Biblioteksverksamhet och bokproduktion 2022

Färre biblioteksbesök än före pandemin

De kommunala bibliotekens öppethållningstider begränsades fortsättningsvis något under 2022 på grund av covid-19-pandemin. Såväl antal besök som utlåning minskade jämfört med 2019, men besöken var ändå flera än 2021. Biblioteken hade 228 000 besök under 2022 och lånen uppgick till 353 000, vilket innebär 7,5 besök och 11,6 lån per invånare. Utlåningen har haft en nedåtgående trend sedan 2010, då 476 000 lån, eller 17 lån per invånare, gjordes. Mediabeståndet var 280 000, eller 9,2 media per invånare. Under året utgavs 53 böcker av åländska förlag eller författare. 

Bibliotekens bestånd, besök och utlåning efter region 2022

Facklitteratur för vuxna utgjorde största andelen av mediabeståndet

Över en tredjedel av bibliotekens mediabestånd bestod av facklitteratur för vuxna och en nästan lika stor andel av skönlitteratur för barn och ungdom. Skönlitteratur för vuxna stod för ungefär en fjärdedel av all media, medan facklitteratur för barn och unga utgjorde den minsta andelen eller sex procent. Nästan 96 procent av beståndet var böcker medan musik, film, ljudböcker och övrigt stod för runt en procent vardera. Förutom beståndet, som uppgick till 280 000 media, hade biblioteken närmare 70 tidningsprenumerationer och drygt 340 tidskrifter.

Mediabestånd efter litteraturtyp och mediatyp 2022

Minskande bestånd

Om man relaterar mediabeståndet till befolkningsantalet hade de kommunala biblioteken totalt 9,2 media per invånare på Åland. Relationstalet varierade dock stort i olika kommuner. I Jomala och Mariehamn hade biblioteken under 7 media per invånare medan motsvarande siffra var 46 i Sottunga samt 37 i Kökar, Kumlinge och Brändö. Ungefär hälften av det totala mediabeståndet fanns i biblioteken på landsbygden, en dryg femtedel i skärgården och över en fjärdedel på biblioteket i Mariehamn. Sedan 2008 hade beståndet minskat med drygt 50 000 media i Mariehamn, medan landskommunernas mediabestånd låg kvar på samma nivå som 2008. Ser man till typ av litteratur var det framför allt beståndet av facklitteratur för vuxna som minskat. 

Mediabestånd efter litteraturtyp 2008–2022

Av mediaanskaffningen var 70 procent skönlitteratur

Drygt 11 000 media anskaffades under året, varav 97 procent utgjordes av böcker. Skönlitteratur stod för 70 procent av inköpen och fördelade sig ganska jämnt på skönlitteratur för vuxna samt för barn och ungdom. Drygt 20 procent var facklitteratur för vuxna och knappt 10 procent facklitteratur för barn och ungdom.  Av anskaffningarna gjordes runt 4 000 till biblioteket i Mariehamn, 5 000 till landsbygdens och 2 000 till skärgårdens bibliotek. De totala kostnaderna för ny media uppgick 2022 till 237 000 euro. Anskaffningskostnaderna har minskat något varje år sedan 2019. Närmare 20 000 media avskrevs under året.

Kostnader för anskaffning av media efter region 2019–2022

En tredjedel av lånen var omlån

Utlåningen uppgick till 353 000, varav 239 000 var initiala lån och 114 000 omlån. Det gjordes 9 000 korslån (lån mellan de åländska kommunala biblioteken) och 450 fjärrlån (lån mellan bibliotek med olika huvudmän). Böckernas andel av lånen fortsatte att öka och böcker stod för drygt 95 procent av utlåningen. I utlåningen av böcker ingår e-bokslån, vilka var 10 400 under 2022, eller cirka 600 färre än 2021. Antalet lån av filmer, musik och ljudböcker har mer än halverats sedan 2019. Överlag har utlåningen visat en nedåtgående trend sedan 2010, då 476 000 lån gjordes.

Utlåning 1975–2022

Skönlitteratur för barn och unga lånades mest

Skönlitteratur för barn och unga är den litteraturtyp som lånades mest och den stod för över två femtedelar av utlåningen. En fjärdedel av lånen gällde facklitteratur för vuxna, en femtedel skönlitteratur för vuxna och en tiondel facklitteratur för barn och ungdom. I landskommunernas bibliotek gick nästan hälften (44 procent) av lånen till skolelever då de kommunala biblioteken där har hand om skolbiblioteksverksamheten. I Mariehamn har skolorna egna bibliotek vars verksamhet inte ingår i denna statistik. 

Över 75 procent av lånen gjordes av kvinnor

Kvinnor stod för drygt tre fjärdedelar av lånen och män för en knapp fjärdedel. Denna fördelning gällde för såväl skönlitteratur för barn och ungdom som facklitteratur för vuxna, medan könsskillnaden var ännu större för utlåningen av skönlitteratur för vuxna där över fyra femtedelar av lånen gjordes av kvinnor. Jämnast var könsfördelningen gällande utlåningen av facklitteratur för barn och ungdom där drygt en tredjedel lånades av pojkar/män och knappt två tredjedelar av flickor/kvinnor. Vissa lån som går till grupper av personer, till exempel till hela skolklasser eller daghem, kan inte fördelas på låntagarnas kön.

Utlåning efter litteraturtyp och låntagarens kön 2022

En fjärdedel av låntagarna var under 19 år

Antalet låntagare uppgick 2022 till 11 300 personer, varav knappt två tredjedelar var kvinnor och drygt en tredjedel män. Könsfördelningen varierade stort i olika åldersgrupper. Bland barn och unga, 0–18-åringar, var de kvinnliga och de manliga låntagarna lika många, men i åldersgruppen 19–64 år dominerade kvinnorna som utgjorde över 70 procent av låntagarna i denna ålder. Över hälften av alla låntagare var i åldern 19–64 år och en fjärdedel var yngre än 19.

Låntagare efter kön och ålder 2022

Skolelever stod för två femtedelar av biblioteksbesöken i landskommunerna

Biblioteken hade 228 000 besök under 2022, vilket innebär 7,5 besök per invånare och 1,5 lån per besök i genomsnitt. Kvinnor stod för 58 procent av besöken och män för 42 procent. Biblioteket i Mariehamn hade 149 000 besök och i landskommunerna uppgick biblioteksbesöken till 79 000, varav 39 procent var besök av skolelever. Besöken ökade med 15 procent jämfört med 2021, men i relation till 2019, före covid-19-pandemin, minskade de med 21 procent. Förutom de fysiska besöken på biblioteken gjordes närmare 158 000 besök på webbplatsen bibliotek.ax.

Biblioteksbesök efter region 2010–2022

Närmare 600 aktiviteter arrangerades på biblioteken

De kommunala biblioteken höll sammanlagt öppet med personal drygt 250 timmar i veckan. Fem av biblioteken hade därutöver meröppet utan personal och nio bibliotek hade under vissa timmar i veckan öppet endast för daghem och skola. Personalstyrkan var 25,8 årsverken och personalkostnaderna uppgick till nästan 1,2 miljoner euro. Biblioteken ordnade drygt 460 aktiviteter, varav ungefär hälften var läsfrämjande. Därtill arrangerade biblioteken nästan 90 aktiviteter tillsammans med andra aktörer och dessutom användes biblioteken för ytterligare ungefär 30 aktiviteter som ordnades av utomstående.

Drygt fyra femtedelar av de utgivna böckerna på 2000-talet är facklitteratur

Det gavs ut 53 böcker av åländska författare eller åländska förlag 2022. Av dem var 14 skönlitterära, 7 hörde till ämneskategorin ekonomi och näringsväsen, 6 till samhälls- och rättsvetenskap samt 5 vardera till ämnena teknik, industri och kommunikationer respektive konst, musik, teater och film. Av de övriga utgivna verken behandlade tolv böcker varierande humanistiska och fyra böcker olika naturvetenskapliga ämnen. Liksom tidigare år var en stor majoritet av de åländska böckerna facklitteratur, eller 39 böcker 2022, medan 4 av de 14 skönlitterära verken räknades som barn- och ungdomslitteratur. Om man ser på den åländska bokutgivningen sedan 2000 har det publicerats i medeltal 58 böcker per år. Knappt 23 procent av böckerna hör till ämneskategorin samhälls- och rättsvetenskap, 17 procent till ekonomi och näringsväsen och 15 procent är skönlitteratur.

Bokproduktion efter ämnesområde 2000–2022

Mera information om biblioteksverksamheten, inklusive kommunvisa uppgifter och tidsserier, finns i databaser på ÅSUBs webbplats. Där finns också en exceltabell med mera uppgifter om biblioteksverksamheten och bokproduktionen.