Företagen på Åland 31.12.2015
Antalet företag på Åland ökade något
Företagsstatistiken grundar sig på uppgifter ur det företags- och arbetsställeregister som ÅSUB erhåller från Statistikcentralen. Uppgifterna i företagsregistret grundar sig i huvudsak på uppgifter som kommer ur skatteförvaltningens register, samt direkt från företagen genom enkäter. Uppgifter om antalet anställda i de företag som inte ingår i enkäterna estimeras på basis av uppgifter om löner. Med företag avses ekonomisk verksamhet som bedrivs av en person eller flera personer tillsammans och som strävar efter ett lönsamt resultat. Företag är yrkesutövare och rörelseidkare (som verkar under eget namn eller registrerad firma), juridiska personer (exempelvis aktiebolag, andelslag, sparbanker, ekonomiska föreningar och öppna bolag), offentliga finansinstitut och statliga affärsverk samt bostadsbolag. I statistiken är utomåländska företag samt offentliga myndigheter, stiftelser, ideella föreningar och församlingar inte medräknade.
Den 31.12.2015 fanns det 2.539 företag på Åland
Den 31.12.2015 fanns det 2.539 företag på Åland, majoriteten verksamma inom tjänstebranscherna (ca 67 procent). I tabellen antal företag efter bransch och personalens storleksklass 31.12.2015 illustreras även hur stor del av företagen som är fåmansföretag, drygt 87 procent av företagen sysselsätter fyra personer eller färre.
I tabellen antal företag efter kommun och bransch 31.12.2015 är företagen fördelade per bransch och kommun. Flest företag finns i Mariehamn, 989 st, eller knappt 39 procent av företagen på Åland. I Mariehamn är ungefär en procent av företagen verksamma inom primärnäringarna, medan de i skärgården står för drygt tolv procent av företagen (drygt sju procent på landsbygden). Samtidigt står tjänstebranscherna för mer än 81 procent av företagen i Mariehamn, men bara drygt 57 procent på landsbygden (drygt 60 procent i skärgården). Figuren nedan visar branschfördelningen av antalet företag.
Figur 1: Antal företag efter bransch den 31.12.2015
Arbetsställen, det vill säga lokala verksamhetspunkter, fanns det 2.771 stycken av. I tabellen antal arbetsställen efter kommun och personalens storleksklass 31.12.2015 redovisas antalet arbetsställen efter kommun och personalens storleksklass. Majoriteten av arbetsställena sysselsätter mindre än fem personer (ca 85 procent), och endast 17 arbetsställen sysselsatte 50 personer eller mer.
Recessionens inverkan på antalet företag och sysselsatta
Antalet företag ökade med 14 under år 2015 (ökade med 57 under år 2014) medan sysselsättningen ökade med 561 personer under år 2014 (denna förändring beror främst på en kvalitetsförbättring i registerstatistiken, nya metoder fångar lättare upp personer som arbetar på fartyg med utländsk flagga). Uppgifter för sysselsättningen år 2015 finns ännu inte tillgängliga.
Figuren nedan illustrerar att recessionen syntes i antalet sysselsatta, som sjönk kraftigt åren 2009–2010, men inte i antalet företag. Detta innebär att medelstorleken på företagen på Åland minskade, och har minskat ända sedan början av 2000-talet. Antalet sysselsatta var år 2014 tillbaka på en högre nivå än år 2008 (innan recessionen). Kurvan för antalet företag per invånare visar även att mängden företag har ökat även i förhållande till befolkningen.
Figur 2: Utvecklingen av antalet företag och anställda 2000–2015, index 2000=100
En del av förklaringen till minskningen av antalet sysselsatta i figuren åren 2009–2010 ovan är pensionsavgångarna, en annan är vissa utflaggningar som skedde under dessa år. De större årskullarna har nu uppnått pensionsålder och antalet pensionärer ökade åren 2009–2010, samtidigt som arbetskraften minskade. År 2011–2014 fortsatte antalet pensionärer att öka, men arbetskraften ökade också under denna period.
Nya och nedlagda företag
Uppgifter om nya och nedlagda företag finns kvartalsvis, men på grund av Ålands småskalighet blir ett diagram över den utvecklingen mycket hackig och otydlig. Figuren nedan är ett glidande medelvärde över 4-kvartal (ett år), uppgifter finns fram till det tredje kvartalet 2015 för nystartade företag och till det andra kvartalet 2015 för nedlagda företag.
Diagrammet illustrerar väl hur antalet nystartade företag slutade öka under år 2008, för att börja sjunka under det fjärde kvartalet 2008. Efter år 2010 upphörde minskningen, och antalet nystartade företag började öka igen för att nå en topp under år 2013. Under andra hälften av år 2013 samt första hälften av år 2014 så har antalet nystartade företag minskat igen, för att sedan öka takten igen.
Figur 3: Antal nya och nedlagda företag 2005–2015, 4-kvartals glidande medelvärde
Intressant är att även antalet nedlagda företag minskade under recessionen, men under åren 2012–2014 har antalet nedlagda företag ökat kraftigt. Oroande är även att det glidande medeltalet för nedlagda företag under en period 2013–2014 var högre än för antalet nystartade företag. Normalt är att antalet nedlagda företag är högre under det fjärde kvartalet, men överskottet under de andra kvartalen brukar överväga. Under år 2014 var antalet nystartade och nedlagda företag lika många, 211 st. Under de tre första kvartalen år 2015 har 190 företag startats, medan 60 företag lagts ned under årets första två kvartal.
Observera att antalet företag i företagsregistret samt antalet nya och nedlagda företag inte helt matchar varandra. I företagsregistret ingår de företag som har varit verksamma mer än sex månader under statistikåret samt sysselsatt mer än 0,5 personer eller haft en omsättning som överstigit ca 10.000 euro. Nya företag kan ha en begränsad verksamhet inledningsvis medan nedlagda företag inte behöver ha varit verksamma under statistikåret (tex. varit vilande).
Frågor om företagsstatistiken besvaras av:
Jonas Karlsson (jonas.karlsson[at]asub.ax)
Publicerad: 4 mars 2016