Biblioteksverksamhet och bokproduktion 2017

Bibliotekens utlåning minskade, men besöken blev flera

De kommunala bibliotekens utlåning har minskat för varje år under 2010-talet och under 2017 uppgick den totala utlåningen till 391 000. Mediabeståndet var i slutet av året 292 000, vilket också var decenniets lägsta notering. Biblioteksbesöken hade dock ökat jämfört med 2016 och uppgick 2017 till drygt 290 000.

Drygt 13 lån per invånare

I medeltal gjordes 13,3 lån per invånare på de kommunala biblioteken 2017 men siffran varierade mellan kommunerna. Flest lån per invånare gjordes i Mariehamn och på Kökar, drygt 17 stycken. När det gäller regionerna var motsvarande siffra drygt 10 för landsbygden och just över 11 för skärgården. Drygt 70 procent av lånen gjordes av kvinnor, vilket gällde såväl facklitteratur som skönlitteratur.

Jämfört med 2016 minskade utlåningen i alla regioner och nedgången gällde både böcker och övrig media. Mest minskade utlåningen av fack- och skönlitteratur för vuxna, men också utlåningen av facklitteratur för barn och ungdom sjönk med mera än fem procent. Skönlitteratur för barn och ungdom lånades dock ungefär lika mycket som 2016.

Över hälften av utlåningen i landskommunerna gällde skönlitteratur för barn och unga

Vid Mariehamns stadsbibliotek gällde över 37 procent av lånen facklitteratur för vuxna följd av skönlitteratur för barn och unga som stod för 33 procent av lånen och skönlitteratur för vuxna med 25 procent av utlåningen. I landskommunernas bibliotek var det skönlitteratur för barn och unga som lånades mest och stod för över hälften, eller 58 procent, av lånen. Det lånades något mera skönlitteratur än facklitteratur för vuxna i landskommunerna.

Stor majoritet kvinnor bland de vuxna låntagarna

Av de drygt 11 000 låntagarna var nästan två tredjedelar kvinnor, men könsfördelningen varierade i olika åldersgrupper. Bland barn och ungdom (under 19 år) var könsfördelningen jämn, medan kvinnorna dominerade med 70 procent av låntagarna i åldern 19–64 år. Av de äldre låntagarna (65 år eller äldre) var drygt två tredjedelar kvinnor.

Nästan fyra lån per besök i Geta och Sund

Jämfört med 2016 ökade biblioteksbesöken både på landsbygden och i skärgården, där de uppgick till 75 000 respektive 20 000 år 2017. I Mariehamn minskade besöken med 6 000 till drygt 195 000. Antal besök per invånare var 9,8 för hela Åland. Av kommunerna var antalet högst i Brändö där det låg på 23,3 besök per person. I Mariehamn var motsvarande siffra 16,7 och också Finström och Kökar hade över 10 besök per invånare. Lägst var antalet i Geta med 1,5 besök per invånare, men där gjordes flest antal lån per besök, 3,9 stycken. Också i Sunds bibliotek gjordes över 3 lån per besök. Motsvarande siffra för hela Åland var 1,3 lån per besök. I Mariehamn gjordes i medeltal ett lån per besök och i landskommunerna två.

Öppethållningstiderna varierade stort mellan kommunerna och mest öppet var Mariehamns stadsbibliotek med 56 timmar per vecka och Jomala bibliotek med 45 timmar per vecka. Under tio timmar öppet varje vecka hade biblioteken i Lumparland, Geta och Sottunga.

Minskande mediabestånd

Bibliotekens mediabestånd uppgick i slutet av 2017 till 291 800 och det var därmed första gången sedan 1994 som antalet understeg 300 000. Man kan se i nedanstående diagram att beståndet ökade stadigt från 50 000 år 1965 till drygt 300 000 år 1993, för att därefter ligga på en förhållandevis jämn nivå runt 320 000 fram till 2013 varefter det minskat något varje år. Nedgången 2017 gällde både böcker och övrig media. Av litteraturtyperna var det facklitteratur för vuxna som minskade mest, med mera än 10 procent, medan skönlitteratur för barn och ungdom hade den minsta nedgången, under 2 procent.

Av kommunerna hade Mariehamn det största beståndet med 87 000 media följt av Jomala och Hammarland med 32 000 respektive 21 000. Beståndet per invånare var i slutet av 2017 nästan tio för hela Åland, men antalet varierade stort i kommunerna. Störst bestånd per invånare hade Sottunga med 58,8. Brändö, Kumlinge och Kökar hade också över 30 media per invånare medan Jomala hade det lägsta antalet, just under 7. Om man ser till regionerna hade Mariehamn 7,5 media per invånare, landskommunerna 11,5 och skärgården 28,7.

Nästan två femtedelar av nyanskaffningarna var skönlitteratur för barn och unga

Trots att facklitteratur för vuxna var den litteraturtyp som minskade mest utgjorde den ändå den största andelen av mediabeståndet, 37 procent. Skönlitteratur för barn och unga uppgick till 30 procent av beståndet och skönlitteratur för vuxna 26 procent. Närmare 95 procent av mediabeståndet bestod av böcker. Under 2017 anskaffades drygt 13 000 nya media till biblioteken. Ungefär 40 procent av dem var skönlitteratur för barn och unga och nästan 30 procent utgjordes av skönlitteratur för vuxna. Under året gallrades nästan 27 000 media, eller ungefär dubbelt så många som anskaffades. Mariehamn stod för närmare 30 procent av anskaffningarna och för nästan 60 procent av gallringen.

37 böcker gavs ut, varav 7 skönlitterära

Under 2017 utgavs 37 böcker av åländska förlag eller åländska författare. Det är den lägsta siffran på 2000-talet. Nästan varje år har det utkommit mellan 20 och 30 böcker inom samhällsvetenskap och ekonomi, men 2017 utgavs endast 15 stycken inom dessa ämnesområden. Det utkom sju skönlitterära böcker, varav sex stycken var barn- och ungdomslitteratur.

Mera information om biblioteksverksamheten finns i ÅSUBs databaser. På ÅSUBs hemsida finns också exceltabeller med mera information om biblioteksverksamheten och bokproduktionen.