Grundskolan hösten 2012

Färre elever, flera datorer

Antalet elever i den åländska grundskolan höstterminen 2012 är över 2 800, varav drygt 1 800 på lågstadiet och 1 000 på högstadiet. Antalet har minskat med nästan 30 sedan i fjol eftersom de som gick ut nian i våras var flera än de som började ettan i augusti. Elva elever får hemundervisning och fem går i skola utanför Åland.

Antalet skolor är oförändrat 23.  Elevantalet ökade i åtta av dem, fem i södra högstadiedistriktet och två på norra Åland samt därtill i Waldorfskolan. I Mariehamn och skärgården fick alla skolor färre elever, utom i Vårdö där antalet var oförändrat. Södra Åland var det enda distrikt där elevantalet ökade.

Drygt hälften av eleverna får skolskjuts. I Mariehamn omfattar skjutsarna mindre än fem procent av eleverna, men på landsbygden och i skärgården skjutsas tre fjärdedelar. Också där finns det dock skolor där en mindre del av eleverna behöver skjuts, i Sottunga ingen, i Lumparland en tredjedel och i Eckerö och Källbo under hälften.

Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i anslutande text.

Statistiken innehåller också uppgifter om skolornas it-utrustning. Antalet datorer har ökat med 250 från föregående läsår och är nu nästan 1 500, varav över 1 300 används främst för undervisning. Av dessa är två tredjedelar bärbara. I genomsnitt går det 2,2 elever per dator.

Något större språkintresse hos årets nior

Drygt 69 procent av niorna läser ett frivilligt språk jämfört med 65 procent i fjol. För flickorna är andelen 74 procent och för pojkarna 64. Det är bland pojkarna som språkstudierna är vanligare i år. Andelen som läser finska på nian är 60 procent, medan tyska och franska studeras av 19 respektive 14 procent. Knappt 25 procent läser två frivilliga språk, medan 30 procent inte läser något valfritt språk, utan nöjer sig med engelska. Årets uppgång som gäller alla tre frivilliga språk är troligen tillfällig, eftersom årets nior är en årskull som har varit ovanligt flitiga att läsa språk ända sedan lågstadiet.  Långsiktigt har trenden beträffande språkstudier varit sjunkande hela 2000-talet.

Stor mångfald beträffande elevernas modersmål

Nästan 170 av eleverna har något annat modersmål än svenska, vilket är 6 procent av samtliga. Det största antalet finns i Strandnäs skola där närmare 40 procent av dem går. Finska är modersmål för 30 elever och lettiska för 21. Därefter följer ryska med 18, rumänska med 17 och estniska med 15 elever. Totalt finns 27 olika språk representerade. Procentuellt är andelen med andra språk än svenska störst i Mariehamn och skärgården, tio respektive sju procent.

Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i anslutande text.

Förutom sammanlagda uppgifter för hela Åland innehåller meddelandet statistik på skol- och kommunnivå, i form av både tabeller och diagram. Språkstudierna beskrivs relativt detaljerat. Utvecklingen inom grundskolan under 2000-talet framgår av ett antal tidsserier. Läs hela statistikmeddelandet här.

I databaserna finns mera detaljerade uppgifter om grundskolan.

Information om grundskolestatistiken ger
Kenth Häggblom: kenth.haggblom[at]asub.ax eller
Gerd Lindqvist: gerd.lindqvist[at]asub.ax.

Publicerad den 17.10.2012