Biblioteksverksamhet och bokproduktion 2016

Kvinnor stod för över två tredjedelar av bibliotekslånen

Av kommunalbibliotekens lån som går att fördela på kön, 407 000 stycken, stod kvinnor för 71 procent och män för 29. Den totala utlåningen hade minskat med 2 000 jämfört med 2015 och uppgick under 2016 till drygt 411 000. Också mediabeståndet och antal besök fortsatte att minska.
 

Jämn könsfördelning bland unga låntagare, men stor kvinnlig majoritet bland de vuxna

Av de 11 500 låntagarna var drygt 7 200 kvinnor och 4 200 män. I åldersgruppen 0–18 år var dock pojkarna något fler än flickorna. Bland de vuxna låntagarna var kvinnorna i stor majoritet med runt 70 procent både i åldersgrupperna 19–64 år samt 65 år och äldre. Kvinnorna stod också för ungefär 70 procent av bibliotekslånen såväl när det gällde skön- som facklitteratur.

Över 40 procent av utlåningen bestod av skönlitteratur för barn och unga

Den totala utlåningen på de 16 kommunalbiblioteken uppgick till 411 000. Sedan decenniets början har böckernas andel av lånen stigit från 82 till 91 procent. Den typ av litteratur som lånades mest var skönlitteratur för barn och ungdom som utgjorde 43 procent av lånen. Facklitteratur för vuxna stod för 27 procent, medan andelen skönlitteratur för vuxna var något mindre, 23 procent. Under de senaste åtta åren har utlåningen av facklitteratur för vuxna minskat betydligt. Också lånen av skönlitteratur för vuxna har blivit något färre, även om nedgången stannade av för ett par år sedan. Skönlitteratur för barn och ungdom är den litteraturtyp som har haft en ökad utlåning under 2010-talet.

Nästan två femtedelar av lånen i Mariehamn gällde facklitteratur för vuxna

Mariehamns stadsbiblioteks utlåning uppgick 2016 till 216 000, medan landskommunernas biblioteks sammanlagda utlåning var    195 000. I staden var det facklitteratur för vuxna som lånades mest, följt av skönlitteratur för barn och ungdom som lånades något mera än skönlitteratur för vuxna. I landskommunerna utgjorde skönlitteratur för barn och ungdom mera än hälften av lånen. Utlåningen på stadsbiblioteket hade ökat med ungefär 4 000 medan landskommunernas minskat med 6 000 jämfört med 2015. I Mariehamn var det framför allt utlåning av skönlitteratur, både för barn och ungdom samt vuxna, som ökade, medan såväl fack- som skönlitteratur för vuxna minskade mest i landskommunerna.

Om man sätter utlåningen i relation till antal invånare blir det 14,1 lån per person på hela Åland. Av kommunerna hade Kökar den största utlåningen per person, 39,3 stycken, följt av Mariehamn med 18,7. När det gäller regionerna var motsvarande siffra 10,8 för landsbygden och 13,1 för skärgården.
 

Tio biblioteksbesök per invånare

De kommunala biblioteken fick drygt 283 000 besök under 2016, vilket motsvarar ungefär 776 besök per dag. Stadsbiblioteket stod för över 200 000 av besöken och hade det högsta antalet besök per invånare, 17 stycken. Kökars bibliotek hade 15 besök per person, medan övriga kommunbibliotek hade tio eller färre. Ser man till hela Åland uppgick besöken till tio per invånare. Flest lån per besök gjordes på Getas bibliotek med 4,4 och Sunds bibliotek med 3,7 stycken. Jämfört med 2015 hade biblioteken 9 000 besök färre under 2016.

I mediabeståndet minskade andelen facklitteratur för vuxna medan skönlitteratur för barn ökade

Bibliotekens mediabestånd minskade för tredje året i rad och uppgick till 313 000. Nästan 100 000 av dessa hörde till stadsbiblioteket, medan landsbygdsbibliotekens totala bestånd uppgick till 154 000 och skärgårdens till 60 000. Beståndet per invånare var 10,7 för hela Åland, men varierade mycket mellan kommunerna. Störst bestånd per invånare hade Sottunga med 56,9 följt av Brändö, Kumlinge och Kökar med över 30 per person. Motsvarande siffra för Mariehamn var 8,6. Endast på stadsbiblioteket gjordes över två lån per bestånd. Sex kommunbibliotek hade mer än ett lån per bestånd och på de övriga nio var siffran under ett.

Knappt 95 procent av det totala mediabeståndet utgjordes av böcker. Om man ser på de olika litteraturtyperna hade facklitteratur för vuxna den största andelen av beståndet, 38 procent. Andelen hade dock minskat sedan 2010 till förmån för skönlitteratur för barn och ungdom som uppgick till 29 procent. Skönlitteratur för vuxna utgjorde 26 procent av beståndet och facklitteratur för barn och ungdom 6 procent.

Över hälften av anskaffningarna gjordes av landsbygdsbiblioteken

Anskaffningen av media ökade 2016 för andra året i rad och var på samma nivå som 2012, eller närmare 14 000 stycken. En stor andel av dessa, eller 96 procent, utgjordes av böcker. När det gäller de olika litteraturtyperna var 38 procent av anskaffningarna skönlitteratur för barn och ungdom, 28 procent skönlitteratur för vuxna och 26 procent facklitteratur för vuxna. Landsbygdsbiblioteken gjorde drygt 7 000 anskaffningar, stadsbiblioteket närmare 4 000 och skärgårdens bibliotek knappt 3 000 stycken. Gallringen uppgick till nästan 19 000 totalt och över 11 000 av dessa stod biblioteket i Mariehamn för.
 

Endast 41 utgivna böcker

Bokproduktionen på Åland var 2016 den minsta hittills under 2000-talet med 41 utgivna böcker. Medeltalet för perioden 2000–2016 är 62 böcker per år. Knappt hälften av böckerna som gavs ut 2016, eller 19 stycken, fanns inom ämnesområdet samhälls- och rättsvetenskap följt av 6 böcker inom skönlitteratur. Tre böcker vardera gavs ut inom de fyra olika områdena geografi samt konst, musik, teater, film och området teknik, industri, kommunikationer respektive ekonomi, näringsväsen. Under 2000-talet har bokproduktionen varit störst inom samhällsvetenskap och ekonomi med mellan 20 och 25 utgivna böcker i stort sett varje år.

Mera information finns i exceltabeller och databaser på ÅSUBs hemsida.