Bostäder och boendeförhållanden 2017

Bostadshushållen ökade med 160

Det finns nästan 16 300 bostäder på Åland och av dem är närmare 13 900 stadigvarande bebodda. Knappt 44 procent av de bebodda bostäderna finns i Mariehamn, 49 procent på landsbygden och 7 procent i skärgården. De bebodda bostäderna blev 160 fler under 2017.

Över 60 procent av bostadshushållen bor i småhus och närmare 30 procent i flervåningshus. Jämfört med år 2000 har andelen bostadshushåll i småhus minskat lite, medan andelen ökat något i flervåningshus. Drygt två tredjedelar av hushållen äger sina bostäder och det är en liten ökning sedan 2000. Av bostadshushållen är sju procent trångbodda, vilket innebär att bostaden har färre rum än boende (exklusive köket). Den genomsnittliga lägenhetsytan per hushåll har sedan 2000 ökat från 92 till 97 kvadratmeter och medelytan per person har under samma tid stigit från 40 till 47 kvadratmeter.

Fyra femtedelar av hushållen på landsbygden äger sina bostäder

Andelen hushåll som äger respektive hyr sina bostäder varierar i de olika regionerna. I Mariehamn bor hälften av hushållen i bostäder som de äger medan samma sak gäller fyra femtedelar av hushållen på landsbygden. I skärgården bor närmare tre fjärdedelar av hushållen i ägarbostäder. Av kommunerna har Lemland, Lumparland och Jomala den högsta andelen bostadshushåll som äger sina bostäder, runt 84 procent.

Det finns ett samband mellan bostadens storlek och upplåtelseform. Av de minsta bostäderna på 7–39 kvadratmeter ägs 17 procent av de boende, medan 95 procent av de största bostäderna på 150 kvadratmeter eller större är ägarbostäder. För de medelstora bostäderna på 60–79 kvadratmeter gäller att nästan hälften ägs av de som bor i dem.

Två procent av stadens hushåll bor i bristfälligt utrustade bostäder

Sedan år 2000 har bostädernas utrustningsnivå förbättrats i alla regioner, men i skärgården är ännu 23 procent av de bebodda bostäderna bristfälligt utrustade. Detta gäller även 14 procent av landsbygdens bostäder och 2 procent av stadens. En bristfälligt utrustad bostad saknar vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, dusch/badrum eller bastu i lägenheten, centralvärme eller elvärme. Bostäder med okänd utrustningsnivå räknas också med i kategorin för bostäder med bristfällig utrustning. En tiondel av de åländska hushållen bor i en bristfälligt utrustad bostad.

Trångboddhet vanligast bland barnfamiljer

Om man sätter bostädernas utrustningsnivå i relation till de boendes ålder visar det sig att äldre personer i högre grad bor i bristfälligt utrustade bostäder. Av hushållen där den äldsta personen är 45 år eller äldre bor över en tiondel i bostäder med bristfällig utrustning, medan samma sak gäller fem till sju procent av hushållen där den äldsta personen är under 45 år. Detta kan man se i nedanstående diagram, vilket också visar att trångboddhet är relaterad till de boendes ålder. Över en tiondel av hushållen där den äldsta personen är mellan 25 och 54 år bor i en trång bostad, medan endast en till fem procent av hushållen som hör till övriga åldersgrupper är trångbodda. Av hushållen med 0–17-åriga barn var 24 procent trångbodda mot 2 procent av övriga hushåll.

En tiondel av de åländska bostäderna har kokvrå

Om man ser på alla bostäder, d.v.s. både de stadigvarande bebodda och de obebodda, så

saknas vattenledning, varmvatten och avlopp i bara några få procent av dem. Tre procent av bostäderna är utan WC, sex procent saknar centralvärme och åtta procent har varken dusch eller badkar. Drygt två femtedelar av bostäderna har balkong och en nästan lika stor andel har bastu. På landsbygden och i skärgården har runt 90 procent av bostäderna kök och 4 procent kokvrå, medan kokvrå är betydligt vanligare i Mariehamn. Där är 76 procent utrustade med kök och 16 procent med kokvrå. Totalt på Åland har en tiondel av bostäderna kokvrå.

Statistikmeddelandet finns tillgängligt i pdf-format nedan. Statistik om bostäder och boendeförhållanden finns också i databaser och excelfiler på ÅSUBs hemsida.