Ekonomisk översikt hösten 2020

Ålands ekonomi mycket pressad av pandemin

• Den pågående pandemin har slagit mycket hårt mot världsekonomin, men framför allt mot tjänste- och turismbaserade ekonomier såsom Åland.

• Den finska ekonomin har klarat pandemin relativt väl så här långt, men utsikterna är negativa både på kort och lång sikt.

• ÅSUBs BNP-prognos visar att det privata näringslivet krymper med en femtedel medan den offentliga sektorn växer med knappa tre procent i år (2020), vilket resulterar i en prognos för BNP på -16 procent. Nedgången följs enligt beräkningarna av en ökning på nio procent nästa år.

  BNP-volymtillväxten 2021–2021 för Åland, Finland och Sverige. Volymindex, år 2012=100.

   

  

• De fortsatta reserestriktionerna är det enskilt viktigaste hindret för en återhämtning av den åländska ekonomin.

• Inflationen beräknas bli negativ i år, -0,2 procent. Tack vare både permanenta och tillfälliga stödsystem minskar hushållens disponibla inkomster klart mindre än produktionen i år.

• Arbetslösheten har sjunkit drygt tre procentenheter sedan högsta noteringen på över 13 procent i maj. Framöver är dock utsikterna på arbetsmarknaden svaga och prognosen är att arbetslösheten sjunker långsamt framöver. På årsbasis väntas en arbetslöshet på 9,5 procent 2020 och 7 procent 2021. En växande långtidsarbetslöshet i takt med att tiden går från pandemiutbrottet är ett väsentligt problem.

  Antalet arbetslösa 2020, per månad och längden av sammanhängande arbetslöshet.

   

  
• De åländska kommunernas samfundsskatter för 2019 ökade med cirka fyra procent. För 2020 bedöms samfundsskatterna sjunka med ungefär en femtedel och kommunernas samlade skatteinkomster med runt fem procent. I år beräknas summan av klumpsumman, skattegottgörelsen och lotteriskatten bli 242 miljoner euro (264 miljoner 2019) och sedan öka till cirka 280 miljoner euro 2021 då det nya finansiella systemet träder i kraft.
• Transportbranschen samt hotell och restaurangbranschen är de klart hårdast drabbade branscherna. Under det första halvåret tappade branscherna nästan hälften av sin omsättning och prognosen är att vi även då 2020 summeras kommer att se ett omsättningstapp i motsvarande grad. Lönesumman har inte minskat fullt lika mycket, men sjönk ändå med 21 procent i transportbranschen och 34 procent i hotell och restaurangbranschen under årets sju första månader.
• Handelns omsättning väntas minska med cirka åtta procent i år. Minskningen beror för det första på de mycket låga oljepriserna under våren och för det andra på partihandeln som lidit svårt av minskad efterfrågan från rederier och kommersiella kök. Den totala minskningen mildras av att dagligvaruhandeln har haft en ökad omsättning under pandemin.
• Finansbranschen skiljer sig från ekonomin i stort och uppvisar starka resultat för det första halvåret.
• Omsättningen i branschen företagstjänster beräknas växa en procent i år. Branschens utveckling framöver hämmas av minskad efterfrågan från företagskunder inom de hårdast drabbade branscherna, samt en allmän försiktighet på grund av rådande läge. Det kan även finnas en viss fördröjningseffekt inom branschen, där svårigheter att ersätta projekt som hade påbörjats innan pandemin visar sig under hösten.
• Inom branschen personliga tjänster har verksamheter inom till exempel massage, hälsovård, nöje och kultur tappat nästan 20 procent av omsättningen under årets första halva. Andra delar av branschen har en positivare utveckling.
• Omsättningen inom byggsektorn minskade under årets första halva med sju procent, men kopplingen till pandemin är oklar eftersom omsättningen var oförändrad i både maj och juni. Det finns däremot en risk för att en eftersläpande coronaeffekt är att vänta under det närmsta halvåret, då svårigheter att ersätta projekten som påbörjats före pandemin visar sig. För hela 2020 räknar vi med att omsättningen minskar med fem procent.
• Den åländska industrin verkar inte som helhet drabbats hårt av pandemin. Däremot har det inom livsmedelsindustrin skett flera omstruktureringar och personalnedskärningar med hänvisning till långvariga lönsamhetsproblem.
• För primärnäringarnas del kan det konstateras att vårens oro för att reserestriktioner skulle göra att branschen saknade tillgång till säsongsarbetare inte har besannats. Det åländska lantbruket dras dock med långvariga lönsamhetsproblem, vilket aktualiserats då den största producenten av gurka och tomat nu avslutar sin livsmedelsproduktion och övergår till trädodling.
• Föreliggande konjunkturbedömning är negativare än den ÅSUB gjorde i april. Läget är mycket svårbedömt. I vår prognos antar vi bland annat att virusspridning och åtgärder kommer att fortsätta i varierande grad fram till att en medicinsk lösning stabiliserar läget under senare delen av nästa år. Reserestriktioner antas vara återkommande och antalet inresande till Åland nästa år vara en tredjedel lägre än de var 2019. Med tanke på osäkerheten kring virussituationen finns risk för en betydligt negativare utveckling än i vår prognos.

   

Utvecklingen i omsättning och lönesumma finns i ÅSUBs databaser.

Hela konjunkturöversikten för hösten 2020 finns tillgänglig nedan. Figuren om BNP uppdaterades 9.10.2020 kl. 12:00 i rapporten samt på webbplatsen.