Biblioteksverksamhet och bokproduktion 2009

Elva biblioteksböcker per invånare
De 16 kommunala biblioteken på Åland hade sammanlagt drygt 302 000 böcker den 31 december 2009. Därtill kom nästan 20 000 övriga media, varför det totala beståndet var nästan 323 000. I övriga media ingår t.ex. musikinspelningar, filmer, talböcker, kartor och noter. Skönlitteratur för vuxna stod för 27 procent av bibliotekens innehav och skönlitteratur för barn och ungdom för nästan lika mycket. Över 40 procent av beståndet utgjordes av facklitteratur för vuxna, medan facklitteratur för barn och ungdom stod för 6 procent.

Om man fördelar beståndet per invånare blir det 11,6 enheter (böcker och andra media) per person. I små kommuner är siffran betydligt högre än så, eftersom de har ett relativt stort bestånd i förhållande till folkmängden. I skärgården är siffran således 27 enheter per invånare, medan den är 10 på landsbygden och 11 i Mariehamn. Av bibliotekens totala mediabestånd fanns 38 procent på stadsbiblioteket.

Nyanskaffningarna under året uppgick till nästan 16 000, varav drygt 14 000 var böcker. Skönlitteraturens andel var något större än i beståndet som helhet. Anskaffningarna utgjorde fem procent av beståndet. För enskilda bibliotek varierade denna siffra mellan två och sju procent.

Barnlitteratur lånas flitigare
Det totala antalet utlån var 474 000 år 2009, vilket var en liten ökning jämfört med 2008. Av lånen var över 80 procent eller 387 000 böcker, medan 84 000 lån utgjordes av andra media. Jämfört med 2008 ökade boklånen medan antalet övriga lån var i stort sett oförändrat. Av utlåningen var 34 procent skönlitteratur för barn och ungdom, som alltså stod för en betydligt högre andel av lånen än av beståndet. Skönlitteratur för vuxna utgjorde drygt 23 procent och facklitteratur för vuxna nästan 37 procent av utlåningen, medan facklitteratur för barn och ungdom stod för 6 procent.

Om man anger utlåningen i relation till enheter i beståndet ser man tydligt att övriga media hade en större omsättning än böckerna. Medan antalet lån per bok låg på 1,3 i medeltal, var siffran för andra medier 4,2. Barn- och ungdomslitteraturen hade en högre lånefrekvens än vuxenlitteraturen, 1,8 respektive 1,3 lån per exemplar.

Ökad utlåning av skönlitteratur
I vuxenkategorierna var det utlåningen av skönlitteratur som ökade jämfört med 2008 medan lånen av facklitteraturen minskade. För barn och ungdom noteras en ökning för både fack- och skönlitteratur.

Stadsbibliotekets andel av utlåningen var nästan 60 procent, vilket också märks i att de hade den största omsättningen eller 2,3 lån per enhet i beståndet. Finström kom på andra plats med 1,8. Även om utlåningen inte är bunden till låntagarnas hemkommun kan det också vara ett intressant mått att se på bibliotekens utlåning i förhållande till respektive kommuns invånarantal. Här ligger Kökar i topp med 49 lån per invånare och därefter följer stadsbiblioteket med 25. För Åland totalt är siffran 17,1 vilket är ungefär samma nivå som de senaste åren. Toppnoteringen är från år 1994 med 19,7 lån per invånare.

En besökare var tredje minut
Biblioteken räknar också besökare. Uppgifterna är inte helt fullständiga, men i alla fall noterades nästan 310 000 besök på de åländska biblioteken 2009. Av dessa ägde tre fjärdedelar rum på stadsbiblioteket. Öppethållningstiderna varierar betydligt mellan biblioteken, från Mariehamn och Jomala som hade öppet 60 respektive 49 timmar per vecka till de små kommunerna där biblioteken var tillgängliga för besökare mindre än 10 timmar i veckan. En grov kalkyl ger vid handen att det i genomsnitt kom drygt 20 besökare per timme, men en mera rättvisande bild får man om man säger att stadsbiblioteket hade närmare 75 besökare i timmen, medan siffran för de flesta landskommuner låg mellan 5 och 10. Bibliotekspersonalen omräknat till heltidsarbetande uppgick till drygt 25 personer år 2009. Hälften av denna arbetsstyrka fanns på stadsbiblioteket.

Närmare en halv miljon lån årligen sedan 1994
Diagrammet visar utvecklingen på längre sikt. I slutet av 1970-talet växte såväl beståndet som utlåningen. På 1980-talet fortsatte uppbyggnaden av ett större biblioteksbestånd, men utlåningstillväxten mattades av. Det nya stadsbiblioteket som öppnades i slutet av 1989 innebar ett stort uppsving för utlåningen i Mariehamn, men också i landskommunernas bibliotek ökade utlåningen betydligt under 1990-talet. Från mitten av 1990-talet har såväl det totala beståndet som den sammanlagda utlåningen i de åländska biblioteken legat på en ganska jämn och hög nivå.  

Facklitteraturen dominerar den åländska bokutgivningen
En liten del av bibliotekens nyanskaffningsbehov kan tillgodoses av de nya åländska böckerna som var 60 till antalet år 2009.  (Se Beskrivning av statistiken för definitioner.)  Elva av böckerna var skönlitteratur, varav sju var vuxenböcker och fyra hörde till klassen barn- och ungdomslitteratur. Facklitteraturen dominerade således fjolårets åländska utgivning. Ekonomi och näringsliv samt samhälls- och rättsvetenskap var de största ämnesområdena med 13 respektive 12 nya alster. Under 2000-talet har den åländska bokutgivningen rört sig kring 60–80 böcker årligen, varav 85 procent har varit facklitteratur. Utgivningen av skönlitteratur var som störst i mitten av decenniet med över 15 titlar per år.
 
Se följande tabeller på ÅSUBs hemsida:
Biblioteksverksamheten 2008 och 2009
Biblioteksverksamheten efter kommun 2009
Biblioteksverksamheten 1985–2009
Bokproduktion efter ämne 2000–2009
Bokproduktion efter område 2000-2009

Databastabell:
Biblioteksverksamheten 2002-2009 efter kommun och år

Detta är första gången ÅSUB ger ut en separat statistik om bibliotek och bokproduktion. Statistiken baseras på uppgifter som har samlats in och sammanställts av landskapsregeringens kulturbyrå och Mariehamns stadsbibliotek. Mera förklaringar och definitioner finns i Beskrivning av statistiken.

Publicerad 22.6.2010

Mera information ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom@asub.ax