Biblioteksverksamhet och bokproduktion 2019

Uppsving i utlåningen av facklitteratur

De kommunala biblioteken hade under 2019 närmare 288 000 besök, en minskning med drygt 10 000 jämfört med 2018. Utlåningen uppgick till 379 000, vilket motsvarar 12,7 lån per invånare och låg ungefär på samma nivå som året före. Mediabeståndet i slutet av 2019 var 289 000, eller 9,7 media per invånare. I Mariehamn gjordes betydligt fler biblioteksbesök och lån per invånare än på landsbygden och i skärgården, medan skärgården hade det största mediabeståndet per invånare.

Andra media än böcker utgör sex procent av beståndet

Av bibliotekens totala bestånd på 289 000 media bestod 94 procent av böcker, 2 procent av musik, 1 procent av film och drygt 1 procent av ljudböcker. Sedan 2010 har beståndet minskat med 37 000 media, men fördelningen mellan böcker och övrig media har varit oförändrad.

Beståndet av skönlitteratur för barn och ungdom har ökat

Över en tredjedel, eller 36 procent, av mediabeståndet utgjordes av facklitteratur för vuxna och en något mindre andel (31 procent) av skönlitteratur för barn och ungdom. Jämfört med 2010 har andelen facklitteratur för vuxna minskat med fem procentenheter, medan skönlitteratur för unga har ökat med motsvarande andel. Skönlitteratur för vuxna uppgick såväl 2010 som 2019 till drygt en fjärdedel av beståndet. Också andelen facklitteratur för barn och ungdom har legat på samma nivå under hela 2010-talet, runt sex procent. Utöver mediabeståndet hade biblioteken närmare 60 tidnings- och nästan 400 tidskriftsprenumerationer.

Drygt 12 000 nya media för närmare 288 000 euro

Under 2019 anskaffades 12 200 nya media till en kostnad av nästan 288 000 euro. Av nyanskaffningarna var 97 procent böcker. Böckernas andel av nya media har under decenniet ökat från 90 procent 2010, men antalet anskaffningar har minskat både då det gäller böcker och övriga media. Av nyanskaffningen var den största andelen, eller 37 procent, skönlitteratur för barn och ungdom följt av skönlitteratur för vuxna (30 procent) och facklitteratur för vuxna (26 procent).

De olika kommunalbibliotekens öppethållningstider varierade från 4 till 56 timmar per vecka och personalen uppgick sammanlagt till närmare 25 årsverken. Av de totala kostnaderna på drygt 2,7 miljoner euro stod personalkostnaderna för 40 procent, medieanskaffningen för 10 procent och övriga omkostnader för 50 procent.

Över 16 besök per invånare i Mariehamn och Brändö

Det gjordes nästan 288 000 besök på kommunalbiblioteken 2019, vilket motsvarar 9,6 besök per invånare. Antal besök per invånare varierade dock kraftigt i de olika kommunerna. Biblioteken i Mariehamn och Brändö hade flest besök per invånare, över 16 stycken, medan motsvarande siffra låg under 3 besök i Saltvik och Jomala. I landskommunerna har besöken ökat något under 2010-talet, från 80 000 år 2010 till 96 000 år 2019, men jämfört med decenniets toppnotering 2018 har de minskat med nästan 5 000. I Mariehamn visar besöksantalet en nedgång från 232 000 till 192 000 under 2010-talet. Förutom de fysiska besöken på biblioteken gjordes närmare 161 000 besök på webbplatsen bibliotek.ax.

Biblioteken hade något flera kvinnliga besökare än manliga då 53 procent av besöken gjordes av kvinnor. Elever som besökte biblioteken på skoltid utgjorde drygt en tiondel av de totala besöken, men andelen varierade stort i olika kommuner. I bland annat Mariehamn har grundskolorna egna bibliotek och skolbibliotekens verksamhet ingår inte i denna statistik.

Böckernas andel av utlåningen har ökat under 2010-talet

Utlåningen uppgick till nästan 379 000 lån och 70 procent av dem var initiala lån och 30 procent omlån. Över 90 procent av lånen gällde böcker följt av filmer (knappt 4 procent), ljudböcker (under 2 procent) och musik (knappt 1 procent). Böckernas andel av utlåningen var 82 procent år 2010 och har alltså ökat under decenniet. Däremot har den totala utlåningen minskat varje år sedan 2010 då den uppgick till 476 000. År 2019 gjordes i medeltal 12,7 lån per invånare och 1,3 lån per besök. Varje medium lånades i genomsnitt ut 1,3 gånger under året. Utöver utlåningen av fysiska media gjordes drygt 6 600 e-bokslån.

Ökad utlåning av facklitteratur

Under 2010-talet har utlåningen av facklitteratur för barn och ungdom legat på eller just under 30 000 per år, men 2019 gjordes närmare 34 000 lån av denna litteraturtyp. När det gäller facklitteratur för vuxna minskande antalet lån varje år mellan 2010 och 2018 då det understeg 100 000 för första gången, men 2019 ökade antalet åter och uppgick till 107 000. Det var dock skönlitteratur för barn och ungdom som lånades mest och utgjorde 44 procent av lånen. Därefter kom facklitteratur för vuxna med 28 procent, skönlitteratur för vuxna med 19 procent och facklitteratur för barn och ungdom med 9 procent.

Biblioteken hade något flera kvinnliga besökare än manliga då 53 procent av besöken gjordes av kvinnor. Elever som besökte biblioteken på skoltid utgjorde drygt en tiondel av de totala besöken, men andelen varierade stort i olika kommuner. I bland annat Mariehamn har grundskolorna egna bibliotek och skolbibliotekens verksamhet ingår inte i denna statistik.

Nästan tre fjärdedelar av lånen gjordes av kvinnor

Närmare 75 procent av de drygt 326 000 lån som går att fördela på låntagarens kön gjordes av flickor eller kvinnor. De lån som inte kan redovisas efter kön är framför allt lån till hela skolklasser, elevgrupper eller dylikt. Gällande lån av litteratur för barn och ungdom gjordes 72 procent av kvinnor och 28 procent av män och könsfördelningen var ännu lite ojämnare för vuxenlitteraturen. Både kvinnor och män lånade mera skönlitteratur än facklitteratur, men av männens lån var 45 procent facklitteratur medan motsvarande andel för kvinnorna var 38 procent. Om man ser enbart till vuxenlitteratur lånade männen mera facklitteratur än skönlitteratur, men när det gäller litteratur för barn och ungdom lånade både män och kvinnor mera skönlitteratur än facklitteratur.

Jämn könsfördelning bland låntagare i åldern 0-18 år

Knappt 12 000 personer, eller 40 procent av befolkningen, var låntagare vid kommunalbiblioteken 2019. Över tre femtedelar av dem var kvinnor. Av alla låntagare var en knapp tredjedel barn eller ungdomar (0–18 år) och drygt hälften var i åldern 19–64 år. Bland låntagarna i åldersgruppen 0–18 år var könsfördelningen jämn, men bland såväl de 19–64-åriga som de äldre låntagarna var runt 70 procent kvinnor.

Nästan 500 läsfrämjande och andra aktiviteter

Förutom utlåningsverksamheten ordnar biblioteken läsfrämjande och andra aktiviteter, både på egen hand och tillsammans med utomstående aktörer. Dessutom kan biblioteken användas för arrangemang som ordnas enbart av utomstående. Under 2019 anordnades nästan 500 aktiviteter, varav närmare 130 var läsfrämjande. Biblioteken stod för alla de läsfrämjande aktiviteterna samt nästan 150 andra aktiviteter och ordnade ytterligare över 100 arrangemang tillsammans med utomstående. Därtill arrangerade utomstående 117 aktiviteter på biblioteken.

Över 40 böcker utgavs

Det gavs ut 42 böcker av åländska förlag eller åländska författare 2019, vilket kan jämföras med den genomsnittliga bokproduktionen på 59 böcker per år under 2000-talet. Över hälften av de utgivna böckerna 2019, eller 22 stycken, finns inom ämnesområdet samhällsvetenskap och ekonomi, 9 utkom inom området teknik och naturvetenskap, 8 inom området humaniora m.m. och 3 var skönlitterära. Om man ser på femårsperioder under 2000-talet var bokproduktionen minst under den senaste, 2015–2019. Inom alla de nämnda ämnesområdena har utgivningen minskat för varje femårsperiod, utom gällande skönlitteratur då det utgavs något flera skönlitterära böcker 2005–2009 än 2000–2004.

Mera information om biblioteksverksamheten finns i databaser på ÅSUBs hemsida. Där finns också exceltabeller med mera uppgifter om biblioteksverksamheten och bokproduktionen.