Befolkningens språk, födelseort och medborgarskap 31.12.2023

Invånare födda i Sverige och utanför Norden stod för befolkningstillväxten 2023 

De ålänningar som har födelseort utanför Åland blev 180 flera 2023 och är nu närmare 11 800 personer eller 38,5 procent av befolkningen. Det var personer födda i Sverige och utanför Norden som stod för ökningen. Invånarna som är födda på Åland förblev lika många, närmare 18 800 personer. 

Detta framgår av statistiken som visar hur Ålands befolkning fördelar sig på språk, födelseort och medborgarskap och som nu är uppdaterad med uppgifter för 31 december 2023 i tabellerna på ÅSUBs webbplats.   

Befolkningsförändring på Åland 2023 efter födelseland
Diagrammets innehåll beskrivs i texten i anslutning till diagrammet.

Flera invånare från Lettland, Thailand och Ukraina

Av invånarna med födelseort utanför Åland är 5 500 födda i Finland, en minskning med ett tjugotal. Närmare 3 200 är födda i Sverige, vilket är 74 flera än år 2022. De som är födda utanför Norden ökade med ett hundratal och är över 2 700. De enskilda länder som stod för den största ökningen var Lettland med 21 och Thailand med 17 personer. Antalet invånare med Ukraina angivet som födelseland steg med 14, men om man ser till medborgarskap framgår det att ytterligare ett tjugotal ukrainare har tillkommit i kategorin födelseland okänt.   

Invånare efter födelseort och språk 2023 samt förändring från 2000 och 2022
Tabellens innehåll beskrivs i texten i anslutning till tabellen.

Var tionde har något annat språk än svenska eller finska

De som är registrerade med svenska som modersmål ökade med ett fyrtiotal och är nu 26 100 personer, vilket är drygt 85 procent av befolkningen. De finskspråkiga förblev i stort sett lika många, 1 400 eller knappt 5 procent. Personer med andra modersmål ökade med 140 och är nu för första gången över 3 000 personer och därmed 10 procent av Ålands invånare.

Andel av befolkningen med andra språk än svenska 2000–2023 
Diagrammets innehåll beskrivs i texten i anslutning till diagrammet.

Rumänska och lettiska talas vardera av mera än 500 personer

Invånarna med ukrainska som modersmål ökade med närmare 40 och är nu strax över 100 personer. De som talar lettiska blev ett trettiotal flera och är för första gången över 500 personer. Av de utomnordiska språken är bara rumänska något större. De som är registrerade med thai och albanska ökade med närmare 20 vardera. Totalt 73 olika språk finns noterade. 

Befolkningspyramiderna för olika språkgrupper avspeglar de pågående förändringarna i befolkningens sammansättning. Pyramiden för de svenskspråkiga liknar mycket på motsvarande figur för befolkningen som helhet. För de finskspråkiga framkommer en förskjutning mot äldre åldersgrupper och även en betydande majoritet av kvinnor. Invånarna med andra språk har en betydligt yngre profil än de finskspråkiga, och tyngdpunkten ligger i 30–50-årsåldern.

Befolkningspyramider efter språk 2023 
Diagrammets innehåll beskrivs i texten i anslutning till diagrammet.

Mariehamn har störst andel invånare födda utanför Norden

Inflyttningen från utomnordiska länder har kommit hela Åland till del. År 2000 var andelen invånare födda utanför Norden runt en procent i nästan alla kommuner, men nu är den mellan fem och tio procent i de flesta av kommunerna. Högst placerar sig Mariehamn och Föglö med tolv procent och Vårdö med tio procent. I skärgården som helhet kommer nio procent av befolkningen från något utomnordiskt land och på landsbygden sju procent. 

Andel invånare födda utanför Norden efter kommun 2023
Kartans innehåll beskrivs i texten i anslutning till kartan.

Ett antal exceltabeller på ÅSUBs webbplats visar befolkningsstrukturen för hela Åland och i kommunerna.

Databastabellerna innehåller mera detaljerad statistik.

Kenth Häggblom

+358 (0)18 25497
fornamn.efternamn[at]asub.ax