Befolkningen 2019
Minskad inflyttning men ökad intern omflyttning
Ålands befolkning ökade med 95 personer 2019 och var 29 884 personer vid årets slut. Trots att tillväxten var bara hälften så stor som den genomsnittliga ökningen per år under 2000-talet var de underliggande förändringarna i befolkningen betydande. De födda var 267, de avlidna 266, de inflyttade 847 och de utflyttade 764. Därtill kommer drygt 3 400 flyttningar inom Åland, varav 1 400 mellan kommunerna.
ÅSUB har nu publicerat statistikrapporten om befolkningen 2019 med samlade uppgifter om befolkningsrörelsen och -strukturen. Statistiken visar utvecklingen både under fjolåret och för längre perioder.
Rekordlågt födelsetal
Antalet födda var något mindre än 2018 och även lägre än 2000-talets årsmedeltal. Antalet har hållit sig på ungefär samma nivå under 2000-talet, men i och med att befolkningen växer har det relativa födelsetalet sjunkit och var 2019 det lägsta hittills, 8,9 födda per 1 000 invånare. Födelsetalet var 7,8 i Mariehamn, 8,7 i skärgården och 9,8 på landsbygden. Jämfört med 2018 föddes färre barn av kvinnor i åldersgrupperna 25–29 och 30–34 år, men flera av kvinnor som fyllt 35. Fem tvillingpar föddes. Var sjätte av de nyblivna mammorna på Åland 2019 är själv född utanför Norden.
Färre yngre avlider
Födelsenettot, födda minus döda, blev bara en person. Det var under 1900-talets senare del vanligen i storleksordningen 50–100 per år, men har under 2010-talet ofta varit bara några få personer eller negativt. Detta beror på att antalet avlidna har stigit i och med ett växande antal äldre i befolkningen. De som dör i yngre åldrar har dock blivit färre. År 2019 avled bara 4 personer under 50 år, en rekordlåg siffra. Från 2000-talets början har den förväntade livslängden ökat med drygt ett år för kvinnor till nästan 85 år och med tre år för män till 80,5 år.
Ökningen av invånarna som fyllt 75 har nu tagit fart
Överskottet av flyttningen blev 83 personer jämfört med nästan 300 året före. Nergången beror på att inflyttningen minskade med över 200 medan utflyttningen sjönk med bara 25 personer. Detta innebar ett minskat tillskott från flyttningen av barn och personer i arbetsför ålder, varför invånarna under 65 år blev färre. De som är 65 och äldre fortsatte däremot att öka, eftersom allt flera stora årskullar har uppnått pensionsålder. De som har fyllt 75 var nu första gången den åldersgrupp som hade den största tillväxten, nästan 140 personer.
Av invånarna i 40-årsåldern är hälften födda utanför Åland
Inflyttningen minskade från både Finland och Sverige. Flyttningen i förhållande till Finland gav ett underskott för första gången sedan 1956 och även gentemot Sverige blev nettot negativt. Därmed blev Rumänien det land som bidrog med det största flyttningsöverskottet, nästan 20 personer. Den utomnordiska flyttningen totalt gav ett överskott på över 100 personer. Av de utflyttade var 300 födda på Åland, men av de inflyttade var bara 200 återflyttande ålänningar.
Detta avspeglas i befolkningsstrukturen på olika sätt. De som är födda på Åland och i Finland blev något färre under året medan de som är födda i Sverige och utanför Norden ökade. Invånarna som är födda utanför Åland är nu 11 000 eller 37 procent av befolkningen. Närmare 19 procent är födda i Finland, 10 procent i Sverige eller övriga Norden och 8 procent utanför Norden. I åldersgrupperna 35–44 år är nästan hälften av invånarna födda på annat håll och där är personerna från utomnordiska länder nästan lika många som de finlandsfödda.
När det gäller språk var det främst andra invånare än de svensk- och finskspråkiga som blev flera. De är nu 9 procent av befolkningen, och av invånarna i 30–40-årsåldern utgör de 18 procent. Antalet språk är 67, medan 100 födelseländer finns representerade i befolkningen.
Inflyttning till alla regioner
Utöver flyttningen till och från Åland, som omfattade 1 600 personer sammanlagt, flyttade 1 400 personer mellan de åländska kommunerna och 2 000 personer inom kommunen. Landsbygden, och framför allt Jomala, var vinnare i den interna åländska flyttningen, medan Mariehamn och skärgården förlorade invånare. När det gäller den utomåländska flyttningen hade alla regioner och tio enskilda kommuner överskott. Den totala befolkningsrörelsen gav dock befolkningstillväxt i bara fyra kommuner. Förutom Jomala som ökade med 200 fick Finström, Hammarland och Lemland flera invånare.