Födda och avlidna 1921–2020
33 000 ålänningar har fötts under 100 år
Som ett led i firandet av Åland 100 har ÅSUB sammanställt äldre statistik som visar utvecklingen i ett sekellångt perspektiv. De uppgifter som nu publiceras omfattar antalet födda och avlidna efter kommun under perioden 1921–2020.
Sammanlagt har nästan 33 000 barn fötts på Åland under de 100 åren, närmare bestämt 32 805. Antalet födda var större under den första delen av den aktuella hundraårsperioden, i genomsnitt närmare 400 per år vilket kan jämföras med under 300 på 2000-talet. Rekordet är 1946 då 500 barn föddes. År 1977 föddes bara hälften så många eller 247, vilket är periodens lägsta siffra. Om man sätter antalet födda i relation till befolkningen blir minskningen ännu mer markant, eftersom invånarna på 1920-talet var runt 20 000 mot 30 000 nu. Det allmänna födelsetalet, det vill säga födda per 1 000 invånare, var nästan 20 för 100 år sedan, men har de senaste åren varit under 10.
De avlidna under perioden är närmare 27 000, eller 26 759 mera exakt. Antalet var som störst på 1920-talet, i genomsnitt 350 per år. Den högsta noteringen är från 1929 då den var 406 personer, medan antalet var som lägst 1979 då det var 192. Också genomsnittet per tioårsperiod var som lägst 1971–1980 eller 220 personer. Därefter har antalet varit stigande och för den senaste tioårsperioden är medeltalet närmare 280 personer. Antalet avlidna per 1 000 personer var över 17 på 1920-talet men har de senaste decennierna varit strax under 10.
Födda och avlidna 1921–2020
Födelseöverskottet 6 000 personer och flyttningsöverskottet 3 700
Eftersom antalet födda var som störst strax efter andra världskriget samtidigt som antalet avlidna var på nedåtgående, var också födelseöverskottet, det vill säga antalet födda minus antalet avlidna, högst då. Åren 1946–1950 var det i genomsnitt drygt 140 per år. Det har därefter minskat undan för undan och på senare år har antalet avlidna per år allt oftare överstigit antalet födda. Det summerade födelseöverskottet under 100 år är 6 000 personer.
När det gäller flyttningen är uppgifterna om utrikesflyttningen bristfälliga före 1970, varför det inte går att visa fullständig flyttningsstatistik för åren före det. Däremot går det att räkna fram flyttningsnettot som en residualpost, eftersom det finns uppgifter om invånarantalet. Sammanlagt har det flyttat in närmare 3 700 personer flera än det har flyttat ut under de 100 åren.
Diagrammet visar födelseöverskottet samt det kalkylerade flyttningsnettot för tioårsperioder. Under de 50 åren från 1921 till 1970 föddes sammanlagt 4 000 flera än det avled. Detta överskott motsvaras av ett nästan lika stort underskott i flyttningen, varför invånarantalet 1970 var endast ett par hundra större än 1920, eller 20 666 personer. För perioden 1971–2020 hade Åland ett sammanlagt födelseöverskott på drygt 2 000 personer, och därtill gav flyttningen ett nettotillskott på över 7 000 personer, varför befolkningen ökade med 9 500 och nådde 30 000 personer 2020.
Födelse- och flyttningsnetto 1921–2020
1 000 födda i skärgården de senaste 50 åren, över 3 000 under föregående 50-årsperiod
Utvecklingen av antalet födda och avlidna skiljer sig i hög grad mellan kommunerna och regionerna och illustrerar därmed de stora skillnader som finns mellan olika delar av Åland när det gäller de senaste 100 årens demografiska förändringar.
Av de totalt 33 000 födda under hundraårsperioden har närmare 10 000 fötts i Mariehamn, 18 500 på landsbygden och 4 300 i skärgården. De avlidna har varit 3 000–4 000 färre än de födda både i Mariehamn och på landsbygden, men i skärgården har de varit över 800 flera. Mariehamn har haft ett flyttningsöverskott på närmare 7 000 personer under perioden, medan flyttningen har gett ett summerat underskott på 500 personer för landsbygden och närmare 3 000 personer för skärgården. Det bör dock observeras att i flyttningsnettot ingår den överföring på 2 000 personer från Jomala, och därmed landsbygden, till Mariehamn i och med inkorporeringen av områden till staden 1 januari 1961.
Antal födda efter region 1921–2020
I tabellen visas förändringarna uppdelade på två 50-årsperioder med olika karaktär både för Åland totalt och för regionerna. I skärgården var de födda och avlidna lika många under perioden 1921–1970 men flyttningen gav ett underskott på nästan 3 000 personer. Från 1971 till 2020 har däremot flyttningen gett ett litet överskott på 100 personer i skärgården, medan den fortsatta men mera måttliga befolkningsminskningen beror på att de avlidna har varit 800 flera än de födda. Både Mariehamn och landsbygden har haft födelseöverskott under de båda 50-årsperioderna, för båda regioner dock mindre under den andra perioden. Mellan 1921 och 1970 gav flyttningen ett överskott på över 5 000 personer för Mariehamn men ett underskott på över 6 000 för landsbygden. Under de senaste 50 åren har stadens flyttningsöverskott varit 1 500 personer och landsbygdens inte så långt från 6 000.
Befolkningsutvecklingen efter region 1921–2020
Över hälften av barnen föddes i Mariehamn på 1960- och 1970-talet
Speciellt intressant är det att studera utvecklingen i Mariehamn och Jomala. På 1920-talet hade Mariehamn ännu bara drygt 1 000 invånare och antalet födda per år rörde sig runt 20. Under de följande årtiondena växte både staden och Jomala och på 1940- och 1950-talet föddes ofta 70–80 barn i vardera kommunen. Första gången det föddes flera i Mariehamn än i Jomala var 1934, men så sent som 1959 var antalet större i Jomala. I och med att de folkrika förorterna med många barnfamiljer överfördes till staden 1961 samtidigt som inflyttningen var stor nådde barnafödandet nya höjder. År 1967 föddes rekordmånga barn i Mariehamn, 190, vilket var 56 procent av alla födda på Åland. I och med att stadens tillväxt har mattats av och befolkningen har blivit äldre har antalet födda minskat och var 2020 det lägsta på över 60 år eller 72 personer. Detta var endast två flera än i Jomala där folkmängden och antalet födda har ökat betydligt, även om rekordsiffran 89 födda från 1956 ännu inte har nåtts.
Födda i Mariehamn och Jomala 1921–2020, årsmedeltal för femårsperioder
I alla kommuner förutom Mariehamn och Jomala noteras det största antalet födda under perioden på 1920-, 1930- eller 1940-talen. I de flesta skärgårdskommuner var det årliga antalet födda för 100 år sedan 5–10 gånger större än vad det har varit på senare år. För landsbygdskommunernas del är motsvarande siffra två till tre gånger större, utom för Lemland där antalet födda nu rör sig på samma nivå som på 1920-talet och i Jomala där det är större nu.
Födda på landsbygden utom Jomala samt i skärgården 1921–2020, årsmedeltal för femårsperioder
Födelseöverskottet på landsbygden och i skärgården var som störst på 1940-talet
Från 1920-talet till 1960-talet halverades antalet avlidna per år i de flesta kommuner, både på grund av minskande befolkning och sjunkande dödlighet (avlidna per 1 000 invånare). Bara i den växande staden ökade antalet avlidna.
Många kommuner hade en topp på 1940-talet när det gäller födelseöverskott, eftersom antalet avlidna hade sjunkit medan avfolkningen ännu inte hade tagit fart och antalet födda fortfarande var stort. I diagrammet nedan med födelsenettot efter region, visas Jomala separat från resten av landsbygden, eftersom utvecklingen i Jomala skiljer sig rätt mycket från övriga kommuner.
Födelsenetto efter region 1921–2020, årsmedeltal för femårsperioder
60 procent av de födda lever på Åland
Av de 33 000 som har fötts de senaste 100 åren bor närmare 19 000 på Åland i dag, medan de övriga antingen har avlidit eller bor på annan ort. Diagrammet visar för varje årskull hur många som föddes på Åland det aktuella året och hur många som bodde kvar vid utgången av 2020.
Antal födda och kvarboende på Åland efter födelseår 1921–2020
Bland webbplatsens exceltabeller om befolkningsrörelsen finns två filer som innehåller mera summerade och översiktliga uppgifter för perioden 1921-2020 samt ett antal diagram. Där finns också mera utförlig och detaljerad befolkningsrörelsestatistik inklusive flyttningsrörelsen för de senaste decennierna.