Biblioteksverksamhet och bokproduktion 2023

Nästan 12 lån per invånare på de kommunala biblioteken

De kommunala biblioteken på Åland hade 245 000 besök under 2023 och drygt 12 000 låntagare som gjorde 361 000 lån. Både besöken och lånen ökade jämfört med 2022, men var fortfarande färre än före pandemin. Kvinnor stod för 59 procent av besöken och 75 procent av lånen. I genomsnitt gjordes 11,8 lån per ålänning. Mediabeståndet uppgick till 280 000, eller 9,2 media per invånare. Under året publicerades 62 böcker av åländska förlag eller författare.

Biblioteksbesök efter kön 2019–2023

Mera skönlitteratur än facklitteratur

Nästan 96 procent av mediabeståndet på 280 000 media bestod av böcker, medan musik, film och ljudböcker vardera utgjorde runt 1 procent. Närmare 60 procent av det totala beståndet var skönlitteratur och drygt 40 procent var facklitteratur. Om man ser på utvecklingen sedan 2010 har andelen skönlitteratur för barn och ungdom ökat från 26 till 32 procent av beståndet, medan facklitteratur för vuxna minskat från 41 till 36 procent. Andelarna facklitteratur för barn och ungdom samt skönlitteratur för vuxna var oförändrade, 6 respektive 26 procent. Förutom det nämnda mediabeståndet hade biblioteken närmare 60 tidningsprenumerationer och drygt 300 tidskrifter.

Mediabestånd efter mediatyp och litteraturtyp 2023

Minskande bestånd i Mariehamn under 2000-talet

Under slutet av 1900-talet ökade mediabeståndet på de kommunala biblioteken i såväl Mariehamn som landskommunerna, men efter sekelskiftet har beståndet minskat i Mariehamns stadsbibliotek, samtidigt som det ökat i landskommunerna. Sedan 2020 har dock beståndet hållits på ungefär samma nivå i bägge regioner, med ungefär 200 000 media i landskommunerna och 80 000 i Mariehamn. Sett till hela Åland hade biblioteken 9,2 media per invånare.

Mediabestånd efter region 1985–2023

Närmare 11 000 nya böcker

Biblioteken anskaffade drygt 11 000 media under 2023 till en kostnad av 237 000 euro. Både antalet nyanskaffningar och kostnaden var på samma nivå som 2022, men jämför man med början av 2010-talet hade antalet minskat från cirka 15 000. Mest har inköpen av facklitteratur för vuxna gått ned, men också gällande skönlitteratur för vuxna såväl som för barn och ungdom gjordes färre anskaffningar. Av de inköpta medierna 2023 var 36 procent skönlitteratur för barn och ungdom, 33 procent skönlitteratur för vuxna, 23 procent facklitteratur för vuxna och 8 procent facklitteratur för barn och unga. Endast drygt 200 av anskaffningarna var av någon annan mediatyp än böcker. Under 2023 gallrades 15 300 media.

Anskaffning av media efter litteraturtyp 2008–2023

Nästan 30 lån per låntagare

Sedan början av 2000-talet har utlåningen minskat med ungefär 25 procent och 2023 uppgick den till 361 000. Det var i Mariehamn som utlåningen minskade, medan landskommunerna hade något flera lån 2023 än 2000. Jämfört med 2022 hade dock båda regioner en något större utlåning under 2023. Sett till hela Åland gjordes 11,8 lån per invånare. Antalet låntagare var drygt 12 000 och de gjorde i genomsnitt 29,8 lån per person under året. Drygt två tredjedelar av lånen var initiala lån och nästan en tredjedel var omlån. Det gjordes 9 900 korslån (lån mellan de åländska kommunala biblioteken) och 520 fjärrlån (lån mellan bibliotek med olika huvudmän). Över 94 procent av utlåningen gällde böcker, inklusive 11 600 e-bokslån. 

Utlåning efter region 2000–2023

Kvinnor stod för över fyra femtedelar av lånen gällande skönlitteratur för vuxna

Nästan hälften av utlåningen (45 procent) gällde skönlitteratur för barn och ungdom, en fjärdedel var facklitteratur för vuxna, en femtedel skönlitteratur för vuxna samt en tiondel facklitteratur för barn och ungdom. Drygt 46 procent av lånen på landskommunernas bibliotek gick till skolelever inom skolbiblioteksverksamheten. I Mariehamn har skolorna egna bibliotek vars verksamhet inte ingår i denna statistik.

Kvinnor stod för tre fjärdedelar av lånen och män för en fjärdedel. Könsskillnaden var störst när det gällde utlåningen av skönlitteratur för vuxna där kvinnor gjorde 83 procent av lånen och män 17 procent. Runt 75 procent av lånen av skönlitteratur för barn och ungdom respektive facklitteratur för vuxna gick till kvinnor liksom 62 procent av utlåningen gällande facklitteratur för barn och ungdom. Drygt 45 000 lån som går till grupper av personer, till exempel till hela skolklasser eller daghem, kan inte fördelas på låntagarnas kön.

Utlåning efter litteraturtyp och låntagarens kön 2023

Åtta besök per invånare

På biblioteken gjordes 245 000 besök under 2023, vilket var i medeltal 8 besök per invånare. Besöken var under pandemi-åren (2020–2022) färre än tidigare på grund av nedstängningar och begränsade öppethållningstider. Antalet besök nådde inte heller under 2023 samma nivå som före pandemin, men det ökade jämfört med 2022. Mariehamns stadsbibliotek hade 164 000 besök och landskommunerna 81 000. I landskommunernas bibliotek ägde 38 procent av besöken rum inom ramen för skolbiblioteksverksamheten. Kvinnor stod för 59 procent av besöken och män för 41 procent. 

Biblioteken ordnade 450 aktiviteter varav 230 var läsfrämjande. Dessutom arrangerades 70 aktiviteter av biblioteken i samarbete med andra aktörer. Ytterligare 70 aktiviteter ordnades av utomstående på biblioteken. Personalstyrkan på biblioteken var 25,2 årsverken och personalkostnaderna uppgick till drygt 1,1 miljoner euro. 

Samhälls- och rättsvetenskap tema för tolv av de utgivna böckerna

Under 2023 gavs 62 böcker ut av åländska författare eller åländska förlag. Nästan 80 procent av dem, eller 49 böcker, var facklitteratur, 10 var skönlitteratur och 3 var barn- och ungdomslitteratur. Av de facklitterära verken fanns de flesta inom ämnesområdet samhälls- och rättsvetenskap (tolv böcker) samt ekonomi och näringsväsen (nio böcker). Under 2000-talet har 1 400 åländska böcker publicerats och 84 procent av dem var facklitteratur, 11 procent skönlitteratur och 5 procent barn- och ungdomslitteratur. 

Bokproduktion efter litteraturtyp 2000–2023

Mera information om biblioteksverksamheten och dess kostnader, inklusive kommunvisa uppgifter och tidsserier, finns i databaser på ÅSUBs webbplats. Där finns också exceltabeller med mera uppgifter om biblioteksverksamheten och bokproduktionen.