Befolkningsrörelsen andra kvartalet 2015
Svag befolkningstillväxt
Ålands befolkning ökade med 59 personer det andra kvartalet 2015, vilket kan jämföras med en ökning på 165 personer motsvarande tid 2014. På grund av minskningen under årets första kvartal blev den sammanlagda folkökningen det första halvåret 2015 bara 10 personer mot att ha varit nästan 220 första halvåret 2014. Detta framgår av den preliminära kvartalsstatistiken över befolkningen.
Många avlidna ledde till negativt födelsenetto
Det föddes 69 barn det andra kvartalet och totalt 133 det första halvåret, vilket är något mera än under motsvarande perioder 2014. Antalet avlidna har däremot ökat betydligt. Andra kvartalet dog 79 personer och första halvåret 163, vilket var nästan 60 flera än i fjol. Födelsenettot, födda minus döda, är minus 30 personer hittills i år mot ett plus på drygt 20 första halvåret 2014.
Kraftigt minskat flyttningsöverskott
Flyttningens resultat blev ett överskott på 69 personer det andra kvartalet, men på grund av ett underskott det första kvartalet blev nettot för det första halvåret bara 40 personer. Detta kan jämföras med ett överskott på nästan 200 personer motsvarande tid 2014. Flyttningsnettot i förhållande till Finland blev minus 1 person, medan överskottet gentemot Sverige och övriga Norden blev 24 personer och i förhållande till utomnordiska länder 17 personer. I samtliga fall var nettot betydligt mindre än 2014.
Såväl i förhållande till Sverige och övriga Norden som till utomnordiska länder beror det minskade flyttnettot på både minskad inflyttning och ökad utflyttning. För flyttningen till och från Finland finns inga bruttosiffror, bara nettot, varför uppgifter om Ålands totala in- och utflyttning saknas.
Se de exakta siffrorna i tabellen Befolkningsrörelsen 1:a–2:a kvartalet 2014 och 2015.
Minskning i nio kommuner
Hittills i år har folkmängden minskat med drygt 30 i Mariehamn och ett tiotal i skärgården, medan landsbygden har ökat med 55 personer. Det är främst i Jomala som befolkningen har ökat, plus 70 personer, men också Lemland och Finström har haft tillväxt med ett tjugotal vardera. Eckerö, Hammarland, Lumparland och Saltvik visar alla en minskning i storleksordningen 10–20 personer. I skärgården har folkmängden ökat i Kökar och Vårdö men minskat i övriga kommuner. Landsbygdens tillväxt beror främst på flyttningsöverskott, men också ett mindre födelseöverskott noteras. Mariehamn har haft underskott beträffande både nativiteten och flyttningen. Skärgården har fått ett överskott av flyttningsrörelsen, men det har inte kunnat uppväga det stora födelseunderskottet.
Se tabellen Befolkningsrörelse och invånarantal efter kommun 2:a kvartalet 2015.
Ovanligt liten tillväxt
På grund av flyttningsströmmarna ger andra kvartalet som regel en betydande ökning av folkmängden, medan tredje kvartalet ofta medför en minskning. Årets tillväxt under andra kvartalet är den minsta under 2000-talet. Detta tillsammans med minskningen av folkmängden det första kvartalet innebär att ökningen under första halvåret inte har varit så här liten på åtminstone 25 år.
Den kvartalsvisa utvecklingen för hela Åland över en längre tid framgår av diagrammet Födelse- och flyttningsnetto kvartalsvis 2000–2015.
Mera information ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom[at]asub.ax
Publicerad 10 augusti 2015