Grundskolan hösten 2010

De stora årskullarna lämnar grundskolan

Höstterminen 2010 är antalet elever i den åländska grundskolan 2 841. Detta är en minskning med 46 från föregående läsår och 250 mindre än 2003 då antalet nådde sin kulmen efter 1990-talets ”baby-boom”. Elevantalet är nu på samma nivå som 1997. Ålderstrukturen är fortfarande sådan att det årligen är flera elever som går ut grundskolan än vad som börjar ettan. Nian är den största årskursen med 354 elever medan årskurs ett med sina 283 elever är minst. Endast ett tillräckligt stort flyttningsöverskott kan förhindra en fortsatt minskning av elevantalet de närmaste åren.

Ökat elevantal i tio skolor

Antalet grundskolor är nu 23 efter att Lappo och Pålsböle skolor har stängts. Sex skolor har över 200 elever och sju har mindre än 50. Störst är Strandnäs med nästan 400 elever. Trots minskningen från 2009 totalt sett ökade elevantalet i tio skolor, bland dem fyra i skärgården.

Den klassbundna specialundervisningen omfattar 55 elever, varav 41 är pojkar. De senaste åren har runt två procent av eleverna gått i specialklass, men andelen har stigit för pojkarna och sjunkit för flickorna.

Avhopp från språkstudierna på högstadiet

Av högstadieeleverna läser drygt en fjärdedel två frivilliga språk och knappt hälften ett språk. Nästan var fjärde studerar inget frivilligt språk alls, utan nöjer sig med engelska som enda främmande språk. I årskurs sju läser 85 procent något frivilligt språk men bara 70 procent i årskurs nio. Av sjuorna studerar 40 procent två frivilliga språk, medan andelen är 20 procent bland niorna. Detta är ett återkommande mönster för varje årskull, att färre av eleverna läser språk på nian än vad de gjorde på sjuan. Benägenheten att stiga av språkstudier under högstadietiden syns hos både pojkar och flickor och gäller såväl finska som tyska och franska. 

Allt flera datorer

Skolornas datorkapacitet har utökats betydligt sedan 2009. Datorerna är nu 170 fler än i fjol eller nästan 1 100, varav över 830 används främst för undervisning och studier. Satt i relation till antalet elever ger det 3,4 elever per dator. Förra läsåret var denna siffra 4 och i början av 2000-talet gick det nästan 6 elever per dator. 

Drygt hälften av eleverna får skolskjuts. På landsbygden är andelen 80 procent och i skärgården 70 procent medan skjutsverksamheten omfattar endast 5 procent av eleverna i Mariehamns skolor.

Förutom sammanlagda uppgifter för hela Åland innehåller meddelandet statistik på skol- och kommunnivå. Språkstudierna beskrivs relativt detaljerat. Utvecklingen inom grundskolan under 2000-talet framgår av ett antal tidsserier, både i form av tabeller och diagram.

Läs hela statistikmeddelandet här.

I databaserna finns mera detaljerade uppgifter om grundskolan.

Information om grundskolestatistiken ger Kenth Häggblom: kenth.haggblom@asub.ax eller Gerd Lindqvist: gerd.lindqvist@asub.ax

Publicerad den 7.10.2010