Publicerad
04.05.2021
Befolkningens språk, födelseort och medborgarskap 31.12.2020
Invånare födda i Sverige ökade mest 2020
Ålands befolkningstillväxt på nästan 250 personer 2020 stod invånare födda i Sverige för en ökning på 170 medan de som är födda utanför Norden blev 85 flera. Den del av befolkningen som är född på Åland ökade med 20 personer medan de som är födda i Finland minskade med närmare 40. Detta framgår av ÅSUBs statistik över befolkningens språk, födelseort och medborgarskap 31 december 2020.
Invånare efter födelseort och språk 2020
Födda utanför Finland är nu över hälften av de som har flyttat in till Åland
Invånarna som har Åland som födelseort är närmare 19 000. Sedan år 2000 har de ökat med bara 125 personer och deras andel av befolkningen har minskat från 72 till 62 procent. De som är födda utanför Åland har under samma period ökat från 7 000 till över 11 000. Nu är det första gången som en majoritet av dem kommer från andra länder än Finland. Närmare 5 600 personer eller 18,5 procent av invånarna är födda i Finland och 5 800 eller 19 procent i andra länder. Under 2000-talet har de som är födda i Finland ökat med mindre än 500, medan de som är födda i andra länder har blivit 3 700 flera.
Invånare födda utanför Åland efter födelseort 2000–2020
Tio procent födda i Sverige, åtta procent utanför Norden
Närmare 3 000 personer eller 10 procent av befolkningen är födda i Sverige. De har ökat med drygt 1 600 sedan år 2000. Ett knappt hundratal kommer från de övriga nordiska länderna, ett antal som har stått sig hela 2000-talet.
Drygt 8 procent av Ålands invånare eller 2 500 personer är födda utanför Norden. Den största delen av invånarna med utomnordiskt födelseland har tillkommit sedan år 2000, då de var knappt 400. Under 2020 ökade de som är födda i Rumänien och Lettland mest. Personer från dessa båda länder utgör också de största grupperna av personer födda utom Norden. Drygt 450 är födda i Rumänien och 370 i Lettland. Estland kommer på tredje plats med 180 personer. Det utomeuropeiska land som har bidragit med flest invånare till Åland är Thailand, där 160 är födda. Totalt fördelar sig de som har flyttat in till Åland på 105 olika födelseländer.
Bland befolkningen som är född utanför Åland finns det 1 000 flera kvinnor än män. Majoriteten av kvinnor i denna grupp är något mindre nu än år 2000.
Invånare efter födelseort 2000 och 2020
Andelen med andra språk än svenska har ökat från 6 till 14 procent sedan år 2000
Antalet svenskspråkiga ökade med nästan 130 under 2020 och är nu 26 000. Detta är en ökning med 1 800 sedan år 2000, men andelen av befolkningen har sjunkit från 94 till 86 procent. Förutom de allra flesta som är födda på Åland är också två tredjedelar av de som har flyttat in svenskspråkiga. Nästan alla som kommer från Sverige är registrerade med svenska som modersmål liksom fyra femtedelar av de som kommer från Finland, men bara var tionde av de som är födda i utomnordiska länder.
De som har andra språk blev 120 flera under 2020 och är över 4 100. Rumänska, lettiska och engelska ökade mest, medan arabiska stod för den största minskningen.
Sedan år 2000 har invånarna med andra språk än svenska ökat med drygt 2 500 personer och deras andel av befolkningen från 6 till 14 procent. De finskspråkiga har blivit 170 flera och är 1 400, men andelen har varit i stort sett oförändrad, knappt fem procent. Gruppen övriga språk gick om finska 2010 och är nu nästan dubbelt så stor, 2 700 personer. De största av dessa språk är rumänska med 500 personer, lettiska med 440 och estniska med drygt 200. Engelska, tyska, ryska, arabiska och thai är numera också modersmål för över 100 personer vardera.
Total finns 68 olika språk företrädda på Åland. Statistiken om språk baseras på de uppgifter om modersmål som finns registrerade i befolkningsregistret och behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med det språk man behärskar bäst.
Andel av befolkningen med andra språk än svenska 2000–2020
Var femte 30–40-åring har annat språk än svenska
Andelen invånare med andra språk än svenska är högst i åldrarna mellan 30 och 40 år där 22 procent har något annat modersmål, 4 procent finska och 18 procent andra språk. Bland de icke-svenskspråkiga som har fyllt 65 år dominerar de finskspråkiga, men i befolkningen under 50 år är de som har andra språk sammanlagt i stor majoritet.
Invånare efter språk och ålder 2020
Drygt 1 600 personer är medborgare i Sverige, något flera i både Finland och Sverige
Antalet finländska medborgare ökade med närmare 90 under året, medan medborgarna i andra länder blev närmare 160 flera. Svenska medborgare stod för större delen av denna ökning. Närmare 3 600 personer är nu utländska medborgare, 1 700 kvinnor och 1 900 män. Av dessa är närmare 1 700 medborgare i Sverige eller ett annat nordiskt land, drygt 1 300 i någon annan EU-stat och knappt 600 i andra länder.
Sedan år 2000 har medborgarna i Sverige och de andra nordiska länderna ökat med nästan 800, övriga EU-medborgare med 1 200 och medborgare i länder utanför EU med drygt 400 personer. Totalt är de utländska medborgarna nästan 2 500 flera nu än år 2000 och deras andel av befolkningen har stigit från 4 till 12 procent.
Utöver detta är över 2 500 personer eller 8 procent av befolkningen medborgare i både Finland och ett annat land, majoriteten i Sverige. År 2000 hade bara lite över 300 personer dubbelt medborgarskap.
Utländska medborgare 2000 och 2020
Document