Genomströmning på gymnasienivå och vidare studier 2005-2017

Över hälften av de utexaminerade på gymnasienivå studerade vidare på högskolenivå

Av de som började studera på gymnasienivå på Åland under 2005–2014 tog runt 80 till 85 procent examen från utbildningen. Ungefär hälften av de utexaminerade 2013–2017 inledde studier på högskola, universitet eller yrkeshögskola inom samma femårsperiod. Av de som utexaminerades från Ålands lyceum 2016 studerade närmare tre fjärdedelar på högskolenivå 2017, medan motsvarande andel för de som tog examen från Ålands yrkesgymnasium var en knapp femtedel.

Ungefär tre fjärdedelar av de studerande tog examen inom tre år

Uppgifterna om genomströmningen inom utbildningen på gymnasienivå omfattar endast de treåriga utbildningsprogrammen för unga. Ungefär tre fjärdedelar av de som började studera 2005–2014 tog examen inom tre år, men andelen varierade i de olika årskullarna. Ytterligare runt fem procent tog examen inom fyra år och ungefär en procent utexaminerades efter mera än fyra år från att studierna påbörjats. Den totala genomströmningen uppgick därmed till drygt 80 procent. För de flesta årskullar gällde att en större andel kvinnor än män tog examen från den påbörjade utbildningen och under den redovisade perioden utexaminerades nästan 84 procent av kvinnorna och 79 procent av männen. Diagrammet nedan visar genomströmningen för utbildningar som påbörjats 2005–2014. Från 2010 finns uppgifter om studieavbrott och ungefär en tiondel av de studerande avbröt sina studier. I kategorin Okänt ingår studieavbrotten före år 2010 samt studerande som fortsättningsvis avser att slutföra sina studier, men också till exempel personer som bytt utbildningsprogram under studietiden och därmed inte fångas upp av denna undersökning.

Ungefär 80 procent av de som påbörjade studier på gymnasienivå 2005-2014 har utexaminerats

Över 90 procent av de studerande på Lycéet utexaminerades

Genomströmningen varierade för de olika utbildningsprogrammen och också för olika år inom samma utbildningsprogram. Den allmänbildande utbildningen på Lycéet, där över 90 procent av varje årskull tog examen, hade överlag den högsta genomströmningen. Också programmen byggteknik, el och data (datateknik), verkstads- och produktionsteknik samt frisör utexaminerade över 85 procent av de som påbörjat studierna 2005–2014, men andelen varierade för de olika årskullarna. Exempelvis tog knappt två tredjedelar av de som började på verkstads- och produktionsteknik 2005 examen medan alla som började 2008 och 2009 är utexaminerade. Lägst genomströmning hade sjöfartsprogrammen som utexaminerade runt tre femtedelar av sina studerande denna period.

Diagrammet nedan visar genomströmningen för enskilda program och programgrupper gällande personer som påbörjade studierna 2013. Totalt sett har 82 procent av dessa studerande avlagt examen, men andelen varierade mellan programmen. Över 95 procent av Lycéets studerande har tagit examen, medan motsvarande siffra låg under 50 procent för sjöfartsprogrammen. På de flesta program har de utexaminerade blivit klara inom tre år, men på fordons- och transportteknik, byggteknik, företagsekonomi samt student- och gymnasielinjen hade drygt fem procent av de studerande tagit examen efter fyra år. På närvårdarprogrammet samt fordons- och transportteknik avbröt över en femtedel av personerna som påbörjat utbildningen 2013 sina studier.

Över 95 procent av de studerande som började på Lycéet 2013 har tagit examen

Runt tio procent avbröt studierna på gymnasienivå

Uppgifter om studieavbrott finns från och med 2010. Av de som påbörjade studierna 2010–2014 avbröt mellan 9 och 14 procent av årskullarna utbildningen. Diagrammet nedan visar antalet avbrott efter åren då studierna avbröts. Överlag var det flera män än kvinnor som avbröt studierna, men vissa år var det några fler kvinnor än män som slutade. Gällande närmare hälften av studieavbrotten var orsaken okänd, men av de fall där orsaken var känd fortsatte drygt två femtedelar studera på någon annan utbildning på Åland, över en femtedel började studera i Finland, en knapp femtedel flyttade till en utbildning utomlands och en lika stor andel började jobba.

Fler män än kvinnor avbröt studierna på gymnasienivå 2010-2017

Drygt hälften av de utexaminerade på gymnasienivå studerade vidare på högskolenivå

Av de som utexaminerades från de treåriga utbildningsprogrammen för unga på gymnasienivå på Åland under femårsperioden 2013–2017 inledde drygt 54 procent studier på yrkeshögskola, högskola eller universitet under samma femårsperiod. Av kvinnorna gick 60 procent vidare till studier på högskolenivå, medan samma sak gällde endast hälften av männen. Motsvarande undersökning för femårsperioden 2008–2012 visade att en något mindre andel av de utexaminerade, 50 procent, då gick vidare till högskolestudier.

Av de drygt 850 utexaminerade 2013–2017 som studerade vidare på högskolenivå började nästan 150 på Högskolan på Åland och drygt 700 studerade utanför Åland. Det var dubbelt flera män än kvinnor som valde studier på Åland, medan kvinnorna var i majoritet bland de som påbörjade högskolestudier utanför Åland.

850 personer av de utexaminerade på gymnasienivå 2013-2017 studerade vidare på högskolenivå. 150 gick på Högskolan på Åland och ca 700 studerade utanför Åland

Andelen utexaminerade från gymnasienivå 2013–2017 som inledde studier på yrkeshögskola, högskola eller universitet varierade för de utexaminerande utbildningsprogrammen. Högst var andelen bland de som hade tagit examen från den allmänbildande utbildningen på Lycéet, av vilka 80 procent inledde högskolestudier inom femårsperioden. Av Yrkesgymnasiets utbildningsprogram hade företagsekonomi och vaktstyrman de största andelarna utexaminerade som fortsatte studera på högskolenivå, runt 55 procent. Den minsta andelen hade frisörprogrammet med fem procent följt av kockprogrammet med elva procent.

En fjärdedel av Lycéets utexaminerade studerade vidare inom handel, administration och juridik

Över en fjärdedel av de som tagit examen från Lycéet 2013–2017 inledde under femårsperioden studier på högskolenivå inom utbildningsområdet handel, administration och juridik, medan hälsovård och välfärd lockade närmare en femtedel och humanistisk, teknisk respektive pedagogisk utbildning vardera fångade upp en dryg tiondel av dem. När det gäller de utexaminerade från yrkesutbildningen på gymnasienivå fortsatte de allra flesta som valde vidarestudier på högskolenivå inom samma utbildningsområde med undantag för de som gått en samhällsvetenskaplig eller humanistisk utbildning på gymnasienivå, vilka valde bland annat pedagogisk utbildning, handel, hälsovård och tjänstebranschen i lika hög eller högre grad än det tidigare utbildningsområdet. Också många av de som hade utexaminerats från tjänstebranschen, dit sjöfartsprogrammen hör, valde att fortsätta studierna inom ett annat utbildningsområde, framför allt det tekniska området.

Nedanstående diagram visar inom vilka utbildningsområden de utexaminerade från gymnasienivå valde att studera vidare och huruvida de studerade på Högskolan på Åland eller utanför Åland. Inom databehandling och kommunikation var det mer än dubbelt flera personer som studerade på Åland än utanför. Det mest populära utbildningsområdet var handel, administration och juridik, vilket över 200 personer hade valt. Av dem började drygt 180 studera utanför Åland. Hälsovård och välfärd samt teknisk utbildning hade också valts av över 100 personer.

Över 200 av de utexaminerade från gymnasienivå 2013-2017 fortsatte studera inom utbildningsområdet handel, administration och juridik på högskolenivå 2013-2017

En större andel män än kvinnor studerade på högskolenivå året efter examen på gymnasienivå

Uppgifterna om vidarestudier ovan visar huruvida de utexaminerade från de treåriga utbildningsprogrammen för unga på gymnasienivå på Åland under en femårsperiod inledde studier på högskola, universitet eller yrkeshögskola under samma femårsperiod. Därtill har ÅSUB undersökt vad de utexaminerade på gymnasienivå på Åland gör året efter examen. Undersökningen gäller alla utexaminerade från Lycéet och Yrkesgymnasiet under åren 2014, 2015 och 2016. Av de personer som tog studentexamen på Lycéet 2014 studerade 81 procent på yrkeshögskola, högskola eller universitet året efter examen. Motsvarande andel minskade i de följande årskullarna och var 78 procent bland de som tog examen 2015 och 72 procent för de utexaminerade 2016. Samtidigt ökade andelen personer som inte studerade året efter examen från 14 procent av de utexaminerade 2014 till 24 procent av de som tog examen 2016. En liten andel, tre till sex procent, av de utexaminerade från Lycéet under 2014–2016 studerade på gymnasienivå, folkhögskola eller inom övrig utbildning året efter studentexamen. Av de som tog examen från den grundläggande yrkesutbildningen på Yrkesgymnasiet var det en betydligt mindre andel som studerade vidare på högskolenivå året efter examen. Andelen låg på ungefär 20 procent för de utexaminerade såväl 2014 som 2015 och 2016. Andelen som inte studerade året efter examen uppgick till 75 procent för de utexaminerade 2014 och var 79 procent för de som tog examen 2016.

Drygt 81 procent av de utexaminerade från Ålands lyceum 2014 studerade på högskolenivå året efter examen. Motsvarande siffra för Ålands yrkesgymnasium var ca 20 procent.

Både bland de utexaminerade från Lycéet och Yrkesgymnasiet var det en högre andel av männen än av kvinnorna som studerade på högskolenivå året efter examen. Av de som tog studenten 2016 studerade 68 procent av kvinnorna och 78 procent av männen på högskolenivå 2017, medan motsvarande siffror för de utexaminerade från yrkesutbildningen var 13 procent av kvinnorna och 23 procent av männen.

Mera detaljerade uppgifter om genomströmningen på gymnasienivå och vidare studier efter examen finns i exceltabeller på ÅSUBs hemsida.

Gerd Lindqvist

+358 (0)18 25582
fornamn.efternamn[at]asub.ax