Befolkningens åldersstruktur 31.12.2017

Befolkningen över 50 växer

Under 2017 var det fortsättningsvis den äldre delen av Ålands befolkning som ökade mest i antal. De som har fyllt 50 blev 285 flera, medan invånarna under 50 år minskade med ett tiotal. Detta framgår av statistiken över befolkningens åldersstruktur på ÅSUBs webbplats som nu är uppdaterad med de slutliga uppgifterna för 31 december 2017.

Också de äldre pensionärerna blev flera

På grund av de stora årskullar som uppnår pensionsåldern blir de som är 65 och äldre betydligt flera varje år. Under 2017 ökade de med drygt 230 personer. De yngre pensionärerna i åldrarna 65–74 år blev 100 flera, och 74–85-åringarna ökade nästan lika mycket. Också antalet 85 år fyllda steg, med över 40 personer. Åldersgruppen 50–64 växte med ett femtiotal.

Befolkningen under 50 år minskade något totalt sett.  Det var främst 30–49-åringarna som blev färre.  Medan 18–29-åringarna förblev ungefär lika många ökade de som är under 18 år med några tiotal. Största delen av ökningen gällde barn under skolålder. Som en följd av att tillväxten skedde främst i de äldre åldersklasserna steg befolkningens medelålder från 43,0 till 43,2 år.

Majoritet män bland invånarna under 50 år

Det finns nu i stort sett lika många kvinnor som män i befolkningen, kvinnorna är bara ett femtiotal flera. Bland invånarna under 50 år finns dock en manlig majoritet på drygt 550 personer, medan kvinnorna är över 600 flera från 50 år och uppåt.

De största årskullarna finns i åldrarna mellan 30 och 70-år. De består nästan alla av mer än 350 personer. I 50–65 årsåldern innehåller majoriteten av årskullarna över 400 personer. De som är födda 1967 och alltså fyllde 50 under året är flest, 473 personer.

Åland har högre andel unga än Finland, men lägre än Sverige

Andelen av befolkningen som är under 18 år blev oförändrad, 19,6 procent. I Finland fortsatte siffran att sjunka och är nu 19,3 procent. I Sverige däremot steg andelen unga ytterligare under 2017 och är nu 21,0 procent.

De som har fyllt 65 ökade från 21,1 till 21,7 procent av Ålands befolkning. Ökningen var i samma storleksordning i Finland, men andelen är fortfarande något lägre än på Åland eller 21,4 procent. I Sverige är pensionärerna oförändrat 19,8 procent av befolkningen.

Stort kvinnoöverskott i Mariehamn, men flera män i den yngre delen av befolkningen

Könsfördelningen i olika åldersgrupper skiljer sig mellan regionerna. På landsbygden och i skärgården som har en majoritet män i befolkningen är männen flera än kvinnorna i de flesta åldersgrupper. På landsbygden finns det dock flera kvinnor bland de som har fyllt 65, medan skärgården har en jämn könsfördelning i denna grupp. Också i Mariehamn som har ett betydande överskott av kvinnor totalt sett, utgör männen ett flertal bland invånarna under 40 år, medan kvinnomajoriteten är stor från 40 år och uppåt.

Ökat antal pensionärer i de flesta kommuner

Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre är nu 33 procent i skärgården, 23 procent i Mariehamn och 19 procent på landsbygden. Andelen steg i alla kommuner utom Eckerö och Lumparland. Lägst av kommunerna ligger Jomala och Lemland med 14 respektive 17 procent. Antalet ökade med över 120 i Mariehamn, närmare 110 på landsbygden och ett knappt tiotal i skärgården.

Invånarna under 18 år ökade med närmare 40 i Mariehamn, men deras andel av befolkningen är i stort sett oförändrad, 17 procent. På landsbygden var ökningen ett tiotal och där utgör de 22 procent av invånarna, också det samma som 2016.  Högst är andelen unga i Jomala och Lemland, 25 respektive 23 procent. I skärgården ökade antalet och andelen personer under 18 år i Kumlinge och Vårdö, men totalt i regionen noteras en minskning med 15 personer, och andelen är kvar på 14 procent.

Växande försörjningskvot

Diagrammet visar den demografiska försörjningskvoten som beräknas genom att antalet invånare under 20 år samt 65 år och äldre ställs i relation till antalet personer i åldrarna 20–64 år.  Jomala, Mariehamn och Geta har de lägsta försörjningskvoterna. I Mariehamns och Getas fall beror det på en relativt låg andel av både unga och äldre. För Jomalas del är orsaken en låg andel pensionärer.

För Åland som helhet har försörjningskvoten ökat från 68 till 77 under 2000-talet. Den har stigit i de flesta kommuner, men Eckerö, Geta, Kumlinge och Sottunga har en lägre försörjningskvot nu än år 2000. Se Beskrivning av statistiken nedan för exempel på hur försörjningskvoten beräknas.

Följande figur visar utvecklingen för olika åldersgrupper i Jomala i ett längre perspektiv. Trots en betydande ökning av folkmängden har proportionerna mellan åldersgrupperna hållits rätt oförändrade under 2000-talet. Andelen pensionärer har dock ökat något de senaste åren.

Motsvarande siffror för alla kommuner i både tabell- och diagramform finns i en av excelfilerna om åldersstrukturen på ÅSUBs hemsida.

Övriga tabeller på hemsidan visar bland annat befolkningen efter kön och ålder i femårsgrupper och ettårsgrupper samt förändringen av åldersstrukturen från 2016 till 2017. Därtill finns uppgifter om försörjningskvoten efter kommun 2000–2017.

Detaljerade siffror för kommunerna och regionerna finns i databastabellen Befolkning efter år, ålder, kommun och kön 1975–2017 där man kan plocka fram just de uppgifter man behöver. I en annan databastabell framgår befolkningens medelålder efter kommun och kön 1975–2017.