Befolkningens språk, födelseort och medborgarskap 31.12.2015

Fortsatt ökad mångfald trots minskad befolkningstillväxt

Trots att befolkningstillväxten blev liten 2015 fortsatte antalet invånare som är födda utanför Åland att öka. De blev över 100 flera och utgör 35 procent av Ålands befolkning den 31 december 2015.

Två tusen är födda utanför Norden

De som är födda utanför Norden ökade med 100 under 2015 och är nu 2 000 personer. Sedan år 2000 har de blivit 1 600 flera och deras andel av befolkningen har ökat från två till sju procent. Under fjolåret var det rumäner och syrier som ökade mest med närmare 40 respektive 20 personer. Rumänerna står också tillsammans med letterna för den största ökningen från år 2000, runt 300 för vardera gruppen. Därefter följer personer födda i Estland och Thailand med en ökning på 160 respektive 120.

Invånarna som är födda i Sverige blev nästan 40 flera under året och är 2 400 personer. Från år 2000 har de ökat med över 1 000 personer och deras andel av Ålands befolkning har stigit från knappt sex till närmare nio procent.

De som är födda i Finland minskade med 30 under 2015. Från år 2000 har denna grupp ökat med 450 personer men andelen av befolkningen har minskat något, från nästan 20 till drygt 19 procent. De utgör dock fortfarande över hälften av de inflyttade.

Antalet invånare som är födda på Åland minskade med 40 under år 2015. De är bara ett hundratal flera nu än år 2000, varför andelen av befolkningen har sjunkit från 72 till 65 procent.

Totalt fördelar sig den inflyttade befolkningen på 99 olika ursprungsländer, varav 37 europeiska, 25 asiatiska, 19 afrikanska och 14 latinamerikanska.

Svenska och finska minskar

Antalet svenskspråkiga har vuxit varje år åtminstone sedan 1979 då årliga siffror om språkstrukturen blev tillgängliga. År 2015 blev det i stället en minskning, även om den var bara fem personer. De finskspråkiga minskade med 35, medan andra språk ökade med över 100 personer totalt. Mest ökade rumänska med drygt 30 samt lettiska och arabiska som vardera stod för en ökning med 20 personer.

De som har andra modersmål än svenska och finska är nu första gången flera än 2 000. Under 2000-talet har de blivit 1 700 flera och deras andel av befolkningen har ökat från 1 till drygt 7 procent. De svenskspråkiga har blivit närmare 1 400 flera under motsvarande period, men andelen av befolkningen har sjunkit från 94 till 88 procent. Antalet finskspråkiga är drygt 100 flera än år 2000 och de utgör nu som då knappt fem procent av invånarna. Totalt finns 64 olika språk noterade i befolkningsregistret, men många av dem talas av bara några få personer.

Allt flera har utländskt eller dubbelt medborgarskap

Antalet finska medborgare blev ett tjugotal färre under 2015, medan medborgarna i andra länder ökade med 90. Medborgare i utomnordiska länder stod för största delen av denna ökning. Över 2 900 personer eller 10 procent av befolkningen är nu utländska medborgare. Av dessa är drygt 1 300 medborgare i Sverige eller något annat av de nordiska länderna, 1 100 i någon annan EU-stat och närmare 500 i andra länder.

År 2000 var fyra procent av befolkningen utländska medborgare. Sedan dess har de nordiska medborgarna ökat med över 400, övriga EU-medborgare med 1 000 och medborgare i länder utanför EU med över 300.

Utöver detta kommer 1 800 personer eller sex procent av befolkningen som är medborgare i både Finland och ett annat land, till största delen i Sverige. År 2000 hade endast drygt en procent dubbelt medborgarskap.