Kommunala befolkningsscenarier 2015
Inflyttning allt viktigare för befolkningstillväxten och åldersstrukturen
ÅSUB har tagit fram tre alternativa scenarier för befolkningsutvecklingen i de åländska kommunerna fram till år 2030. Beräkningen jämförs med Statistikcentralens befolkningsprognos som publicerades hösten 2012. De här rapporterade befolkningsscenarierna utgör en del av den samhällsekonomiska modellen som ÅSUB använt i flera sammanhang. Den högsta befolkningstillväxten är sammanknuten med en snabb ekonomisk tillväxt med ökad arbetskraftsefterfrågan (scenario tillväxt). Den långsammaste utvecklingen registreras under scenariot avmattning. Basscenariot motsvarar en trendmässig utveckling. Dessa ekonomiska scenarier är uppdaterade versioner av de som rapporterades i ÅSUB Rapport 2013:4. Alla scenarier utgår från att befolkningsmängden fortsätter att växa på Åland. Statistikcentralens befolkningsprognos publicerades redan hösten 2012, vilket förklarar varför den från början avviker från de övriga scenarierna.
Flyttningsrörelsen har en central roll i utvecklingen av den framtida befolkningstillväxten. Den bestäms i hög grad av tillgång till arbete och bostäder i landskapet. Vi ser att under tillväxt är flyttningsnettot ca 50-100 personer högre än under basscenariot.
Flyttningsnettot är flera gånger större än födelsenettot som är mycket nära noll och som dessutom kan bli negativ mot prognosperiodens slut. En högre inflyttningstakt påverkar även födelsetalet då de inflyttade är i stor grad i barnafödande ålder.
Av de åländska kommunerna är det endast Sottunga som ser ut att gå en minskande befolkning till mötes. Det måste dock påpekas att de åländska kommunernas befolkningsunderlag är så litet att varje större händelse kan lätt omkullkasta beräkningar som inte beaktar dem. Scenariernas utfall varierar minst för de kommuner vars flyttningsrörelse har varit mindre omfattande under de senaste tio åren.
De äldres andel av befolkningen kommer att fortsätta öka i hela landskapet. Här beskrivs det med andelen av befolkningen som fyllt 75 år. Befolkningen i denna ålderskategori har ett växande behov av offentliga social- och hälsovårdstjänster. Skärgårdskommunerna har redan än mycket äldre befolkningsstruktur än resten av landskapet och skillnaden ser ut att växa ytterligare under de kommande åren.
Barnen i skolåldern 7-15 år ser ut att växa långsamt totalt sett, med dryga 7 procent fram till år 2030. Resultaten varierar dock enligt skoldistrikt. Skärgården ser ut att få en minskning på 8 procent och Södra Ålands skoldistrikt växer med 16 procent enligt basscenariot (som återges i bilden nedan).
Resultaten för antalet barn i skolålder enligt kommun och distrikt är känsliga för antaganden kring mellankommunala flyttningsrörelsen och måste tolkas med försiktighet. Dessutom ger de olika scenarierna olika resultat för barn i skolåldern. Statistikcentralens prognos som har räknat med högsta inflyttningen och snabbaste befolkningstillväxten resulterar även i högsta antalet barn i skolåldern. I regel är de kommunala förändringarna i antalet barn i skolålder mindre i Statistikcentralens prognos medan befolkningen tenderar att centraliseras mer kring Mariehamn i ÅSUBs scenariekalkyler.
Fler och mer detaljerade resultat finns att hämta i form av databastabeller i PC-Axis-format (under Befolkning/Prognoser).
Mera information ger Jouko Kinnunen, jouko.kinnunen[at]asub.ax.