Biblioteksverksamhet och bokproduktion 2011

Mindre lån av facklitteratur

Antalet lån på de 16 kommunala biblioteken på Åland var närmare 470 000 år 2011. Av lånen var över 80 procent eller nästan 390 000 böcker, medan drygt 80 000 lån utgjordes av andra media. Jämfört med 2010 minskade lånen med 8 000 eller ett par procent. Minskningen gäller främst annat material än böcker.

I vuxenkategorierna var det utlåningen av facklitteratur som fortsatte att minska, men också skönlitteratur lånades i något mindre utsträckning efter att ha ökat föregående år. För barn och ungdom noteras en betydande ökning när det gäller lån av skönlitteratur, plus åtta procent, medan facklitteraturen för barn och unga i stort sett höll ställningarna. Utöver denna utlåning gjordes 3 000 nedladdningar av e-böcker under 2011, en fördubbling från 2010.

Rekordstor utlåning i landskommunerna

Jämfört med 2010 minskade lånen något på stadsbiblioteket och var 263 000, eller 56 procent av alla åländska bibliotekslån. På landskommunernas bibliotek ökade den sammanlagda utlåningen till 206 000 stycken. Detta är den högsta siffran hittills under den period för vilken uppgifter finns tillgängliga, d.v.s. sedan mitten av 1970-talet. Det var främst biblioteken i Finström och Kökar som stod för tillväxten med en ökning på 5 000 respektive 3 300 lån. I Kökar var uppgången hela 34 procent.

Kökar har också den klart högsta siffran för antal lån per invånare, 52 stycken. Mariehamn låg på andra plats med 23,2. För hela Åland var siffran 16,5, jämfört med 17 år 2010. Stadsbiblioteket hade den största omsättningen av sitt bestånd eller 2,2 lån per enhet. Finström var inte långt efter med 2,1. För Åland totalt var siffran 1,4.

Anskaffningar och utgallring håller jämna steg

Biblioteken skaffade nästan 13 000 nya böcker år 2011. Därtill kom närmare 1 500 andra media, där det ingår t.ex. musikinspelningar, filmer, talböcker, kartor och noter. Nyanskaffningarna utgjorde drygt fyra procent av totalbeståndet.

Nästan 16 000 böcker och andra media gallrades ut under året. Vissa bibliotek gallrade så hårt att beståndet minskade trots nyanskaffningarna, däribland stadsbiblioteket. Totalt var beståndet nästan oförändrat och uppgick till 326 000 enheter den 31 december 2011. Av detta var 94 procent böcker. Man ser samma tendens som när det gäller utlåningen, att facklitteraturen för vuxna visar en något vikande trend.  Från 2008 till 2011 har dess andel av beståndet sjunkit från 44 till 40 procent. Skönlitteratur för vuxna respektive barn stod vardera för en dryg fjärdedel av beståndet, medan 6 procent utgjordes av barnfacklitteratur.

Ett besök i månaden

Eftersom biblioteken används också av många besökare som inte lånar något, förs även besöksstatistik. Det noterades nästan 330 000 besök på de åländska biblioteken 2011, vilket var 18 000 flera än 2010. Tre fjärdedelar av besöken, eller 240 000 ägde rum i Mariehamn. Detta var en ökning med 5 procent. På landsbygdens bibliotek ökade besöken med elva procent från föregående år. Där låg Finström främst med över 25 000 besök och en ökning på drygt 25 procent. Även i Jomala och Saltvik steg besökarantalet betydligt. Vårdö bibliotek hade också över 25 procent flera besökare än 2010, men totalt i skärgården sjönk siffran något. 

Om man sätter besöken i förhållande till respektive kommuns invånarantal är stadsbiblioteket i en klass för sig med 22 årliga besök per invånare. Därefter kommer Kökar med tolv samt Brändö och Finström med tio. Totalt för Åland blir siffran tolv, d.v.s. ett biblioteksbesök i månaden för varje ålänning, om alla skulle gå lika ofta. 

Drygt 60 nya böcker

Under 2011 gavs det ut 62 nya åländska böcker, vilket var 8 flera än 2010.  (Se Beskrivning av statistiken för definitioner.)  Antalet skönlitterära böcker minskade något och blev nio stycken, varav en hör till gruppen barn- och ungdomslitteratur. 

Det var således utgivningen av facklitteratur som ökade jämfört med 2010. Störst var uppgången i klassen ekonomi och näringsväsen som tillsammans med samhälls- och rättsvetenskap var den största klassen inom facklitteraturen. Dessa båda områden står för närmare hälften av de facklitterära böcker som har getts ut på Åland under 2000-talet. Av de humanistiska ämnena är det musik och konst som ligger främst, medan geografi står för den största utgivningen inom de områden som i diagrammet nedan har hänförts till gruppen teknik och naturvetenskap. Detta gäller både 2011 och 2000-talet som helhet.

Se följande tabeller på ÅSUBs hemsida:

Biblioteksverksamheten 2008–2011
Biblioteksverksamheten efter kommun 2011
Biblioteksverksamheten 1985–2011
Bokproduktion efter ämne 2000–2011
Bokproduktion efter område 2000–2011

Databastabell:
Biblioteksverksamheten 2002-2011 efter kommun och år

Statistiken baseras på uppgifter som har samlats in och sammanställts av landskapsregeringens kulturbyrå och Mariehamns stadsbibliotek. Mera förklaringar och definitioner finns i Beskrivning av statistiken.

Mera information ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom[at]asub.ax

Publicerad 16.5.2012