Heltids- och deltidsarbetande på Åland år 2014

Något som ofta efterfrågas är statistik över heltids- och deltidsarbete på Åland, tyvärr är detta även något vi inte har haft så mycket uppgifter om. I denna webbpublikation redovisas uppgifter om heltids- och deltidsarbetande på basen av vår egen lönestatistik. Uppgifterna omfattar privat sektor (företag med minst tre anställda), Ålands landskapsregering (inklusive Ålands hälso- och sjukvård), kommunal sektor samt statlig sektor. Personer anställda vid företag med färre än tre anställda är alltså inte med, inte heller sjöanställda inom den privata sektorn.

Uppgifterna gäller oktober månad år 2014 och som heltidsarbetande räknar vi de personer som arbetar minst 33,5 timmar i veckan. De som arbetar mindre än så räknas som deltidsanställda, de som inte har någon löneutbetalning i oktober är inte medräknade. Sammanlagt 10.582 personer är med i materialet, av dessa heltidsarbetade 6.963 personer (ca 66 procent) medan resterande 3.619 personer deltidsarbetade (ca 34 procent).

Figuren nedan illustrerar att deltidsarbete är vanligare bland kvinnor än hos männen. Av kvinnorna arbetar 3.349 st på heltid (ca 57 procent) medan 2.499 kvinnor arbetar på deltid (ca 43 procent). Hos männen är heltidsarbete mer vanligt, 3.614 män arbetar på heltid (ca 76 procent) medan endast 1.120 män arbetar på deltid (ca 24 procent).

Figur 1: Andelen heltids- och deltidsarbetare inom privat och offentlig sektor år 2014 efter kön

Tabellen nedan visar andelen heltids- samt deltidsarbetande efter ålder samt kön. Den högsta andelen heltidsarbetande var hos kvinnor i åldern 50–59 år (ca 67 procent), den högsta andelen deltidsarbetande var hos kvinnorna i åldern under 29 år (nästan 62 procent). Hos männen var den högsta andelen heltidsarbetande i åldern 40–49 år med knappt 86 procent. Den högsta andelen deltidsarbetande var även hos männen i åldern under 29 år (närmare 43 procent).

Tabell 1: Privat- och offentligt anställda efter ålder, kön samt heltid och deltid år 2014

Figuren nedan illustrerar andelen heltidsarbetande efter kön och sektor. Den lägsta andelen heltidsanställda hos kvinnor var inom den privata sektorn (drygt 52 procent) medan den högsta andelen var inom den statliga sektorn (ca 73 procent). Hos männen fanns den lägsta andelen heltidsanställda inom den kommunala sektorn (ca 73 procent), även hos männen fanns den högsta andelen inom den statliga sektorn (närmare 95 procent).

Figur 2: Andelen heltidsarbetare år 2014 efter kön och sektor

I tabell 2 redovisas andelen heltids- samt deltidsarbete fördelat på kön och yrkesgrupp (ISCO). Hos både kvinnorna och männen fanns den högsta andelen heltidsarbetande inom yrkesgruppen chefer med 87,2 procent respektive 93,9 procent. Den högsta andelen deltidsarbetande fanns inom yrkesgruppen jordbrukare, skogsarbetare m.fl., både hos kvinnorna (73,7 procent) och männen (46,0 procent).

Tabell 2: Privat- och offentligt anställda efter yrke (ISCO), kön samt heltid och deltid år 2014

I följande tabell redovisas andelen heltids- samt deltidsarbete fördelat på kön och bransch (NACE). Den högsta andelen heltidsarbetande fanns för både kvinnorna och männen inom branschen finansiell verksamhet, med drygt 76 procent för kvinnorna och mer än 94 procent för männen. Den högsta andelen deltidsarbetande fanns för kvinnorna inom branschen primärnäringar med nästan 82 procent och för männen inom branschen hotell- och restaurangverksamhet med ca 63 procent.

Tabell 3: Privat- och offentligt anställda efter bransch (NACE), kön samt heltid och deltid år 2014

Slutligen illustrerar figur 3 skillnaderna i andelen heltidsarbetande efter kön och utbildningsnivå. Hos både kvinnorna och männen fanns den högsta andelen heltidsarbetande bland personerna med forskarutbildning (ca 80 procent för kvinnorna och drygt 93 procent för männen). Samtidigt fanns den lägsta andelen heltidsarbetande bland de personerna som har en utbildning på grundskolenivå (eller där uppgift om utbildningsnivå saknas), nästan 47 procent för kvinnorna och närmare 68 procent för männen.

Figur 3: Andelen heltidsarbetare år 2014 efter kön och utbildningsnivå

Observera att uppgifterna om utbildningsnivå är hämtade från Statistikcentralens examensregister, som tyvärr saknar en stor del examina avlagda i utlandet. Detta innebär till exempel att många examina avlagda i Sverige inte finns med.

Frågor om arbetsmarknadsstatistiken besvaras av:
Jonas Karlsson (jonas.karlsson[at]asub.ax)

ÅSUBs logo utan text Publicerad: 28 oktober 2015