästan 13 procent kommer från utomnordiska länder. Aborterna var 75, ungefär lika många som 2017, men tonårsaborterna var betydligt färre.

Födda 2018 efter moderns ålder och födelseort

Var tredje kvinna och var tionde man som avled var 90 år eller äldre

Av de 272 personer som dog år 2018 var 131 kvinnor och 141 män. Av kvinnorna som avled var 34 procent 90 år eller äldre mot 10 procent av männen. Ingen yngre än 20 år dog under året. Livslängden visar en ökande tendens. För peroden 2013–2017 var den förväntade livslängden för kvinnor nästan 85 år och för män drygt 80 år, en ökning med 1,2 respektive 2,6 år från 2000-talets början.

Inflyttade efter utflyttningsland och födelseort 2018

Den största inflyttningen och de flesta återflyttarna kom från Sverige

Av den rekordstora inflyttningen på 1 080 personer kom drygt 410 från Finland, över 460 från Sverige och övriga Norden samt närmare 210 från utomnordiska länder. Av de inflyttade från Sverige är var tredje en återflyttande ålänning, av de flyttande från Finland var femte och av de som kom från utomnordiska länder knappt var tionde. Eftersom utflyttningen till länder utanför Norden var relativt liten, gav den utomnordiska flyttningen ett stort överskott, 125 personer, medan flyttningsnettot i förhållande till Sverige och övriga Norden blev närmare 100 personer och i förhållande till Finland 70 personer.

Inflyttade efter utflyttningsland och födelseort 2018

Flyttningen gav en ökning av barn och unga

Åldersmässigt skedde befolkningstillväxten i de yngsta och äldsta delarna av befolkningen, medan de som är i arbetsför ålder blev färre. Invånarna under 18 blev flera tack vare flyttningsöverskott, medan de 65 år fyllda ökade på grund av befolkningsstrukturen med stora årskullar som uppnår pensionsålder. Genom den stora utomnordiska inflyttningen steg antalet invånare som har något icke-nordiskt språk med 150, varav rumänska, arabiska och lettiska ökade mest. De svenskspråkiga ökade med 140, även det på grund av av flyttningen, eftersom två av tre inflyttare är svenskspråkiga. Sett till födelseort var det invånare födda i Sverige och utanför Norden som stod för ökningen under året.

Förändringar i befolkningens sammansättning 2018

Av regionerna växte landsbygden mest under året, med nästan 220 personer, medan ökningen i Mariehamn var närmare 70 personer och i skärgården ett knappt tjugotal. I förhållande till folkmängden var tillväxten på landsbygden 14 personer per 1 000 invånare, i skärgården 8 och i Mariehamn knappt 6.

Befolkningstillväxten nästan ikapp Sveriges igen

Ålands befolkningstillväxt har varit snabbare än Finlands under 2000-talet, men har legat efter Sveriges de senaste åren. Med en ökning på 10 personer per 1 000 invånare 2018 var Åland dock åter på nästan på samma nivå som Sveriges 11. För Finland var tillväxten bara en person per 1 000 invånare.

Befolkningstillväxt 2000-2018 på Åland, i Finland och i Sverige

Mera information finns i befolkningsdatabasen.

Kenth Häggblom

+358 (0)18 25497
fornamn.efternamn[at]asub.ax