Flyttningsrörelsen 2019

70 procent av de inflyttade 2019 är svenskspråkiga och 60 procent under 30 år

Av de nästan 850 personer som flyttade till Åland 2019 är 200 återflyttande ålänningar, 500 under 30 år och 600 svenskspråkiga. Över hälften av dem bosatte sig i Mariehamn.

ÅSUBs tidigare nyhet om Befolkningsrörelsen 2019 visar att inflyttningen till Åland sjönk betydligt medan utflyttningen minskade måttligt från året före. I den mera detaljerade statistiken om flyttningsrörelsen 2019 som ÅSUB nu publicerar framgår det hur såväl inflyttarna som de drygt 760 utflyttarna fördelar sig på olika grupper när det gäller födelseort, språk, ålder och kön.

Uppgifterna i denna nyhet gäller endast flyttningen. Därutöver påverkas befolkningsstrukturen av antalet födda och avlidna, varför den sammanlagda förändringen när det gäller födelseort, språk och åldersgrupper ser annorlunda ut.

Flera kvinnor än män flyttade in, medan männen är något flera bland de utflyttade. Detta ledde till att flyttningen gav ett överskott av 70 kvinnor men bara ett drygt tiotal män. Kvinnorna är i majoritet bland de inflyttade från såväl Finland som Sverige och utomnordiska länder.

Både återflyttarna och de nyinflyttade blev färre

En knapp fjärdedel av de inflyttade, eller 200 personer, är återflyttare, det vill säga personer som är födda på Åland och som tidigare har flyttat ut. Återflyttarna utgör en tredjedel av de inflyttade från Sverige och en femtedel av de inflyttade från Finland. Jämfört med 2018 är återflyttarna 50 färre, men andelen är lika stor, eftersom övriga inflyttade minskade i samma utsträckning.

Tre av fem inflyttade är under 30 år

De flesta inflyttade är unga. Drygt 20 procent är under 20 år och nästan 40 procent mellan 20 och 30. Jämfört med 2018 var inflyttningen mindre i de flesta åldersgrupper under 2019.

Av de inflyttade är 600, eller 70 procent, svenskspråkiga. Förutom de 200 återvändande ålänningarna flyttade det in nästan lika många svenskspråkiga som är födda i vardera Finland och Sverige. Antalet inflyttade med andra språk är 240, varav drygt 70 finskspråkiga. De vanligaste av de övriga språken är rumänska och engelska med 26 respektive 17 inflyttare. Lettiska, ryska, ukrainska, spanska, tagalog, thai och vietnamesiska är modersmål för ett tiotal personer vardera. De inflyttade under 2019 representerar 33 olika språk. En fjärdedel av de inflyttade under 30 år har ett annat språk än svenska och bland inflyttarna över 30 år är andelen över en tredjedel.

Majoriteten av de utflyttade har tidigare flyttat in

Också utflyttningen är i hög grad koncentrerad till yngre åldersgrupper. Över 40 procent är mellan 20 och 30, och drygt 20 procent är yngre än så. De som är födda på Åland flyttar främst ut i yngre år. Bland utflyttarna under 30 år utgör de drygt hälften, medan utflyttningen högre upp i åldrarna domineras av personer som någon gång tidigare har flyttat in.

Av de utflyttade totalt är 40 procent födda på Åland, medan 60 procent är födda på annat håll. Drygt 40 procent av de som flyttade till något land utanför Norden var personer som valde att flytta tillbaka till sitt födelseland. Av de som flyttade till Finland och Sverige var motsvarande siffra hälften respektive en tredjedel.

Flyttningsunderskottet för ålandsfödda blev 100 personer

Nettoresultatet av flyttningen blev ett tillskott av invånare mellan 30 och 60 år samt under 10 år. Åldersgruppen 10–19 år decimerades mest av flyttningen, på grund av den stora utflyttningen av 18- och 19-åringar. Också i åldrarna 60 år och äldre flyttade flera ut än in.

Eftersom utflyttningen av personer födda på Åland var större än återflyttningen blev resultatet ett minus på drygt 100 för denna grupp. Flyttningen gav däremot ett tillskott av invånare födda i Finland, Sverige och utanför Norden, ett sextiotal för vardera gruppen. Beträffande språk blev flyttningsöverskottet knappt 20 för svenskspråkiga och 65 för personer med andra språk.

Över hälften av inflyttningen gick till Mariehamn

Av de 850 personer som flyttade till Åland 2019 bosatte sig 470 i Mariehamn, 330 på landsbygden och närmare 50 i skärgården. På landsbygden var andelen återflyttade ålänningar och personer födda i Sverige högre än i de andra regionerna, medan de som är födda i Finland utgjorde en större del av de inflyttade i Mariehamn och skärgården. Andelen födda utanför Norden är lika stor i alla regioner, drygt en femtedel. Över hälften av de återflyttande ålänningarna flyttade till sin födelsekommun.

Jomala vann mest på flyttningen inom Åland

Tabellen nedan visar flyttningen mellan regionerna. Från Mariehamn flyttade nästan 520 personer till någon landsbygdskommun, varav drygt hälften till Jomala, och 30 personer till skärgården. Närmare 430 personer flyttade från landsbygden till Mariehamn och ett tjugotal från landsbygden till skärgården. Från skärgården flyttade drygt 60 personer till fasta Åland, varav hälften till staden och hälften till någon av landsbygdskommunerna.

Nettoresultatet av flyttningen inom Åland blev att Mariehamn förlorade 90 personer och skärgården 15, medan landsbygden vann över 100 personer. Det var dock främst Jomala som fick ett överskott. Av de övriga kommunerna var det bara Lemland, Saltvik och Sottunga som fick ett positivt netto av flyttningen inom Åland. Alla tre regioner och tio enskilda kommuner fick däremot överskott i den utomåländska flyttningen, däribland tre skärgårdskommuner.

Mera detaljerade siffror och flera diagram om flyttningsrörelsen finns bland annat i filen Inflyttade och utflyttade 2019 efter land, födelseland, språk, kön och ålder, se hemsidans exceltabeller om befolkningsrörelsen.

Också i databasen finns ett antal tabeller som belyser flyttningsrörelsen och med vilkas hjälp man kan studera utvecklingen över åren.

En samlad framställning om befolkningsutvecklingen 2019, såväl rörelsen som strukturen, kommer i rapporten Befolkningen 2019 som ÅSUB publicerar i oktober.