Befolkningsrörelsen andra kvartalet 2020

30 000 invånare

Ålands invånartal ökade med 117 personer det andra kvartalet 2020. Totalt under det första halvåret har folkmängden stigit med 144 personer. Det betyder att Åland för första gången har över 30 000 invånare. Den preliminära siffran för 30 juni är 30 028.

Mariehamns befolkning ökade med 27 personer det andra kvartalet och med 67 personer det första halvåret sammanlagt. På landsbygden var ökningen 97 personer under första halvåret, och nästan hela tillväxten härrör från andra kvartalet, eftersom förändringen under första kvartalet var obetydlig. I skärgården minskade befolkningen med två personer det andra kvartalet och med 20 under första halvåret.

Färre födda

Det föddes 60 barn under andra kvartalet och de avlidna var 58. Under det första halvåret blev antalet födda 125, vilket är ett tjugotal färre än motsvarande tid i fjol. De avlidna är 128, ungefär lika många som det första halvåret i fjol. Födelsenettot, födda minus döda, är således minus 3 personer hittills i år, vilket kan jämföras med ett överskott på närmare 20 i fjol.

Flyttningen gav ett överskott på 115 personer det andra kvartalet och resultatet blev detsamma för första halvåret totalt, eftersom det första kvartalets flyttning inte gav något plus. Tillskottet från flyttningen blev ett tjugotal personer färre än första halvåret 2019.

Den totala förändringen av folkmängden blev en ökning med 117 det andra kvartalet och plus 144 från årets början, vilket är något lägre än första halvåret 2019 då ökningen var 150 personer. Att tillväxten inte sjönk mera trots att både födelse- och flyttningsnettona minskade beror på en större korrigering på drygt 30 personer som gjordes för första kvartalet.

Underskott i förhållande till utomnordiska länder hittills i år

Flyttningen i förhållande till Finland har hittills i år gett ett överskott på 23 personer, några personers minskning jämfört med i fjol. Överskottet uppkom under andra kvartalet, eftersom första kvartalet gav nära nog ett nollresultat. Flyttningsöverskottet gentemot Sverige och övriga Norden ökade däremot med över 30 och blev 104 personer. En större del av överskottet uppstod under andra kvartalet.

Den utomnordiska flyttningen, som under första kvartalet undantagsvis visade underskott, gav åter ett överskott det andra kvartalet. Nettot hittills i år är ändå minus 12 personer, vilket kan jämföras med ett överskott på nästan 40 i fjol.

För flyttningen till och från Finland finns inga bruttosiffror ännu, bara nettot, varför det inte heller finns uppgifter om Ålands totala in- och utflyttning. När det gäller flyttningen till och från Sverige och övriga Norden kan det däremot konstateras att de inflyttade hittills i år har varit ett tiotal flera än i fjol, medan de utflyttade har minskat med 20. Det var under det första kvartalet som inflyttningen ökade, medan både in- och utflyttningen var något lägre än i fjol under det andra kvartalet. Beträffande den utomnordiska migrationen har utflyttningen ökat medan inflyttningen är ungefär lika stor som 2019. Den ökade utflyttningen kan hänföras till första kvartalet.

Flera avlidna än födda i Mariehamn och skärgården

På landsbygden har folkmängden främst ökat i Jomala och Lemland, men också Eckerö, Geta och Finström har flera invånare än vid årets början. I skärgården är det bara Vårdö som visar en liten ökning.

Landsbygden totalt har ett födelseöverskott hittills i år, även om det är flyttningen som står för den större delen av tillväxten. I skärgården har det avlidit flera personer än vad det fötts, och även ett negativt flyttningsresultat har bidragit till minskningen. Också i Mariehamn är de avlidna flera än de födda, men folkmängden steg tack vare flyttningsöverskott.

Hittills i år har det fötts något flera barn i Jomala än i Mariehamn, 35 respektive 33. I övriga landsbygdskommuner är de födda sammanlagt 49 och i skärgården 8.

Tillväxten under medelnivå

Befolkningsutvecklingen under enskilda kvartal varierar betydligt mellan åren. Under andra kvartalet noteras ofta en rätt stor tillväxt. Ökningen för perioden januari – juni i år ligger något under 2000-talets medelnivå som är drygt 170 personer.

Från 25 000 till 30 000 invånare på 27 år

Från slutet av 1800-talet till 1970 rörde sig Ålands folkmängd i storleksordningen 20 000 – 21 000. Efter 1970, då invånarna var 20 666, inleddes en tillväxtperiod med årlig befolkningsökning, och 1993 passerade antalet 25 000. Därefter tog det 27 år tills befolkningen hade stigit med ytterligare 5 000 personer till dagens 30 000.

Av denna ökning har drygt 1 300 invånare tillkommit i Mariehamn, nästan 2 200 i Jomala, 700 i Lemland och 1 100 i övriga landsbygdskommuner. Alla kommuner på landsbygden har flera invånare nu än 1993. I skärgården är det bara Vårdö som har ökat, medan regionen totalt har tappat 350 invånare.

Det är flyttningen som har varit den viktigaste faktorn bakom ökningen från 25 000 till 30 000 invånare. Det samlade flyttningsöverskottet för perioden 1994–2020 är över 4 000 personer. Det har fötts över 7 500 barn under denna period, men det har också avlidit närmare 7 000 personer, varför den naturliga folkökningen står för en mindre del av tillväxten.

Exakta siffror för befolkningsrörelsen per kvartal för hela Åland och kommunerna finns i en excelfil på ÅSUBs hemsida och där finns också en mängd tabeller som visar befolkningsutvecklingen på längre sikt.