Bostäder och boendeförhållanden 2023
Bostadshushållen ökade mest i Jomala och Mariehamn
I slutet av 2023 fanns det drygt 14 500 stadigvarande bebodda bostäder på Åland, vilket innebär en ökning med 150 från föregående år. Tre av fem bostadshushåll bor i småhus, vart tionde i radhus och drygt en fjärdedel i flervåningsbostadshus. Under 2023 blev hushållen i småhus drygt 50 flera medan radhuslägenheterna ökade med 25 och bostäderna i flervåningshus med 70. I Mariehamn blev hushållen 60 flera och i Jomala tillkom närmare 70 hushåll. Det finns ytterligare drygt 2 600 bostäder där ingen är fast bosatt, vilket innebär att det totala antalet bostäder är över 17 000.
Boendet 2000, 2022 och 2023
Bostäder i småhus har ökat mest på 2000-talet
Över 6 000 av de bebodda bostäderna finns i Mariehamn, där över hälften av hushållen bor i flervåningshus och en tredjedel i småhus. På landsbygden och i skärgården finns över 80 procent av de bebodda bostäderna i småhus och runt 10 procent i radhus. På landsbygden finns det flervåningsbostadshus främst i Jomala och Lemland.
Hushållen har blivit närmare 3 500 flera sedan år 2000. Ökningen har främst skett i småhus på landsbygden som har blivit 1 900 flera och i flervåningshus i Mariehamn som har ökat med 1 000. Också 2023 skedde den största ökningen i Mariehamn i flervåningshus, medan småhus stod för den största tillväxten utanför staden, även om också en hel del bostäder i rad- och flervåningshus tillkom på landsbygden.
Hushåll efter bostadens hustyp och region 2000 och 2023
Över två tredjedelar av hyresbostäderna finns i Mariehamn
Av de åländska hushållen äger 70 procent sin bostad. Andelen hyresbostäder är över 40 procent i Mariehamn och runt 15 procent på landsbygden och i skärgården. Av de närmare 4 000 hyresbostäderna finns 2 700 i Mariehamn, 300 i Jomala, 200 i Finström, drygt 500 i övriga landsbygdskommuner och 150 i skärgården.
Hushåll efter bostadens upplåtelseform och region 2023
Trånga och bristfälligt utrustade bostäder blir allt ovanligare
Boendestandarden visar en långsiktigt ökande tendens. Den genomsnittliga bostadsytan per hushåll har ökat från 92 kvadratmeter år 2000 till 99 kvadratmeter 2023. Ytan per person har stigit från 40 till 48 kvadratmeter. Trångboddheten, som dock räknas på antalet rum och inte på ytan, har minskat. År 2000 räknades 11 procent av hushållen och 20 procent av invånarna som trångbodda. År 2023 var motsvarande siffror 7 och 14 procent. Se Beskrivning för definition av boenderymlighet.
Åtta procent av de bebodda bostäderna är bristfälligt utrustade, vilket innebär att de saknar något av följande; central-/elvärme, vattenledning, avlopp, varmvatten, WC eller dusch/badrum/bastu. År 2000 var andelen 17 procent.
Också från 2022 till 2023 minskade trångboddheten och antalet bristfälliga bostäder något. Att ha en bristfälligt utrustad bostad är vanligare bland äldre personer än bland yngre, medan trångboddhet i stor utsträckning finns hos barnfamiljer.
Bostadshushåll efter boenderymlighet och utrustning 2000–2023
Hälften av Jomalas bostäder är byggda på 2000-talet
Av alla 17 200 bostäder på Åland, inklusive de icke-stadigvarande bebodda, är 4 800 byggda på 2000-talet, 7 000 mellan 1970 och 1999 samt 5 300 före 1970.
Den högsta andelen nya bostäder finns i Jomala, där hälften är byggda på 2000-talet. I övriga landsbygdskommuner sammanlagt liksom i Mariehamn är andelen en fjärdedel och i skärgården en sjättedel.
Bostäder efter region och bostadens byggnadsår 2023
ÅSUB har tidigare publicerat uppgifter om bostäder och boendeförhållanden i ett årligt statistikmeddelande. Från och med 2023 års uppgifter presenteras statistiken i form av en kortare webbnyhet. De flesta tabeller och diagram som tidigare har ingått i meddelandet återfinns nu i Excelfiler på ÅSUBs webbplats.
Uppgifter om bostäder och boendeförhållanden finns också i databastabeller.