Befolkningens språk, födelseort och medborgarskap 31.12.2013
Letter och rumäner största utomnordiska grupperna
Antalet invånare på Åland som är födda utanför Norden fortsätter att växa. År 2013 ökade de med drygt 90 personer och är nu nästan 1 800 eller drygt 6 procent av befolkningen. De som är födda utanför Åland blev totalt nästan 170 flera, medan de födda på Åland är i stort sett lika många som ett år tidigare. Av Ålands 28 666 invånare 31 december 2013 är 18 800 eller knappt 66 procent födda i landskapet och nästan 9 900 på annat håll, vilket är över 34 procent av befolkningen.
En knapp femtedel födda i Finland
De som är födda i Finland är över 5 500 och ökade med ett tjugotal, men är oförändrat drygt 19 procent av befolkningen. De utgör ännu en majoritet av de inflyttade men personer födda i andra länder ökar sin andel varje år och är nu för första gången över 15 procent av invånarna. Mer än hälften av dem eller nästan 2 300 personer är födda i Sverige och de ökade med drygt 50 under året.
De utomnordiska länder som har bidragit med flest personer till Ålands befolkning är Rumänien och Lettland med omkring 250 vardera. Båda grupper ökade med ett tjugotal under 2013. De som är födda i Estland, Thailand och Iran är också över 100 personer och ökade ytterligare något under året. Totalt fördelar sig de inflyttade på 92 olika ursprungsländer.
Över 3 000 invånare med annat språk än svenska
Det ökande internationella inslaget i befolkningen märks också i språkstrukturen. Antalet svenskspråkiga ökade visserligen 2013 men bara med 30 personer, varför andelen av invånarna sjönk något och är strax under 89 procent. De ålänningar som är registrerade med andra språk än svenska ökade med 130 och utgör över 3 200 personer. Av dem är närmare 1 400 finskspråkiga, ett femtontal flera än 2012 och knappt 5 procent av invånarna. De som talar andra språk ökade med närmare 120 till 1 850 personer, eller 6,5 procent av alla ålänningar. Störst av de övriga språken är lettiska och rumänska som representeras av 270 respektive 260 personer. Båda grupper har mer än fördubblats på fem år. Estniska, thai, ryska, tyska och italienska har alla ökat med några tiotal personer de senaste fem åren. Totalt finns 59 olika språk representerade, varav många dock talas av bara några få personer.
Flest med andra språk bland 30–34-åringarna
Språkstrukturen varierar betydligt mellan olika åldersgrupper. Från 60 år och uppåt dominerar finska bland de icke-svenskspråkiga, medan övriga språk sammanlagt är i majoritet bland de som är under 50 år. T.ex. i åldersgruppen 60–64 år är åtta procent av invånarna finskspråkiga medan knappt tre procent har andra språk. Bland 30–34-åringarna står finska för mindre än fem procent, men övriga språk för hela sexton procent. Detta är den enda åldersgrupp där de svenskspråkiga är mindre än 80 procent. Bland barn under skolåldern är andelarna tre procent finska och sju procent andra språk.
Växande andel utländska medborgare
Antalet finska medborgare ökade med drygt 50, medan de utländska medborgarna blev 110 flera under 2013. Över nio procent av befolkningen är utländska medborgare och därtill kommer drygt sex procent som är finska medborgare men som dessutom har också ett utländskt medborgarskap. Av de utländska medborgarna är något under hälften medborgare i ett nordiskt land.
Se följande tabeller på ÅSUBs hemsida:
Språk 2000–2013
Födelseland 2005–2013
Medborgarskap 2001–2013
Språk, födelseland och medborgarskap 2012 och 2013, visar förändringen i sammandrag
Födelseort, språk och kön 1920–2013, ger ett längre perspektiv på utvecklingen
Språk och kommun 2000–2013
Databastabellerna innehåller mera detaljerad statistik:
Språk, ålder och kön 2000–2013
Födelseland, ålder och kön 1999–2013
Medborgarskap, ålder och kön 2001–2013
Födelseort och kommun 2000–2013
Språk och kommun 2000-2013 (ny)
Mera information ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom[a]asub.ax
Publicerad 22 april 2014