Cancer på Åland 1956-2015

Antalet cancerdiagnoser har ökat både för åländska kvinnor och män sedan 1950-talet visar en ny statistiksammanställning som ÅSUB har gjort baserat på uppgifter ur Finlands Cancerregister. Prognosen för cancerpatienter har dock utvecklats i positiv riktning under tidsperioden då antalet cancerdödsfall i relation till antalet invånare inte alls har ökat i samma takt som cancerdiagnoserna, vilket diagrammet nedan visar. Både cancerdiagnoser och dödsfall i cancer är något vanligare bland män än kvinnor.

Siffrorna i detta meddelande gäller den åländska befolkningen, men det relativa överlevnadstalet som beskriver hur stor del av cancerpatienterna som lever fem år efter erhållen diagnos jämfört med den förväntade överlevnadsandelen hos befolkningen i samma ålder och av samma kön finns i Finlands Cancerregister tillgänglig endast för hela Finland. För finländska kvinnor som insjuknade i cancer under 2013–2015 förutsågs det relativa överlevnadstalet efter fem år vara 69 procent och motsvarande siffra för finländska män var 67 procent. För personer som insjuknade i cancer 1953–1955 var överlevnadstalet för kvinnor 16 procent och för män 10 procent.

Ändrad åldersstruktur i befolkningen påverkar förekomsten av cancer

När man ser på utvecklingen av antalet cancerdiagnoser samt dödsfall i cancer över tid måste man beakta den befolkningstillväxt som skett under tidsperioden. För att kunna visa uppgifter som är jämförbara presenteras därför antal nya fall och dödsfall för det mesta beräknat per 100 000 invånare. Dessutom påverkar befolkningens åldersstruktur förekomsten av cancer då det är betydligt mera vanligt med nya fall av cancer bland personer över 70 år än bland personer som är yngre, vilket man kan se i nedanstående diagram som visar i vilka åldersgrupper cancer diagnostiserades under tidsperioden 2011–2015. Runt 50 procent av de nya cancerfallen drabbade personer som var 70 år eller äldre, vilket också gäller för alla femårsperioder mellan 1970 och 2015. Under samma tid har andelen invånare i åldern 70 år eller äldre ökat från 9 procent (1975) till 14 procent (2015). Förutom befolkningens förändrade åldersstruktur kan förbättrad diagnostisering av cancersjukdomar vara en av orsakerna till det över tiden ökande antalet upptäckta nya cancerfall. I detta sammanhang kan också nämnas att den förväntade medellivslängden 1966–1970 var 72,1 år medan den 2012–2016 uppgick till 81,7 år.

Cancerdiagnoser var något vanligare bland kvinnor under 60 år än bland män i samma ålder, men bland personer över 60 år var det en större andel män än kvinnor som drabbades. Dödsfall i cancer var också betydligt vanligare i åldersgrupperna över 70 år än bland yngre. Under perioden 2011–2015 var två tredjedelar av de personer som dog med en cancerdiagnos 70 år eller äldre och det var en mycket större andel män än kvinnor som drabbades i denna åldersgrupp. Bland personer under 70 år var dödsfall i cancer något mera vanligt bland kvinnor än bland män. I relation till det totala antalet dödsfall per femårsperiod har andelen dödsfall i cancer ökat från 17 procent för perioden 1956–1960 till nästan 26 procent 2011–2015.

Prostatacancer var den cancerform som ökade mest

Under tiden 1956–2015 var det nya fall av prostatacancer som ökade mest i relation till 100 000 invånare (endast män), vilket diagrammet nedan visar. Också bröstcancer (endast kvinnor) och cancer i matsmältningsorganen ökade betydligt, medan förekomsten av cancer i andningsorganen och urinorganen samt lymfatisk cancer hölls på ungefär samma nivå om man tar den ökade befolkningsmängden i beaktande.

Cancer i matsmältningsorganen förorsakar flest dödsfall

Den cancerform som förorsakat flest dödsfall sedan 1956 är cancer i matsmältningsorganen. Prognoserna varierar dock för cancer i de olika matsmältningsorganen som inkluderar bl.a. magsäck, tarmar, lever och bukspottskörtel. I relation till befolkningsmängden är dödligheten av cancer i matsmältningsorganen något högre nu än i mitten av förra seklet. Samma sak gäller dödligheten i prostatacancer, men efter en stadig ökning av dödsfallen i denna cancerform från 1986 till 2005 har dödligheten minskat under 2000-talet.

När det gäller cancer i andningsorganen, där lungcancer ingår som den vanligaste cancerformen, har antalet dödsfall per 100 000 invånare inte förändrats nämnvärt sedan 1956 och cancerformen hör fortsättningsvis till de tre cancerformer som leder till flest dödsfall. Utvecklingen av cancer i andningsorganen skiljer sig dock mellan könen. För kvinnornas del har både antalet cancerdiagnoser och dödsfall i relation till folkmängden ökat betydligt sedan mitten av 1900-talet, medan det förekom något färre nya fall och betydligt färre dödsfall av cancer i andningsorganen hos män under perioden 2011–2015 än 1956–1960.

I slutet av 2015 levde närmare 1 500 personer som någon gång fått en cancerdiagnos

I reella tal upptäcktes närmare 1 000 nya fall av cancer på Åland under 2011–2015. De vanligaste cancerformerna var prostatacancer och cancer i matsmältningsorganen med cirka 190 diagnoser vardera under femårsperioden, följt av bröstcancer med ungefär 120 nya fall. Av de nästan 190 diagnoserna av cancer i matsmältningsorganen gällde ungefär hälften tjock- eller ändtarm och en fjärdedel lever, gallblåsa, gallvägar eller bukspottskörtel. Under samma tidsperiod förekom drygt 360 dödsfall i cancer, vilket är ungefär en fjärdedel av alla dödsfall under perioden. Drygt 30 procent av dödsfallen i cancer förorsakades av cancer i matsmältningsorganen, närmare 20 procent av cancer i andningsorganen och ungefär 10 procent vardera av lymfatisk cancer samt prostatacancer. Av de drygt 110 dödsfallen av cancer i matsmältningsorganen stod cancer i tjocktarm, ändtarm och bukspottskörtel vardera för 20–30 fall medan nästan alla drygt 60 dödsfall av cancer i andningsorganen berodde på cancer i lunga eller luftstrupe. I slutet av 2015 levde nästan 1 500 ålänningar med en cancerdiagnos och drygt 550 av dem hade fått diagnosen mindre än fem år tidigare.

Basaliom eller basalcellscancer är den mest förekommande formen av cancer, men den har vanligen inte förmåga att bilda metastaser eller orsaka dödsfall. Siffror för denna cancerform finns med i cancerstatistiken, men de anses inte vara fullständiga varför de inte ingår i de totala siffrorna för nya fall av cancer.

Mera information om förekomsten av och dödsfall i cancer under perioden 1956–2015 finns i exceltabeller på ÅSUBs hemsida.