Grundskolan hösten 2015

Största grundskolan har drygt 400 elever, den minsta har tre

De åländska grundskolorna har 2 848 elever hösten 2015, varav 1 923 på lågstadiet och 925 på högstadiet. Pojkarna är drygt 100 fler än flickorna och utgör 52 procent av eleverna. Årskurs två har flest elever, 340 stycken, och årskurs sex är minst med 298 elever.

Av de 23 grundskolorna har 13 stycken under 100 elever och 6 skolor har mer än 200 elever. Störst är Strandnäs skola med drygt 400 elever och Sottunga skola har det minsta elevantalet, 3 personer. Förutom eleverna i grundskolorna på Åland går 3 åländska barn för närvarande i grundskola utanför Åland och 23 barn får hemundervisning. Hemundervisningen har tredubblats sedan 2013, då den omfattade åtta barn.

Ökat intresse för frivilliga språk i högstadiet

Av årets femteklassare läser 80 procent ett valfritt språk och på sexan är motsvarande siffra 87 procent. Det är finska som dominerar, men fem procent av sjätteklassarna läser tyska. Drygt 42 procent av eleverna på högstadiet läser ett frivilligt språk. Jämfört med hösten 2014 har andelen elever som läser två språk ökat från 27 till 35 procent samtidigt som andelen elever som inte läser något språk alls har minskat i motsvarande grad. Det ökade intresset för språkstudier kan kopplas till den nya möjligheten att läsa spanska som erbjuds i Kyrkby högstadieskola, där andelen elever med frivilliga språk har ökat från 55 till 74 procent. Finska läses av en betydligt större andel av högstadieeleverna hösten 2015 (65 procent) än 2014 då andelen var 58 procent.

Not: Diagrammet omfattar inte elever i träningsundervisningen.

Flest svaga vitsord i matematik i högstadiet

Statistikmeddelandet om grundskolan hösten 2015 innehåller också vissa uppgifter som gäller läsåret 2014-15, bl.a. omfattningen av stödundervisning i svenska för elever med främmande modersmål, svaga vitsord i högstadiet och antal elever som gått ut grundskolan. På vårterminen 2015 gick 331 elever ut grundskolan. Uppgifterna om vitsord visar att över hälften av högstadieeleverna hade en eller flera sexor på vårterminens betyg och drygt en fjärdedel hade en femma. Andelen elever med en fyra var under två procent. Diagrammet nedan visar att en större andel av pojkarna än av flickorna hade svaga vitsord på betyget. Matematik var det ämne i vilket flest svaga vitsord hade delats ut. En tredjedel av pojkarna och en femtedel av flickorna hade en fyra, femma eller sexa i det ämnet.

Stödundervisningen i svenska för elever med annat modersmål växer

Drygt 230 elever har något annat modersmål än svenska i början av höstterminen 2015. För ett år sedan var siffran 219. Hälften av dem fick under läsåret 2014-15 stödundervisning i svenska under sammanlagt 18 696 elevtimmar. Året före uppgick elevtimmarna för denna undervisning till 13 557 timmar. I nedanstående diagram ser man hur eleverna med stödundervisning i svenska fördelade sig på kön och årskurs.

Förutom sammanlagda uppgifter för hela Åland innehåller meddelandet statistik på skol- och kommunnivå, i form av tabeller och diagram. Språkstudierna och specialundervisningen beskrivs relativt detaljerat. Utvecklingen inom grundskolan under 2000-talet framgår av ett antal tidsserier. Läs hela statistikmeddelandet här.

I databaserna finns mera detaljerade uppgifter om grundskolan.

Information om grundskolestatistiken ger Gerd Lindqvist, gerd.lindqvist[at]asub.ax, eller Kenth Häggblom, kenth.haggblom[at]asub.ax

Publicerad den 21 oktober 2015