Ekonomisk översikt hösten 2022

Hushåll och företag pressas då återhämtningen från pandemin bromsar in

Höstens ekonomiska översikt från ÅSUB kännetecknas av en stor osäkerhet – något som vi kommit att vänja oss vid de senaste åren. Tyngdpunkten för översikten är innevarande år, men den innehåller även prognoser för centrala nyckeltal 2023.

Dagsläget kännetecknas av en stark arbetsmarknad och en historiskt hög inflation, samtidigt som förväntningarna på tillväxten och utvecklingen för hushållens ekonomi det kommande året är mycket pessimistiska. Detta gäller oavsett om man tittar på USA, Norden eller Åland.

Hela översikten finns längst ner som pdf.

Återhämtningen bromsar in

ÅSUBs BNP-prognos för 2022 visar på en tillväxt på två procent följt av nolltillväxt nästa år. Flera faktorer hämmar tillväxten framöver; hushållens försämrade köpkraft minskar efterfrågan för företagen samtidigt som lönsamheten pressas av höga energipriser, inte minst för sjöfarten som fått kraftigt höjda bunkerkostnader. Den internationella miljön präglas av samma faktorer, med pressade hushåll och höga energipriser, vilket minskar efterfrågan för exportinriktade företag.

Inflationen är historiskt hög, men ändå lägre än i euroområdet generellt. I augusti i år var den åländska inflationen 6,2 procent. Hittills i år ligger den genomsnittliga inflationen på 5,4 procent på Åland. I år räknar ÅSUB med en genomsnittlig inflation på sex procent, som sedan sjunker till fyra procent 2023.

Arbetsmarknaden stark inför den förväntade lågkonjunkturen

Återhämtningen på arbetsmarknaden har gått snabbt. Arbetslösheten låg i september 2022 på 4,1 procent, vilket kan ses i relation till bottennoteringen 13,4 procent i maj 2020. Då vi nu närmat oss normala nivåer räknar ÅSUB med att återhämtningen på arbetsmarknaden avstannar då konjunkturen bromsar in. Förutom den snabba minskningen av arbetslösheten syns den starka efterfrågan på arbetsmarknaden även i att antalet lediga platser fortsättningsvis ligger klart över normal nivå.  Arbetslösheten väntas vara i medeltal 4,5 procent 2022 och väntas ligga kring fyra procent nästa år.

Hushåll drabbas olika hårt

De åländska hushållen är klart negativare nu än i våras, visar ÅSUBs konsumentförtroendeundersökning. Utvecklingen ser likartad ut i Finland och Sverige. Undersökningen visar bland annat att andelen som uppger att det är troligt att de kommer att kunna spara under det närmsta året minskar från drygt 70 till drygt 60 procent. 

Konsumentförtroende-index och nettotal för delfrågorna. Åland, Finland och Sverige, september 2022.

De stigande räntorna innebär ökade kostnader för hushållen. Skuldernas storlek varierar dock kraftigt mellan hushållen, vilken innebär att de ökade räntekostnaderna är väsentligt större för vissa hushåll. Även det höga elpriset påverkar hushållen väldigt olika, beroende på bostadens uppvärmningssystem.

Förutsättningarna för att hantera högre utgifter skiljer sig även åt mellan olika hushåll. Låginkomsttagare använder en väsentligt större del av sina disponibla inkomster till att betala grundläggande utgifter som mat, transport och boende jämfört med höginkomsttagare, vilket gör att bufferten att hantera prishöjningar för dessa är mindre. 

Tydlig skillnad mellan finsk och svensk turism

Inresandet till Åland har under året fortsatt att närma sig normala nivåer, men låg under sommaren fortfarande 27 procent under normala nivåer. ÅSUB räknar med att passagerarsiffrorna fortsätter att närma sig normala nivåer, men att återhämtningstakten är avtagande. På grund av minskningar av tonnaget på linjerna till Åland antas passagerarsiffrorna även på medellång sikt ligga under nivåerna före pandemin.

Antalet turister från Sverige hade i somras inte återhämtat sig från pandemin och de medföljande restriktionerna, samtidigt som antalet turister från Finland låg klart över nivån innan pandemin (Figur nedan).

Hotellövernattningar och inresande under juni–augusti 2022, efter gästernas hemland. Procentuell skillnad från sommaren 2019.

Offentlig sektor

De åländska kommunernas skatter från förvärvsinkomsterna bedöms öka med cirka 4 procent innevarande år, främst tack vare förbättrat sysselsättningsläge och lönejusteringar. Även 2023 väntas dessa intäkter växa i ungefär samma takt tack vare lönejusteringar, ökande pensioner och fortsatt nettoinflyttning. I år minskar kommunernas intäkter från samfundsskatterna med över en fjärdedel till följd av att kommungruppens andel av samfundsskattekakan justeras ner med drygt tio procentenheter. Minskningen beräknas motsvara över 3,5 miljoner euro. År 2023 sjunker kommungruppens andel av samfundsskatterna ytterligare som en följd av vårdreformen i riket. De åländska kommunerna kommer enligt förslag att kompenseras för den här minskningen.

För år 2021 väntas det samlade beloppet av avräkningen och skatteavräkningen vara cirka 287 miljoner euro. I år och inkommande år väntas utfallet för det samlade beloppet för avräkningen och skatteavräkningen växa något. Det summerade utfallet för avräkningen och skatteavräkningen väntas bli cirka 289 miljoner euro 2022 och sedan cirka 292 miljoner euro 2023.