Befolkningsrörelsen 2016, slutliga siffror

Över 1 000 personer flyttade till Åland

Ålands invånarantal steg med 231 personer år 2016, vilket är betydligt mera än 2015 då ökningen var 67 personer och även något över 2000-talets genomsnitt som är drygt 200. Den främsta orsaken till uppgången är en ökning av inflyttningen som nu för första gången översteg 1 000 personer.

ÅSUB har i uppdaterade tabeller och diagram publicerat slutlig statistik över befolkningsrörelsen 2016 där man kan se mera i detalj vilka faktorer som ligger bakom tillväxten.

De födda ökade mera än de avlidna

Det föddes 293 barn, nästan 20 flera än 2015. Liksom de flesta år fanns det något flera pojkar bland de födda, 148 stycken mot 145 flickor. Det var i åldrarna under 30 som barnafödandet ökade, medan det minskade något bland de 35 år fyllda. Drygt 45 procent av de nyfödda barnen har en mor som är under 30.

De avlidna ökade med ett tiotal 297 personer, den näst högsta siffran på 2000-talet. Något flera män än kvinnor dog, 152 respektive 145. Var tredje kvinna som dog var 90 år eller äldre, men bara var åttonde avliden man var så gammal.

Födelsenettot blev negativt för andra året i rad i och med att de avlidna var fyra flera än de födda. År 2015 var underskottet tio personer.

Rekordstor inflyttning

Antalet inflyttade ökade med över 130 från 2015, och inflyttningen nådde därmed för första gången över 1 000 personer, 1 024 närmare bestämt. Utflyttningen minskade med några tiotal och blev 790 personer, varför nettoresultatet av flyttningen blev ett överskott på 234 personer. Bland de inflyttade fanns det en knapp majoritet kvinnor, medan flera män än kvinnor flyttade från Åland.

Inflyttningen från Sverige ökade med 100 personer

Inflyttningen från Finland var 370 personer eller 25 flera än 2015. Utflyttningen minskade däremot med ett trettiotal, till 311 personer. Överskottet i förhållande till Finland blev således närmare 60 personer. Inflyttningen från Sverige ökade med nästan 100 personer till 431, samtidigt som utflyttningen ökade med närmare 40 till 409 personer. Underskottet från 2015 förbyttes till ett överskott på ett tjugotal. Flyttningen i förhållande till övriga Norden var i stort sett lika stor som 2015, 11 inflyttade och 17 utflyttade.

Utomnordiska länder stod för större delen av flyttningsöverskottet

Inflyttningen från utomnordiska länder steg ytterligare och blev den största hittills, 212 personer, samtidigt som utflyttningen minskade och stannade på 53 personer. Också flyttningsöverskottet blev därför rekordstort, 159 personer.

Av de inflyttade från icke-nordiska länder kom närmare 140 från EU-länder, flest från Rumänien och Lettland som bidrog med drygt 40 respektive över 30 inflyttare vardera. Från Estland flyttade drygt 20, från Polen ett tiotal. Från europeiska länder utanför EU kom ett tjugotal personer, majoriteten från Ukraina. Från andra världsdelar flyttade över 50 personer till Åland, flest från Libanon och Brasilien. Av utflyttningen till utomnordiska länder skedde merparten inom EU, medan resten av Europa och övriga världsdelar fick dela på ett tjugotal utflyttare.

Förbättrat flyttningsnetto i alla regioner

I regionerna märks den ökade befolkningstillväxten på så sätt att landsbygden fick en större ökning än 2015, att Mariehamns nedgång 2015 förbyttes i en uppgång och att skärgårdens invånarantal minskade mindre än 2015.

I skärgården beror folkminskningen på att de avlidna var flera än de födda, även om de födda ökade i antal och de avlidna minskade från 2015. Inflyttningen till skärgården var drygt 130 personer och utflyttningen något mindre. Flyttningsnettot som 2015 var noll blev nu ett par personer på plus, men det räckte inte till för att kompensera födelseunderskottet.

Också i Mariehamn var de döda flera än de födda. Det var nu sjätte året i rad som staden hade ett födelseunderskott, dock mindre än 2015. Nästan tusen personer flyttade till Mariehamn under året och drygt 870 flyttade från staden, varför flyttningsöverskottet steg betydligt från 2015.

Landsbygdens födelseöverskott blev mindre än 2015, men flyttningsöverskottet betydligt större. Födelseöverskottet var störst i Jomala och Lemland, men också i Finström och Saltvik föddes det något fler än det avled. Över 400 personer flyttade till Jomala och nettoflyttningen blev drygt 80 personer, vilket tillsammans med födelseöverskottet gav en folkökning på närmare 110 personer. Finström tog emot drygt 220 inflyttare och nettot blev nästan 70 personer, vilket tillsammans med ett litet födelseöverskott gav Finström den största befolkningstillväxten sedan 1973 eller drygt 70 personer. Också Lemland, Saltvik, Eckerö och Geta hade flyttningsöverskott, medan Hammarland, Sund och Lumparland förlorade på flyttningsrörelsen.

Att flyttningsnettot förbättrades jämfört med 2015 förklaras för Mariehamns del av minskad utflyttning, medan det på landsbygden blev både större inflyttning och minskad utflyttning. I skärgården var det ökad inflyttning som förbättrade nettot, men uppgången var obetydlig eftersom också utflyttningen steg.

Små skillnader mellan preliminära och slutliga siffror

Födelse- och flyttningsnetto gav tillsammans en befolkningsökning på 230 personer. Till detta läggs posten ”korrigering” som var en person, varvid folkmängden ökade med totalt 231 personer och slutade på 29 214 den 31 december 2016. Korrigeringarna innehåller tillägg och strykningar som har gjorts i befolkningsregistret för att detta skall stämma överens med verkligheten. Korrigeringar gjordes för fem kommuner.

Jämfört med den preliminära statistiken över befolkningsrörelsen som publicerades i februari blev den slutliga siffran för flyttningsöverskottet fem personer mindre. För födda och döda var det som vanligt en obetydlig skillnad mellan preliminära och slutliga siffror.

Ett antal exceltabeller på ÅSUBs hemsida visar befolkningsstrukturen för hela Åland och i kommunerna. Databastabellerna innehåller mera detaljerad statistik.