Invånarantalet i byar och stadsdelar 31.12.2019

Möckelö, Sviby och Västra Ytternäs växte mest 2019

Den svaga befolkningsutvecklingen på Åland 2019 gjorde att invånarantalet minskade i många byar och stadsdelar, eftersom tillväxten i hög grad var koncentrerad till några större byar i Jomala och vissa stadsdelar i Mariehamn.

Statistiken över invånarantalet i byar och stadsdelar, som nu är uppdaterad med siffror för 31 december 2019, gör det möjligt att studera befolkningens fördelning och förändringar på en finare nivå än kommun.

Möckelö har gått om Storby

Möckelö var den enskilda by där befolkningen ökade mest under året, plus 76 personer. I Sviby blev invånarna 45 flera och i Vesterkalmare 35. Också av de övriga byarna som ökade med mera än tio invånare ligger två i Jomala, nämligen Kungsö och Ingby, samt två i andra kommuner, Godby och Tranvik. Den största minskningen noteras i Storby, Grelsby och Klemetsby, minus tio personer i vardera byn. Av landsbygdens 185 bebodda byar steg folkmängden i närmare 70 och sjönk i lika många, medan invånarantalet var oförändrat i knappt 50.

Godby med sina nästan 950 invånare är fortfarande klart störst på landsbygden med över 300 personers marginal till Vesterkalmare. Möckelö intar nu tredjeplatsen efter att ha gått om Storby. Sviby passerade både Österkalmare och Jomala Prästgården och är därmed femte störst. Nästan 50 av byarna på landsbygden har 100 invånare eller mera.

I skärgården ökade invånarantalet i 16 byar, minskade i 28 och förblev detsamma i 15. De största förändringarna skedde i Kumlinge Prästgården som ökade med sex personer samt i Seglinge och Brändö by som minskade med åtta vardera. I och med att Asterholma från och med 2019 inte har någon bofast invånare är antalet bebodda skärgårdsbyar 59. Störst är Degerby med drygt 170 invånare, följd av Kumlinge by med närmare 160 och Vargata med 100.

Minskning i både de norra och centrala delarna av Mariehamn

I Mariehamn minskade befolkningen i stadens norra delar med närmare 60 personer, i hög grad på grund av nedgång i Dalbo och Västra Klinten. Innerstadens folkmängd sjönk med ett femtiotal och där var det Storängen, stadens centrum, som stod för den största minskningen. I den tredje av Mariehamns huvuddelar, södra staden, steg folkmängden med ett tiotal personer. Ökningen skedde främst i Västra Ytternäs som fick 45 invånare till. Tillväxten i söder dämpades av att Östernäs minskade med 30 personer och därigenom förlorade förstaplatsen bland stadsdelarna till Västernäs som hade oförändrad folkmängd.

Av de stadsdelar och byar (se Beskrivning av statistiken) som hör till Mariehamn ökade folkmängden i 11 och minskade i 20. Innerstaden är sedan 2014 det största området i Mariehamn och där bor det nu 4 450 invånare. I norra staden är invånartalet drygt  4 200 och i södra staden närmare 2 800. Nästan 230 av stadens invånare kan inte fördelas på stadsdel, eftersom de bor på inrättning eller annars saknar fast adress. Denna grupp ökade med 30 personer under året.

I excelfilen Invånarantalet i byar och stadsdelar framgår samtliga byars och stadsdelars invånarantal för åren 1990–2019 samt en särskild tabell som visar förändringen från år 2000 och 2018 till 2019. Databasen Befolkning 1999–2019 efter kommun, by och kön visar även fördelningen på kvinnor och män.