Befolkningens språk, födelseort och medborgarskap 31.12.2009
Över 9 000 är födda utanför Åland
Antalet invånare på Åland som är födda utanför Norden växer stadigt och är nu över 1 300. Under 2009 blev de drygt 110 flera och utgör nu lite under 5 procent av befolkningen. Majoriteten av dem, eller närmare 850 personer, är födda i Europa och de stod också för största delen av ökningen under året. De som är födda utanför Europa ökade också något och uppgår till drygt 470 stycken. Invånarna som är födda i Sverige blev drygt 90 flera och är nu för första gången över 2 000. De som är födda i Finland ökade med 52 personer och är nästan 5 500, en krympande men fortfarande klar majoritet av de inflyttade.
Totalt blev de inflyttade drygt 250 flera och är nu över 9 000 personer, vilket är nästan 33 procent av Ålands 27 734 invånare den 31 december 2009. De som är födda på Åland ökade med 26 personer under 2009 och är knappt 18 700, men andelen sjönk något och är nu drygt 67 procent.
Letterna största utomnordiska grupp
Av invånarna med ursprung utanför Norden ökade de som är födda i Lettland mest under 2009 med en tillväxt på nästan 40 personer och de är nu med drygt 160 personer den största utomnordiska gruppen. Över 100 personer är också födda i vardera Rumänien, Estland, Iran och Thailand. Nästan hälften av invånarna födda utanför Norden kommer från något av dessa fem länder. Andra större grupper, över 50 personer, är födda i Tyskland, Storbritannien, Ryssland och USA. Totalt fördelar sig invånarna med annan födelseort än Åland på 83 olika ursprungsländer.
Över 25 000 svenskspråkiga
De ålänningar som har svenska som modersmål ökade med nästan 160 personer 2009 och är därmed för första gången över 25 000. Deras andel av befolkningen minskade dock, eftersom invånarna med andra språk än svenska hade en snabbare ökningstakt. Lite över 90 procent av befolkningen är nu svenskspråkig, medan nästan 10 procent har något annat modersmål. De som har andra språk än svenska blev drygt 120 flera under 2009 och är drygt 2 700. Av dessa är nästan 1 400 eller 5 procent av befolkningen finskspråkiga och deras antal var i stort sett oförändrat under året. Ökningen utgjordes således av personer med andra språk och de är nu över 1 300 eller strax under 5 procent av alla ålänningar. Totalt finns 51 olika språk representerade, varav många dock talas av bara några få personer.
Stor andel med andra språk i 30-årsåldern
Diagrammet visar att den språkliga sammansättningen varierar betydligt mellan olika åldersgrupper. I åldrarna under 20 år och över 60 år är det ungefär sex procent som har något annat språk än svenska, medan andelen är tretton procent i åldrarna mellan 20 och 60 år. Allra störst är andelen med andra språk i åldrarna 25–34 år, där den är hela 17 procent. Bland de 50 år fyllda är de finskspråkiga i stor majoritet i gruppen icke-svenskspråkiga, medan det är personer med andra språk som dominerar från 40 år och nedåt. I åldersgruppen 25–29 år t.ex. har 4 procent finska som modersmål och 13 procent något annat språk.
Andelen finska medborgare minskar långsamt och är nu knappt 92 procent av befolkningen. Av dessa är 1 200 personer eller 4 procent av invånarna både finska och utländska medborgare. Drygt 2 250 personer eller 8 procent har endast utländskt medborgarskap.
Se följande tabeller på ÅSUBs hemsida:
Befolkning efter språk 31.12.2000–2009
Befolkning efter födelseland 31.12.2005–2009
Befolkning efter medborgarskap 31.12.2001–2009
Befolkning efter språk, födelseland och medborgarskap 31.12.2008 och 2009
visar förändringen 2008–2009 i komprimerad form.
Befolkning efter kön, födelseort och språk 1920–2009 ger ett längre perspektiv på utvecklingen.
Databastabellerna innehåller mera detaljerad statistik:
Befolkning 31.12.2000–2009 efter år, ålder, språk och kön
Befolkning 31.12.1999–2009 efter år, kön, ålder och födelseland
Befolkning efter år, kommun och födelseort 31.12.2000–2009
Befolkning 31.12.2001–2009 efter år, kön, ålder och medborgarskap
Publicerad 27 april 2010
Mera information ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom@asub.ax