Flyttningsrörelsen 2016

240 återflyttare av de över 1 000 inflyttade 2016

ÅSUBs nyhet om Befolkningsrörelsen 2016 visade en rekordstor inflyttning till Åland. I den mera detaljerade statistiken om flyttningsrörelsen 2016 som ÅSUB nu har publicerat framgår det hur såväl de över 1 000 inflyttarna som de nästan 800 utflyttarna fördelar sig på olika grupper när det gäller födelseort, språk, ålder och kön. Man kan också jämföra utvecklingen med de fyra föregående åren.

Av de personer som flyttade in 2016 är tre fjärdedelar födda utanför Åland, och en fjärdedel således återflyttande ålänningar. Nästan 70 procent är svenskspråkiga.

Majoritet män bland inflyttare från utomnordiska länder

Antalet inflyttade män ökade mera än kvinnorna, men det flyttade ändå in något flera kvinnor än män. Bland de 370 inflyttarna från Finland är könsfördelningen rätt jämn. Av de 440 som flyttade från Sverige och övriga Norden är en majoritet kvinnor, 54 procent. Bland de 210 som kom från utomnordiska länder är proportionerna de omvända, 55 procent män. Av de utflyttade är en liten majoritet män, 52 procent, och nettoresultatet av flyttningen blev att kvinnorna

ökade med över 140 och männen med 90 personer.

Födda i Sverige ökade mest bland inflyttarna

Sett till födelseort ökade de inflyttade födda i Sverige mest eller med 70 personer från 2015 och de som är födda utanför Norden med 30. Båda grupper står för en knapp fjärdedel av årets inflyttare eller 240 personer vardera. Närmare 300 av inflyttarna är födda i Finland, knappt 20 flera än 2015.

De inflyttade som är födda på Åland ökade ungefär lika mycket och var närmare 240 personer. Större delen av dessa återflyttare kom från Sverige, drygt 150 personer, medan strax över 70 flyttade från Finland och ett drygt tiotal från andra länder.

Varje år flyttar det ut flera ålandsfödda än det flyttar in. Under 2016 blev nettoutflyttningen nästan 120, ett underskott som inte fullt ut kunde täckas av födelseöverskottet, p.g.a. att de som föddes på Åland var bara knappt 100 flera än de avlidna med Åland som födelseort.

Också många personer som tidigare har flyttat in finns med bland de utflyttade, men flyttningen ger ändå årligen ett stort överskott av personer som är födda utanför Åland. År 2016 blev nettotillskottet 350 personer varav 140 för personer födda utanför Norden, 130 för invånare födda i Sverige och 80 för personer med Finland som födelseland.

Flyttningen gav ett nettotillskott på 80 svenskspråkiga och 160 personer med andra språk

Av de inflyttade under 2016 är 700 svenskspråkiga, en ökning med närmare 90. De inflyttade svenskspråkiga kan i huvudsak delas in i tre ungefär lika stora grupper: återflyttande ålänningar, personer födda i Finland och personer födda i Sverige.

Drygt 100 av årets inflyttare är finskspråkiga och över 200 har något annat modersmål, i båda fall en ökning med ett drygt tjugotal. Av de inflyttade från Sverige är över 90 procent svenskspråkiga. Även den stora majoriteten av dem som flyttade från Finland har svenska som modersmål, drygt 70 procent, medan lite över 20 procent är finskspråkiga. Bland de inflyttade från utomnordiska länder dominerar andra språk med närmare 90 procent.

Bland de utflyttade under året är en större andel svenskspråkiga än bland de inflyttade, men flyttningen gav ändå ett överskott av svenskspråkiga på närmare 80 personer, medan nettoinflyttningen för de finskspråkiga stannade under 20 personer. Invånarna med annat språk har en relativt liten utflyttning i förhållande till inflyttningen, varför överskottet blev 140.

Inflyttningen ökade i alla åldrar, mest för de yngsta

Jämfört med 2015 var inflyttningen större i alla åldersgrupper. Störst var ökningen bland 0­–9-åringarna, där 150 flyttade in 2016 vilket är 60 flera än året före. Den största inflyttningen skedde dock som vanligt i åldrarna 20–29 år, där antalet var nästan 400 eller närmare 40 procent av inflyttningen. Drygt 150 av dessa var återflyttare.

Också utflyttningen är störst i 20–29-årsåldern. Flyttningen gav ändå ett överskott i denna åldersgrupp liksom i de flesta åldrar. Störst blev nettotillskottet för barn under 10 år och för 30–39-åringar. För tioårsgruppen 10–19 år blev det ett underskott av flyttningen, på grund av att många 19-åringar flyttade ut.

I 30–40-årsåldern blev inflyttningsnettot betydligt större för männen än för kvinnorna, medan kvinnorna fick ett större tillskott än männen i åldersgrupperna över 40 och under 30 år. För 10–19-åringar blev det dock ett underskott för båda könen.

Exakta siffror och flera diagram om flyttningsrörelsen finns bland annat i filen Inflyttade och utflyttade 2016 efter land, födelseland, språk, kön och ålder, se hemsidans exceltabeller om befolkningsrörelsen.

Också i databasen finns ett antal tabeller som belyser flyttningsrörelsen och med vilkas hjälp man kan studera utvecklingen över åren.

En samlad framställning om befolkningsutvecklingen 2016 kommer i rapporten Befolkningen 2016 som ÅSUB publicerar i oktober. Där belyses förutom befolkningsrörelsens olika delar också befolkningsstrukturen och dess förändringar i form av tabeller och diagram med utförliga kommentarer.